

Inledning
Om grönt
Sorter
Marinader & inläggningar
Nästa

Rotfrukter
Potatis
Örtkryddor
Baljväxter
Groddar
Grönsaker, sorter.
Här presenterar vi några utav de vanligaste grönsakerna som vi ofta använder.Vi berättar lite historia, speciella egenskaper, hur dom odlas och skördas med mera.

Rotfrukter

Kålrot
Kålroten räknas som en kulturform av raps, men man är osäker på om den kommer ifrån Sibirien eller Nordeuropa. Den är mycket gammal och har användts som både människoföda och kreatursfoder. Särskilt populär har den varit och är fortfarande i Norge, Sverige och Tyskland.
Upp.
Morot
Plantan härstammar från Mindre Asien och Egypten där den har odlats i minst 2000 år. För omkring 600 år sedan spreds moroten till Kina och Europa där den användes både som köksväxt och läkeört samt tilll färgning.
Moroten innehåller karotin och det omvandlas i våran kropp till A-vitamin.
Moroten är tvåårig men vi skördar det första året rot efter 2-3 månader. Moroten finns i ett stort antal olika former men vanligast hos oss är den medelstora, svagt koniska roten.
Upp.
Palsternacka
Palsternackan hör till den mycket gamla gruppen av kulturplantor. Den odlades redan av de gamla grekerna och romarna. Till Norden beräknas den ha införts på medeltiden och hade länge samma namn som moroten. Palsternackan övervintrar på friland eftersom att den tål frost.
Tilläggas kan att palsternackan förr i tiden ansågs stimulera könsdriften och var därför inte väl sedd i klostren.
Upp.
Pepparrot
Pepparroten om till Mellaneuropa runt år 100, och har varit känd i Norden sedan 1500-talet.
Plantan är flerårig men odlas yrkesmässigt som en ettårig kultur. På våren planteras sidorötterna ifrån året sista rotstock ut och skördas från september till november.
Pepparroten är mycket C-vitaminrik.
Upp.
Svartrot
Man antar att plantan ursprungligen kommer ifrån Spanien, därav det latinska namnet Scorzonera hispanica. Odling av svartrot har främst bedrivits i Frankrike och Belgien. I Norden har den varit känd sedan 1600-talet. Har används i matlagning samt inom medicinen mot bland annat giftbett.
Svartrot har en lång rot med vitt kött och svartbrun bark. Bladen är långa och smala och kan användas somm sallat. Plantan övervintrar lätt och roten är användbar även det andra året.
Roten innehåller inte stärkelse utan insulin vilket gör svartrot särskilt intressant för diabetiker. Den har högt energiinnehåll och är rik på mineraler, särskilt järn.
Upp.
Jordärtskocka
Den kommer ursprungligen från Nordamerika och kom via Asien till Europa på 1700-talet. Linné lär ha propagerat för jordärtskockorna men eftersom att potatisen var mera lättodlad och gav mera avkastning så blev de utkonkurrerade.
Själva planta är flerårig och kan bli upp till 2 meter hög. Skockor utvecklas långsamt och de skördas därför sent på hösten.De innehåller , precis som svartroten, insulin istället för stärkelse.
Upp.

Potatis

Potatisen kommer ursprungligen från norra Sydamerika där den odlats i flera tusen år. Upptäckten av Amerika medförde att européerna fick kännedom om den, som man på den tiden torkade för att kunna bevara. I mitten av 1500-talet förde spanjorerna de första potatisarna till Europa. Kännedomen om potatisen spreds långsamt och först på 1700-talet fick den på allvar betydelse.
Till Sverige kom den med Jonas Alströmer omkring 1730. I dag finns den över hela världen och utgör ett viktigt bidrag till livsmedelsförsörjningen i U-länderna tackvare sitt stora utbyte och näringsinnehåll.
Av potatis finns en uppsjö olika varianter men de kan oftast delas in i fastsort eller mjölig. Av den fasta gör man sallader, potatisbullar, pajer, knyten och kakor och den mjöliga passar bäst till, röror, soppor och såser.
Några sorter är:
|
Bintje
King Edward
Sava
Ukama
Annika
Specialpotatis
Belle de Fontenay (B15)
Blå Kongo
|
Cultra
Mandelpotatis
Primus (skalad)
Ratte
Rosa Belle
Sparrispotatis
Körsbärspotatis
Sötpotatis
-vit
-orange
|
Upp.

Örtkryddor

Plantorna kan vara ett-, två- eller fleråriga. Man använder delar av plantorna färsk eller torkad i maten.
Kunskaperna om kryddörterna går långt tillbaka i tiden då merparten av dem användes både i matlagningen och som medicin. Under medeltiden odlade munkarna örter i klosterträdgårdarna för medicinskt bruk.
De plantor som odlas i Sverige för detaljhandel odlas i små krukor. de kan fortsätta att växa i sin kruka en tid men på grund utav att de är så hårt drivna så lever de inte så länge. Om man vill spara sina färska örter en längre tid så kan man antingen torka eller frysa dem. Vid frysning bevaras den naturliga aromen litet bättre än vid torkning. Torkade örter har en mera koncentrerad smak eftersom att vattnet är borta. En matsked färsk kryddört motsvarar ungefär en tesked torkad.
När man använder färska örter i varm matlagning skall man försöka att tillsätta dem så sent som möjligt i maten, gärna precis innan servering, då de snabbt tappar smak vid varmhållning. Man kan låta hela kvistar koka med om man tar bort dem innan man serverar maten. Man kan även smaksätta oljor och vinäger eller brännvin med färska eller torkade örter.
Torka dina färska örter så här:
Klipp av hela stjälkar eller bara bladen, och lägg dem på en plåt med hushållspapper under. Lägg även ett papper över. Låt örterna stå framme i rumstemperatur i två dygn eller tills de är helt torra. Fortsätt att förvara dem torrt tills du skall använda dem.
Sorter:
|
Ananassalvia
Basilika
- grön
- röd
Citronverbena
Citronbasilika
Citronmeliss
Citrontimjan
Dragon
Isop
Grekisk basilika
Kanelbasilika
Koriander
Körvel
Lavendel
|
Libbsticka
Limebasilika
Malört
Mejram
Mynta
Oregano
Rosmarin
Salvia
Senapsört
Shahi
Snittselleri
Timjan
Vattenkrasse
Ängsyra
|
Upp.

Baljväxter

Baljväxter är goda, nyttiga och vackra. Man kan ha dom i soppor eller grytor, mixa dem till såser och smaksätta med , göra olika röror och dip, ha dem i sallader servera dem istället för potatis och pasta eller bara marinera dem som dom är. Möjligheterna och användningsområdena är många. Däremot är det kanske inte alla som vet hur man bereder baljväxter på bästa sätt.
- Bönor skall blötläggas i minst 8 timmar.
- Häll av blötläggningsvattnet när bönorna skall kokas.
- Bönor skall alltid kokas i osaltat vatten. Annars blir skalet hårt.
- Skall man koka fler sorters bönor så kokas de i olika kastruller. De har olika lång koktid och färgar av sig på varandra.
- Koka först upp bönorna i nytt vatten och låt dom koka i tio minuter. Häll sedan av det vattnet och häll på nytt. Koka upp på nytt och låt bönorna koka klart försiktigt.
- Linser skall alltid sköljs tills vattnet är helt klart innan man kokar dom.
På detta sätt så blir man av med det mesta utav gaserna som bönorna innehåller.
Även om det inte är vetenskapligt bevisat så sägs det att vissa kryddor motverkar gaser. Dessa sägs vara timjan, anis, fänkål, mejram och kummin. Det kanske inte är en slump att ärtsoppan innehåller både timjan och mejram?
Gröna linser
Detta är den vanligaste linsvarianten och härstammar från Medelhavsländerna men importeras idag främs från USA och Kanada. Används mycket i soppor, grytor och pajer. Precis som övriga baljväxter är gröna linser rika på kostfibrer och proteiner. Personligen så tyckker vi att gröna linser alltid kan ersätta de röda linserna i alla recept. De gröna linserna håller ihop mycket bättre och behåller även sin färg.
Kokanvisning:Gröna linser kokas i tredubbla mängden vatten. Skölj linserna först tills vattnet är helt klart. Koka upp vattnet och lägg i linserna. Koka på svag värme under lock i cirka 20 minuter.
Röda linser
De röda linserna har odlats i Medelhavsländerna i flera tusen år. Även i Sverige har linsodling varit utbrett men nu odlas de bara i mindre omfattning på Gotland. Importen sker i dag huvudsakligen i från USA och Kanada.
Röda linser är skalade och ofta deladevilket förkortar koktiden och gör dem känsligare än andra linser. När de kokas förlorar de endel av sin färg.
Kokanvisning:Röda linser kokas i dubbla mängden vatten. Skölj linserna först tills vattnet är helt klart. Koka upp vattnet och lägg i linserna. Koka på svag värme under lock i cirka 10 minuter.
Upp.
Pintobönor
Kallas också "spräckliga bönor". De är beigebruna med ett mörkbrunt streckmönster som försvinner vid kokning. Istället blir bönorna svagt rosabruna. De har en mild smak och mjäll konsistens. De används ofta i den Mexicanska matlagningen där de mosas, friteras och kryddas för att användas i tacos. Prova att koka och marinera dem i litet lök, salt och en god olivolja.
Kokanvisning:Skölj bönorna och blötlägg dem i rikligt med vatten i minst 10 timmar. Koktiden är ungefär 45 minuter.
Upp.
Mungbönor
Mungbönan kommer ursprungligen från Indien, men odlas numera i många asiatiska länder. De kallas ibland för kinesiska böngroddar. Mungbönor är speciellt lämpade för groddning men går också bra att koka.
De är rika på mineraler och kostfiber och vid groddning utvecklar bönorna höga halter av C- och E-vitamin. De har en mild och fräsch smak som passar såväl på smörgåsen som i woken.
Upp.
Röda kidneybönor
Det är bönans njurliknande form som gett den sitt namn. Det är den mest sålda bönan i USA och Kanada där den odlats av indianer sedan urminnes tider. Den är rik på mineraler, proteiner och kostfiber, och den har en mild smak som passar i soppor, grytor, sallader med mera.
Kokanvisning:Skölj bönorna och blötlägg dem i rikligt med vatten i minst 10 timmar. Koktiden är ungefär 45 minuter.
Upp.
|