Tabell /
bild
Saxat ur Tidens stora bok om FiskarLax atlantisk lax, Salmo salar Storlek: 60-100 cm, max. 150 cm Vikt: 3-15 kg, i enstaka fall upp till 35 kg Kännetecken för laxen till skillnad från öring är en tunnare stjärtspole och en svagt konkav stjärtfena, en kortare överkäke, som inte når fram till den bakre ögonkanten, ett större antal gälräfständer på den första gälbågen, antalet tänder på den övre delen av gommen och plogbenet och slutligen längden på analfensstrålarna och färgen, som dock varierar starkt. Under lektiden uppstår på sidan av huvudet röda och oranga fläckar, medan buken får en skär färg. Laxen företar långa vandringar på jakt efter föda. Till fortplantningen behöver den sötvatten och stiger därför efter uppnådd könsmognad vid fyra- till femårsåldern upp i sin födelseflod och söker sig uppströms ända upp i de övre loppen, ännu längre upp än öringen. På vägen är den i stånd att ta sig över upp till 2 m höga hinder. Väl framme vid lekplatsen slår honorna med mäktiga stjärtslag skålformade lekgropar i bottnen, i cykloidfjäll från lax med mÖrka avgränsningar av de enskilda tillväxtperioderna vilka de lägger rommen. Efter leken som varar från oktober till december dör ofta framför allt hannarna. Vissa djur deltar emellertid flera gånger i leken. På våren kläcks ynglen ur äggen. l mindre stim simmar de efter hand tillbaka till havet, de är då silverskimrande och kallas smolt. Ibland tar vandringen upp till tre år. På färden livnär de sig i huvudsak av kräftdjur och fisk. Laxarna fiskas på de mest skilda sätt i havet och på sina vandringar. Köttet är mycket uppskattat och världsfångsten överskred under de senaste åren 12 000 ton. Bestånden har under den sista tiden gått tillbaka alltmer på grund av överfiskning, vattenförorening och anläggande av höga dammar och andra vandringshinder, som stoppar laxen vid vandringen. |