Varför IT i skolan?
![]()
Datorn i skolan, kort historik
Utvecklingen av datorns användning i skolan kan indelas i tre faser, datasalen, den moderna skriv- och räknemaskinen samt det pedagogiska hjälpmedlet.
Datasalen
Under 1980-talet började datasalar bli vanliga i våra skolor. Ett klassrum utrustades
med datorer där eleverna fick någon timmes dataträning i veckan. Inriktningen var ofta
att lära sig operativsystem och lite enkel programmering. Förenklat uttryck försökte
man lära upp "bilmekaniker" istället för att lära sig "köra bil".
Datasalen blev en isolerad företeelse i skolan skild från all annan undervisning.
Nästa fas i utvecklingen blev att datorn kom till användning inom olika ämnen i form
av ett tekniskt och inte pedagogiskt hjälpmedel. Arbetsuppgifter skrevs rent med
ordbehandlingsprogram, klass- och skoltidningar gjordes med layoutprogram, för
matematikuppgifter användes datorns kalkylator eller kalkylprogram osv.
Datasalarna måste kompletteras med datorer i klassrummen och andra arbetsutrymmen,
datorerna blev tillgängligare.
Denna fas i utvecklingen innebär att datorn utnyttjas som förmedlare av information
och kunskap. Det kan antingen ske genom läromedelsprogram som finns installerade i datorn
eller genom uppkoppling mot externa databaser via t.ex. Internet.
Det är i denna fas som möjligheterna för en ny pedagogik skapas. Läraren blir i
första hand inte bäraren av kunskap till eleven. En allt viktigare uppgift blir att
skapa lärande situationer där eleven själv söker sig till kunskapen och där
lärarrollen blir mera handledande.
Detta sätt att arbeta är i sig inte nytt, men införandet av datorerna i undervisningen
ger avsevärt bättre möjligheter för ett sådant arbetssätt.
Utvecklingen accelererar i en allt snabbare takt, vilket i sin tur innebär att
kunskaper mer och mer blir en färskvara som måste underhållas och förnyas. Sett mot
denna bakgrund blir det allt viktigare för skolan att arbeta med en pedagogik som
stimulerar till kunskapssökning.
Har en elev under hela sin skoltid blivit van att söka sig till kunskap och fått ett
sådant arbetssätt inbyggt i ryggmärgen, är han eller hon avsevärt bättre rustad för
ett livslångt lärande i det framtida samhället.
Förenklat har det uttryckts på följande sätt. "Skolan skall inrikta sig på att
eleverna skall lära sig att lära".
En förutsättning för en väl fungerande skola är välutbildade lärare. Därför
innebär en IT-satsning i skolan också en satsning på kompetensutveckling av lärarna
och på datorer till lärarna.
Det är i detta sammanhang viktigt att vara uppmärksam på att då det gäller datorns
användning är utbildning ett sätt att komma över tröskeln. Lärandet måste främst
ske genom praktisk användning. Därför ger utbildning av lärare som inte har tillgång
till datorer och programvaror dåligt resultat.
Europa och Sverige prioriterar utbildning
Inom Europasamarbetet har IT och inte minst undervisningen en framskjuten plats. I den
s.k. Bangemannrapporten som beskriver Europa och informationssamhället (maj 94) handlar
två av tio områden om utbildning.
I flera länder har nationella strategier arbetats fram där man söker staka ut en väg
in i informationssamhället. Gemensamt för alla strategier är att skolan anses som ett
av de viktigaste områdena. I Sverige har den förra regeringens IT-kommission i sin
rapport "Vingar åt människans förmåga" (augusti 1995) betraktat skolan som
ett av de viktigaste områdena att satsa på. Den nuvarande regeringen har i
"IT-kommissionens arbetsprogram 1995-96" (Juni, SOU 1995:68) framhållit skolan
som ett av de viktigaste områdena. Bla sägs att "Målet måste vara att datorn blir
ett hjälpmedel som öppnar möjligheter för ny pedagogik".
När vi talar om en nationell IT-satsning talar vi ytterst om Sveriges framtida
konkurrensförmåga. Det är viktigt att det finns en samsyn på vad en sådan vision
innehåller och hur man på bästa sätt samverkar för att bäst uppnå den.
Arbetsmarknaden genomgår just nu en dramatisk strukturomvandling. Den arbetsmarknad
ungdomarna kommer att möta blir troligen mer flexibel än dagens. Den kommer att ge
större utrymme för småföretagande, entreprenörskap och samverkan i olika nätverk.
Arbetstagare kommer troligen i större utsträckning att kunna påverka arbetstiderna.
Fler arbetsuppgifter kommer att utföras på distans. Nya flexibla arbetsformer kommer att
skapas både självständiga och i grupp.
Internationaliseringen ökar vilket medför högre krav på färdigheter i språk och
kunskap om främmande kulturer. Att behärska datorn blir en ny basfärdighet som
arbetsgivaren kommer att ta "för given". På morgondagens arbetsplats är
datorn ett lika naturligt hjälpmedel som telefonen.
Det är för denna arbetsmarknad som skolan skall förbereda våra ungdomar.
Viktiga symboler för IT-utvecklingen i Sverige har under 1994/95 varit:
| IT-kommissionens arbete för att på bred front stimulera utvecklingen | |
| Internet som symbol för "gränslös" kommunikation | |
| Projektering av det svenska Skoldatanätet för att stödja IT-användningen i undervisningen | |
| Toppledarforums initiativ till ett antal sektorsövergripande arbeten | |
| Skapandet av Ungdomens IT-råd | |
| Tillkomsten av Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling |
En markant ökning av debatten kring IT i dagspressen har märkts både på riks och lokalplanet. Samtidigt görs flera av våra tidningar också tillgängliga med stöd av IT.
Var tredje svensk använder persondator på arbetet eller i hemmet. Under 94 såldes i Sverige cirka en halv miljon persondatorer, en ökning med ca 40% sedan 1993. Ca 25% av persondatorerna säljs till hemmen. Sverige är också historiskt ett av världens tele- och faxtätaste länder. Kommunerna är även de väl rustade med redan gjorda investeringar i teknik. De har nu möjlighet att visa mervärdet av det som redan finns genom ökad användning ofta i tillämpningar där dator och telekommunikation sammanförs.
Sverige är ett av de länder i världen som har de bästa förutsättningarna att på ett bra sätt klara omställningen till informationsteknologins samhälle. Dock finns det inga genvägar till en sådan framgång. Den viktigaste satsningen är att se till att vårt skolsystem blir framgångsrikt på att använda IT i undervisningen.
Alla sveriges ungdomar måste ges samma förutsättningar
Utvecklingen har kommit olika långt i olika skolor och i olika kommuner. Många elever idag har fortfarande inte tillgång till datorer i undervisningen. Att få hela skolsystemet att utnyttja IT på ett bra sätt i undervisningen är därför en mycket viktig rättvisefråga.
Framgångskriterier vid förändring
För att IT skall få genomslag är det nödvändigt med en genomtänkt förändringsprocess - både politiskt och i verksamheten. Erfarenheten har lärt oss att all reell förändring kräver bred diskussion, förankring, styrning, kompetensutveckling och inte minst synliga goda exempel. Praktiska skäl gör att man måste dela upp arbetet i väl avgränsade delar. Samtidigt måste delarna kunna sättas ihop till en pedagogisk helhet.
Informationsteknologins framgång, förankring med bred och långsiktig användning i skolan bygger på några grundstenar att:| IT och användning av datorer i skolan måste förankras från grunden på det lokala planet. | |
| det krävs en generell kompetensbas kring teknik hos skolans personal. | |
| läraren och eleven måste se möjligheterna och den praktiska användningen av IT i det dagliga arbetet och i inlärningsprocessen. |
| kompetensuppbyggnad hos samtliga | |
| handlingsutrymme för skolornas "eldsjälar" | |
| resurser för teknisk drift och support | |
| "provningsstation" för att kunna experimentera och pröva nyheter | |
| ökad datortäthet för skolverksamhet. | |
| kunskap om olika informationskällor | |
| kunskap om hur man söker i informationskällorna | |
| kunskap om informationsvärdering. |
Lärarrollen - kompetensutveckling
IT har inte kommit för att ta över i skolan. Som vanligt gäller det att hitta en bra
balans mellan traditionella arbetsformer och arbetssätt samt användningen av den nya
informationsteknologin.
I takt med att eleverna utvecklar en större självständighet kommer lärarens roll att
förskjutas mot en mer handledande, navigerande, värderande och analyserande roll. Med
teknikens hjälp kommer också vissa rutinmässiga inslag att kunna ersättas och tid
frigöras inom ramen för den "nya rollen" IT-stödet ställer krav på läraren
vad avser övergripande kunskap om tekniken och dess möjligheter. Viktiga kunskaper blir
t.ex. informationsnavigering och informationsvärdering
Införandet av de nya läroplanerna leder till förändringar av lärarrollen. Fortbildningsinsatser kring användning av IT-stödet måste ses som en allt viktigare del i kompetensutvecklingen. Flertalet lärare har idag liten erfarenhet av att själva arbeta med IT-stöd - än mindre att använda IT-stödet som pedagogiskt verktyg. Fortbildningen måste därför ses som en strategisk nyckelfråga och kunna erbjudas i steg - olika beroende på målgrupp och förkunskaper.
Det finns idag ganska liten erfarenhet av hur den pedagogiska utvecklingen påverkas av
eller påverkar IT-stödet.
Är rentav IT-pedagogen en ny utvecklingstjänst inom skolan? Ett tecken på att man med
gemensamma krafter vill söka erfarenheter är samarbetet inom Jönköpings län där man
kommer att utöka sitt kunnande kring Internet, programvaror och läromedel samt etik och
källkritik.
Ett annat intressant grepp i samma riktning är Sandvikens kommuns initiativ att engagera
högskolan i Luleå för en löpande utvärdering av deras projekt, som sträcker sig fram
till år 2000. Det praktiska sättet att skapa pedagogisk utveckling är givetvis att
beskriva de pedagogiska områden man vill jobba inom och sedan skrida till handling.
| datorn som resurssparare - ett naturligt vardagsverktyg | |
| internationalisering, språkundervisning (Internetuppkoppling) | |
| att få flickor intresserade | |
| individualisering | |
| den förändrade lärarrollen | |
| distansutbildningsmöjligheter | |
| möjliggöra tillgång till mer elevaktivt och undersökande arbetssätt | |
| tillgång till "färsk" information via databaser |
För eleven kan en rätt utrustad och klokt använd dator fylla flera stödbehov i undervisningen men också stimulera till nyfikenhet och bidra till att eleverna tar ett större ansvar för sitt lärande. Ett mera kunskapserövrande och problemorienterat och självständigt arbetssätt tvingar eleven att ställa frågor och ta ställning till svarens rimlighet och riktighet. Eleverna kommer även att ha tillgång till en mängd informationskällor i sitt arbete och många "utanför" skolans traditionella sfär. IT skapar möjligheter att föra in "verkligheten" i klassrummet.
Vinsterna att införa IT i undervisningen kan sammanfattas med:
| ökad tillgång till aktuella informationskällor | |
| ökade möjligheter till kommunikation mellan skolor, elever och skolans personal | |
| ökad förmåga att aktivt själv söka kunskap | |
| ökade möjligheter till variation av undervisningen | |
| förstärkt elevmotivation | |
| förstärkt inlärning | |
| ökat självförtroende hos eleven | |
| mer aktiva och engagerade elever | |
| förbättra för elever med inlärnings och koncentrationssvårigheter | |
| ökade möjligheter till individualisering, samarbete och ämnesintegration | |
| omedelbar återkoppling och resultat | |
| kumulativ kunskapsuppbyggnad genom sparad och förädlad information | |
| "globala" kontaktytor utanför det traditionella klassrummet. |
Det hjälper till i barnens språkliga utveckling liksom den bildmässiga, säger Annica Welander som även menar att det förstärker inlärningen.
Förskolepersonalen använder dessutom datorn för kommunikation. Det är ett bra sätt att inspirera och dela med sig av erfarenheter samt att stärka nätverket mellan personalgrupperna.

![]()
| Pilotprojekt | |
| Nuvarande projekt | |
| Boken Datorn i mitt klassrum |
