Tjurfäktning - La corrida de toros. Tjurfäktningen har sina rötter i Grekland och förekom redan hos de folk som först bebodde den Iberiska halvön, men den fick inte sin nuvarande form förrän under 1800-talet. De mest berömda arenorna (plazas) är de i Madrid, Sevilla och Barcelona.

Många konstnärer har inspirerats av tjurfäktningens dramatik och dess rika symbolspråk. Både Goya och Picasso har gjort mästerliga sviter med motiv från arenan.

Det är endast erfarna matadorer som uppnått berömmelse som får äran att fäktas på "de stora arenorna". Den äldsta Plaza de toros finns i Ronda, den stod färdig år 1785.

Varje lördag eller söndag under perioden mars-oktober är det tjurfäktning i Spanien. Detta spektakel börjar oftast sent på eftermiddagen och varar i ca 2 ½ timma. Sex tjurar fäktas som regel men även sju och åtta tjurar kan förekomma.

Corrida de toros är en fest! Folk klär upp sig, tillfälliga barer under arenan öppnar och glädjen spirar. Detta skådespel är en match mellan matadoren och tjuren. De kämpar öga mot öga under 20 minuter, sällan slutar tjuren som vinnare.

Matadoren, mannen som styr och ställer samt ensam konfronterar tjuren, finansierar spektaklet själv. Han avlönar själv sin "la Cuadrilla", manskapet som tillsammans med honom kämpar mot tjuren. Detta manskap består av Peones, unga matadorer, Banderillos, männen som sticker sina banderillas i tjurens rygg och männen på hästryggen, Picadores.

Denna konstart är naturligtvis kontroversiell även i Spanien. Många spanjorer anser det vara en makaber och simpel kvarleva som inte hör hemma i ett modernt samhälle. Entusiasterna tycker att det är den vackraste av konstformer. Tjurarna - "toros bravos", som avlas fram enbart för detta syfte - lever ett gott liv fram till la corrida, och de skulle inte ha funnits om det inte vore för tjurfäktningen.

Om man är i Andalusien kan det vara värt att besöka en Corrida de toros, och själv bilda sig en uppfattning om detta spel! Den gamla traditionen med tjurfäktning är fortfarande mycket populär i Spanien. Tusentals spanjorer går varje söndag till någon av arenorna för att få uppleva kampen mellan tjuren och matadoren.

Traditionen med tjurfäktning går i Spanien tillbaks till 1200-talet. Då var det riddare som stred mot tjurar från hästrygg med lans. Den moderna tjurfäktningen, som är den som lever kvar än idag, föddes i slutet av 1700-talet. Den moderna tjurfäktningen bar med sig en rad förändringar; Den mest tydliga är att tjurarna bekämpas av matadorer till fots och att muletan, det röda skynket som används, infördes. Pedro Romero, född år 1754, är känd som den första moderna matadoren.

En annan utveckling är att tjurfäktning förr var underhållning för de välbärgade i Spanien, och nu är ett besök på corridan ett folkligt nöje. Det är inte ovanligt att publiken ger stående ovationer åt matadoren och samtidigt viftar med vita näsdukar för att visa sin uppskattning. Då matadorerna är föremål för stor beundran kastar publiken, främst den kvinnliga delen, rosor ut på arenan.

Idag är det ett yrke att var matador och för att få möta tjuren i arenan måste man ha genomgått en utbildning i tjurfäktning. Två av de mest framstående skolorna ligger i Ronda och Sevilla.

 Toro: tjur
 Plaza de toros: tjurfäktningsarena
 Corrida de toros: tjurfäktning

 Toreros: samlingsnamn för tjurfäktare
 Matador: tjurfäktare, som dödar tjuren
 Picador: tjurfäktare, som med lans bekämpar tjur från hästrygg
 Banderillero: tjurfäktare, som kastar pikar i tjurens manke

 Mozo de espadas: värjbärare och matadorens personlige betjänt
 Puntillero: den som ger tjuren den dödande nackstöten
 Capa: skynke
 Montera: tjurfäktarens svarta hatt
 Muleta: litet rött tjurfäktarskynke

I en corrida de toros dödar tre matadorer sex tjurar i tur och ordning efter matadorernas ålder, varav den äldste börjar. Tjurfäktningen inleds med en parad då matadorerna och övriga toreros, marscherar in på arenan samtidigt som en orkester framför musik. Tjurfäktningen kan börja!

Picaakten - den första akten. När tjuren rusat in på arenan, lockar och retar banderilleros honom med sina gul-rosa mantlar. Syftet är att se vilken av sidorna hos tjuren som är den starka, det är hornet på den sidan som tjuren är benägen att stångas med. Sedan kommer picadores, som sitter på en madrasserad häst, och trycker ner en lång lans i tjurens nacke.

Banderillaakten- den andra akten Banderilleron möter tjuren öga mot öga, och kastar sina hullingförsedda pilar vid den punkt där picadoren tidigare har träffat. Pilarna är vackert dekorerade med färgat kräppapper. Tjurens nacke träffas för att få honom att sänka huvudet, så att matadoren senare kommer åt att sticka värjan mellan skuldrorna. Akten avslutas med en trumpetfanfar.

La faena- den tredje akten Matadoren går ensam ut på arenan och fram till presidenten och begär tillstånd att få döda tjuren. Matadoren använder sin muleta, det röda skynket, och visar publiken att han bemästrar tjuren. Matadoren stöter till sist i sin värja i fästet mellan tjurens skulderblad. Nådastöten utdelas av en puntillero, som dödar tjuren med en kniv.

Tjurfäktningen är över. I sin kamp mot tjurarna riskerar matadoren livet, samtidigt som han på samma sätt som skådespelaren, fotografen eller målaren försöker skapa något konstnärligt vackert av sitt arbete. Skönheten med tjurfäktning ligger inte enbart i de rörelser matadoren utför med sin muleta, utan även i de särskilda kläder som bärs.

Matadorens dräkt är full av broderier gjorda för hand med guld- eller silvertråd. På huvudet bärs en svart hatt, la montera, som används för att salutera publiken. Matadoren, och alla övriga toreros, bär alltid rosa (!) strumpor i svarta skor.

Att vara tjurfäktare kan innebära förutom ära och berömmelse, en chans att tjäna ihop en stor förmögenhet, men det är trots allt få matadorer som når upp till de inkomster som exempelvis professionella idrottsmän gör.

Idag finns även kvinnliga tjurfäktare, men det är fortfarande ett mansdominerat yrke.

För en Toro Bravo, tjuren som avlas till tjurfäktning, slutar livet förreller senare i arenan. Endast väldigt sällan, vid speciella tillfällen,händer det att en tjur skonas vid en tjurfäktning.