Dag 5
En
pappa dyker upp för att prata med Anders. Han är på jakt efter en
bra advokat för att få en dom som gör att han kan träffa sin dotter.
pappan berättar att han inte får träffa henne för att han är osams
med modern. Han tycker att han varit blåögd när de bodde ihop och
för att han tog på sig skulden för separationen. Efter att de hade
delat på sig tyckte han att det var hans fel att saker blivit som
de är idag. Mamman har påverkat dottern till att inte träffa honom
och pappan har inte bråkar för flickans skull. Men nu har han förstått
att det är mamman som ligger bakom allt. han berättade var han bor
etc.
Tidigare
hade allt varit bra. De hade en villa i Lindö (ett förortsområde)
och han hade ett arbete. Sedan kom moderns tvillingsyster in i bilden
och då hade allt vänts emot honom. Modern sätter hela tiden "käppar
i hjulet" för honom när det gäller att få en normal kontakt med
dottern. Merparten av dagens Far & Barn gick åt till att lyssna
på honom.
Hur kan en kvinna vara så hänsynslös
då hon också är barnets mamma.
Dag 6
I dag
väntade tre pappor och två barn när vi kom. Modern till det tredje
barnet hade ringt till Anders och sagt att barnet var sjukt och
inte kunde komma pga. av det. pappan berättade att han vet att hon
ljuger, eftersom han hade sett henne tillsammans med barnet ute
på stan, dagen innan, och då mådde flickan bra. Han är besviken
på hur samhället och myndigheterna alltid tar kvinnan/mammans parti.
Det verkar som om det alltid är mannen som är den stora boven i
samtliga vårdnadstvister hos beslutsfattande instanser sedan berättade
han för mig att han vet att hon försöker göra honom rasande för
att få honom att göra något dumt. Det skulle hon sedan ha användning
vid den kommande vårdnadsrättegången.
Samtidigt
som vi pratar går Anders ut med två av papporna. En av dem får nu
själv hämta sin son på dagis för att sedan komma till Far & Barn.
Anders poängterar att detta är ett stort steg med tanke på att han
fick träffa sin son enbart fem (5) minuter den första gången. pappan
som jag pratar med säger att han känner sig maktlös, han plockar
ihop sitt godis och går iväg efter 1 timmes tröstlös väntan.
I ett angränsande rum sitter en pappa med sina två barn och lägger
pussel på golvet. I dockvrån försöker pappan att hjälpa sin dotter
med att byta blöja på en docka och de verkar vara helt bortkopplade
från resten av världen (och verksamheten).
Ett annat
barn skriker högt när pappan byter blöja på henne. jag går in på
toaletten för att försöka avleda henne med en boll. När pappan vill
tvätta hennes stjärt och bär fram henne mot vattenkranen skriker
hon ännu högre. Hon slutar att skrika först när hon fått på sig
blöjan. En av papporna bär sig lite märkligt åt tillsammans med
barnet. Han bär barnet "ifrån sig" och har ingen ögonkontakt med
honom. Efter en stund sätter de sig ned i lekrummet. pappan på ena
sidan och barnet på den andra. Pappan uppmanar pojken att gå till
honom fast han har en klubba i munnen. Jag uppmanar honom att ta
ur klubban ur munnen då pojken kan ramla och göra sig illa. Han
nickar och visar att han har förstått men fortsätter trots detta
leken precis likadant som förut.
Klockan
närmar sig 20:00 och mammorna kommer för att hämta barnen. Anders
tar tillfället i akt att diskutera med en av mammorna för att utöka
tiden till en av papporna, resten går hem.
Dag 7
I
dag
är det stökigare. Alla barn och pappaor är här
och då blir det trångt. En pappa frågar Anders
om det går bra att gå ut, då vädret är
fint. Det var OK om någon annan också följer med.
Jag funderar på hur det
skulle kännas att inte få gå ut med sitt eget barn
utan att någon måste följa med. Jag skulle nog
inte klara av det... men pappan anser att det är bäst
att efterleva kraven då han inte vill bråka.
Och han vill vara exemplarisk inför det väntade tingsrättsförhandlignen.
En annan pappa passar på att fråga om han får
följa med ut, vilket är OK. under de följande 45
minuterna som vi är ute är barnen livliga och spinger
hit och dit i sandlådan. En av invandrarpapporna möter
en kvinna som kommer från samma land och de inleder ett samtal.
Men pappan släpper inte kontakten med barnet utan står
och skjuter på hennes gunga. Efter ett tag går den ena
pappan in med sitt barn och vi följer efter. Den första
av pappaorna börjar då prata med Anders. De går
in i ett angränsande rum och pratar ett tag. När pappan
sedan kommer ut är han arg och svär oavbrutet om sin f.d.
fru. Skälet är att modern berättat för Anders
att barnet bettedde sig konsigt åt vid blöjbytet och
mamman anser att någonting måste ha hänt.
Jag vet inte vad jag
ska tro, jag var ju med när pappan bytte blöja förra
gången ( se dag 7) och det var ju vattnet hon var rädd
för. Återigen så undrar jag hur en mamma kan vara
så hänsynslös bara för att undergräva
den andre föräderns trovärighet.
Dag 8
En
av mammorna sitter vid fikabordet och dricker kaffe. Hon börjar
inleda ett samtal om sin situation. Hon berättar bl.a. om att
alla deras bekanta bara pratar om hennes skilsmässa. Hon berättar
om den fientliga inställningen som hemmes man har mot henne
och att han fortfarande vill bestämma över hennes liv.
Men framför allt hur hon ska handskas med deras barn. det är
förvirrande att höra henne och samtidigt se pappan som
är på FAR & BARN för att träffa sin son.
det stämmer inte. det verkars om om alla anklagar varandra
för vad de gör ellerv inte gör. Hon beskriver hur
mycket bättre skulle det inte bli om det blev som hon ville
eller sämre om han fick sin vilja igenom. Ingen pratar
om vad som skulle vara bäst för barnet eller vad man själv
skulle kunna bidra med för att förbättra situationen.
En mamma säger
till sin f.d. att hon inte kan komma nästa gång och pappan
går i taket. han försöker att få henne att
ändra sig. Anders griper in och de går alla tre ut i
köket för att prata ostört.
Några
andra pappor och barn tittar på en film som en av papporna
tagit med sig. Anders kommer tillbaka och pratar lite med de äldre
barnen och lovar att bjuda på glasstårta nästkommande
gång runt kl. 18:00. Efter en stund stänger FAR &
BARN.
Det verkar som om de riktigt
stora förämndringarna kommer när man inte får
fri tillgång till sina barn och risken att känna sig
misslyckad blir då också större.
till
början av sidan