Juni 1982 beslutar riksdagen enligt regeringens förslag att Sverige ska bygga sitt egna stridsflygplan. Kontrakt mellan FMV och IGJAS undertecknas. Det kontrakt innebär för IGJAS att de ska utveckla JAS-systemet plus fem prototyper och leverera delserie 1 som består av 30 flygplan. Till år 2000 ska det ha levererats ytterligare 110 flygplan.
September 1982. JAS planet får sitt namn. Det döptes till Gripen efter den namnpristävlingen som flygvapnet utlyste. Gripen kommer ifrån det mytologiska djuret som är hälften lejon och hälften örn.
September 1982. Det modifierade Viggen-planet provflyger för första gången med det elektriska styrsystemet.
April 1983 godkänner den nya riksdagen leveransen av delserie 1, omfattande 30 flygplan.
December 1984 inleder Saab markprover av styrsystemsriggar och hydralik.
Januari 1985 provkörs för första gången den nya RM-12 motorn av Volvo Flygmotor.
Maj 1985 får Ericsson Radio Systems den första leveransen av digital testutrustning från FFV Aerotech
Februari 1986visas en fullskalamodell upp för första gången offentligt. De inbjudna var försvarsministern, massmedia, försvarsledningen och de anställda.
Februari 1987 provflygs det ombyggda Viggen-planet med det nya presentationssystemet som ska sitta i Gripen.
April 1987 den 26 april så har Saab:s flygdivision så fyller 50 år. På den stora festen premiär visades provflygplan Nr:1. Det var stor bevakning av massmedia från hela världen. Det deltog närmare tusen personer.
September 1987 flyger för första gången en ombyggd Jakt-Viggen med en JAS 39 radar.
Mars 1988 monteras RM-12 motorn i provflygplan Nr:1 och provkörs.
Juli 1988 genomförs det mycket prover i samband med att Nr:1 kopplas ihop med Saab Flygdivisionens sambandscentral. Därför kunde man nu genomföra fullständiga simuleringar med piloten i cockpiten med alla system aktiverade. Detta kallas ”torrflygning”.
Januari 1989 presenterar ÖB en utredning av JAS på uppdrag av Regeringen.
Februari 1989 genomförs den sjätte provflygningen med Nr:1. Vid landningen så havererar flygplanet men piloten kommer undan relativt oskadd.
Mars 1989 presenterar haverikommissionen sin utredning om haveriet som skedde under februari. Utredarna kom fram till att det var felaktigheter i styrsystemets styrlagar.
Juni 1989 tar regeringen emot haverikommissionens slutliga rapport. Regeringen mottager en redovisning om JAS-projektet efter haveriet av FMV
Oktober 1989 redovisar FMV sin andra JAS-rapport. I rapporten kartläggs bland annat kostnaderna för JAS-projektet.
November 1989 tas ett beslut av regeringen om att reglera haverikostnaderna.
December 1989 tar regeringen ett beslut om att fortsätta inriktningen av JAS-projektet.
Maj 1990 upptar provflygplan Nr:2 provflygningarna efter Nr:1s haveri.
Oktober 1990 lämnas en offert in av IGJAS angående delserie 2.
November 1990 tog regeringen ett beslut om att fortsätta på samma inriktning och gav FMV mandat att ta upp överläggningar med IGJAS.
Oktober 1991 lämnar IGJAS in en ny offert om delserie 2.
December 1991 får FMV uppdrag av regeringen att slutförhandla med IGJAS.
Maj 1992 gör Gripen sitt första besök på en flygflottiljen F7 i Såtenäs. Det ska bli den första flottiljen som tar emot Gripen.
Juni 1992 tar riksdagen ett försvarsbeslut och regeringen ett beslut om att fortsätta att utveckla och producera JAS 39 Gripen. IGJAS och FMV tecknar ett avtal om att producera delserie 2 och utveckling av JAS 39B samt leverans av stödsystem.
September 1992 deltar två stycken Gripen-plan i flyguppvisningar i Farnborough. Det väcker stor uppmärksamhet,
Juni 1993 levereras det första serieflygplanet JAS 39. 102 till FMV. Det blev en stor ceremoni när flygplanet skulle till F7.
Augusti 1993 havererar JAS 39. 102 vid en flyguppvisning i Stockholm. Flygplanet störtar handlöst ned på Långholmen. Inga människor omkom eller skadades svårt.
December 1993 presenterar haverikommissionen sin slutrapport. Orsaken till haveriet var att det var obalans i styrsystemet. Efter detta så återupptogs provflygningarna.
Januari 1994 kommer ett betänkande från JAS-kommissionen.
Oktober 1994 har hela utmattningsprovet på 3000 timmar med flygplansskrov slutförts utan anmärkningar.
Mars 1995 påbörjas den första flygverksamheten med serieflygplan på Malmenbasen utanför Linköping. Första flygningen med styrsystemets nya mjukvara P11.