000522
Eric & Joppe:
På torsdag åker vi på Klassresa.
Ni skulle ju också följa med men nu kan ni ju inte det
Så himla segt
VARFÖR
Ante:
Ville bara skriva att jag saknar dig och kommer aldrig att
glömma dig
Jag ville bara skriva att livet ar inte
det samma utan dig Eric!!
Vi hade entligen fått tillbaka kontakten , efter att ha varit
osams ett tag!
Jag önskar att jag hade fått dö med dig , i stället för att
du skulle dö ifrån mig!!
Jag har ständigt självmordstankar , men jag försöker att
tänka , hur skulle alla mina kompisar ta det ,om jag dog ifrån
dem??
99/00 , så har 11st , människor som jag tyckt väldigt mycket
om förlorat livet!!
Jag saknar er!
Livet är kort , vi ses
//Sanna
Tårarna rinner ned för mina kinder,
Sorgen sliter i min själ, Längtan efter er finns i mitt
hjärta.
Mitt hjärta gråter av saknaden efter er. Saknaden efter er gör
så ont.
Minnena av er finns och lever i mig, glömmer er aldrig.
// @--}---
Längtar efter dig ANDREAS
I hjärtat finns ett rum
som bara är för dig.
Och var jag än tar plats
så finns du här hos mig.
Jag hör din varma röst
som inspelad musik.
Jag lyssnar om igen
för den är helt unik.
I mörker och i ljus
ditt ansikte jag ser.
Ur minnet tar jag fram
de bilder där du ler.
Men bland allt du är för mig
finns något svårt att bära
- min längtan efter dig
när jag inte har dig nära.
Andreas mamma.
Sitter här och läser allt fint alla
har skrivit...
Varför just NI
Det e ju så fruktansvärt orättvist allting...
Jag önskar att ni kunde komma tillbaka,
men det e väll bara att inse att det inte går...
När jag sitter här och tänker på alla roliga och glada
minnen jag har från er så börjar jag gråta...
Det e ju inte så det ska va......
Ni ska veta att jag ALDRIG kommer att glömmma er......
Tänker på er och saknar er.......
Massor med ensamma kramar Malin.....
varför?
om det hade åkt en minut senare eller tidigare så skulle det
säkert inte ha hänt.
jag kan inte förstå detta.
fast jag bara kände robban.
och jag tänker på
alla er alla anhöriga och alla föräldrar.
jag är oerhört ledsen för det som har hänt.
vi ses kanske någon gång.
// två sörjande tjejer jenny och anna //
Ville bara skriva lite här men det är
så mycket jag vill skriva som jag inte får fram.....
Jag saknar er så mycket.....
Det har nu gått ett år och ca tre månader och har ändå inte
fattat att ni är borta..
Jag vill så gärna att ni kommer tillbaka!!
Jag vill hälsa till alla föräldrar, syskon, kusiner ALLA som
kände Eric, Kristoffer, Ante, Joppe, Micke, Jonas, Christoffer,
Robban och Donny jag tycker så synd om er alla.....
Det är fortfarande lika tom utan Joppe, Eric och Kricka i
korridoren och i klassrumen!!!
Det var ni som var glädje spridarna!!
R.I.P.
Saknar er MYCKET!!!!!
Många Kramar Ida
000823
Hej jag trodde jag hadde kommit
en bit på väg en bit att förstå en bit att gå vidare och
kolla vad ni andra hadde skrivit jag har aldrig varit inne på
den här sidan förut jag visste inte om jag klara jag visste
inte om jag skulle orka...
Jag gick inn på första sidan och tårarna började flöda åter
igen var allt som nytt,vad hadde hänt och
varför,varför,varför allt som stog och all känslor som alla
hadde skrivit slog så hårt mot mitt hjärta den jag mest saknar
är Micke,han stog mig närmast och jag har därför så många
minnen av när Peter och du var här hemma eller när du och jag
var hos Fanny men det jag mest kommer ihåg är när vi så ofta
dansade sista rambodals tryckaren på de fleste discona men det
senaste minnet i från dig var när du i vinden cyklade förbi
busshåld platsen och vinkade jag vinkade tillbaka men har sedan
dess aldrig vinkat åt dig som person ibland pratar jag och
vinkar upp mot himlen när jag tror du är där,ferästen tror
jag inte jag vet att du är här och hälsar på ganska ofta.
De roligaste minena jag har ifrån dig är när du går i mina
höga platå skor och skrattar på det sätt som bara du kan
skratta,med knistan i ögat stablade du dig fram på mina blatå
skor.............................
Nu har tiden gått ett bra tag utan dig och jag undrar ofta hur
du ser ut och vad du gör och hur allt skulle vara om du var här
NU............. Vissa saker finner jag och vi andra nog aldrig
svar på men med åren kommer mer och mer svar ett svar har jag
redan funnit och frågan till det svaret är VAR ÄR DU NU???
Svaret på den frågan är att du är här precis när vi själva
vill ha dig här vi kanske inte kan se dig som den du såg ut
förut ,men du finns och syns så länge vi vill att du ska synas
och finnas..................
Saknar dig verkligen......
Alla som finns kvar här idag lycka till i livet och ta vara på
dina vänner och dagen du lever i som om det vore den
sista.............
//-IDA.S-
Jag ville bara säga att det snart har gått 1 år och 4 månader och det har inte gått en dag utan att jag har tänkt på er. Ibland när jag går o tänker på er så kan jag inte fatta att ni är borta, aldrig mer kommer tillbaka, det känns som om ni bara har rest bort ett tag men snart kommer tillbaka, men igentligen vet jag ju hur det är men att jag inte vill tänka så. Jag vill bara säga att jag saknar er och ni kommer alltid leva kvar i mitt hjärta. Saknar er......Kramar // Karin
Ville bara säga att inget är som förr.......MISS YOU!!!
Hej jag har inte varit inne en enda gång på den här sidan förut jag trodde jag hadde kommit vidare en bit i allt som hänt men när jag började läsa var allt som om det hände nu. Det kändes inte som om man hadde kommit vidare någonting alls,jag hoppas att ni feräldrar vet hur mycket en ferälder igentligen betyder för sinna barn fast att barnet tyvär inte alltid visar det jag vet att era barn älskade er och älskar er vart de en är,men en sak är säker de barn som står vid er sida nu efter olyckan älskar er också och de behöver er mer en någon gång!!!-0=}-
Jag vill sända en hälsning och många tankar till Mikael´s och Eric`s föräldrar och syskon, inför deras födelsedagar den 27:e och 29:e juli. FOTSPÅR I SANDEN. En natt hade jag en dröm. Jag vandrade på stranden med Herren, och i skyn såg jag bilder från mitt liv. På varje bild såg jag två fotspår i sanden. Ett par var mina, ett par var Herrens. När den sista bilden visades för mig, såg jag tillbaka på fotspåren i sanden, och till min förvåning, såg jag att många gånger längs min livsväg, var det bara ett par fotspår. Och jag lade märke till, att det var de mörkaste och sorgligaste gångerna i mitt liv. Jag frågade Herren om detta: "Herre, du sa en gång när jag bestämde mig för att följa dig, att du skulle vandra med mig hela vägen. Men jag ser, att under de svåraste dagarna i mitt liv, finns det bara ett par fotspår. Jag förstår inte varför du lämnade min sida, när jag bäst behövde dig". Herren sade:"Mitt älskade barn, jag lämnade dig aldrig under dina svåra dagar. Att du bara såg ett par fotspår, beror på att då bar jag dig. Kanske kan den här texten vara till någon liten tröst. Jag hoppas det.Ha det bra. Kram Kicki.
Hej... Jag vet inte vem du är som har gjort denna fina sida, men jag ville bara säga att den är så himla fin!!! Jag är en tjej som bor i Bengtsfors, som såg den adressen och gick in på den. jag kände ingen utav dom som dog men jag tycker att det är så HEMSKT! jag fattar inte att världen kan vara så grym! Tårarna bara rinner och rinnerur mina ögon, jag lider med er alla! Kramar Från Frida! Miss All Of You!!
Varför? Varför just ni Varför just då Varför just det här kan jag inte förstå Kunde ni inte åkt en minut senare, eller två Hade detta hänt Hade ni krockat då Jag sitter här och väntar på svaren jag aldrig kommer få Men som jag ändå inte kan sluta tänka på Hoppas ni sitter där i himlen och att det är nu mig ni ser Då borde ni veta att JAG SAKNAR ER! ¤Massor med kramar Liza¤
Jag tycker det var en skitfin sida och jag kan förstå att alla som miste någon var jätteledsen..... Men vad kan man säga..... Tiden läker alla sår!!! Sörjer med er......
Just nu känns allt jävligt jobbigt, allt skit händer på en gång. Vid såna tillfällen brukar det kännas absolut bäst att bara försöka se det postiva med allt, försöka glömma alla bekymmer samt vända tråkigheter till något roligt. För att lyckas med detta måste man oftast ha stöd, från en riktig vän. En sådan var du Micke, och kommer för alltid att vara. Oavsett om du är här tillsammans med oss eller nånannanstans är det till alla glada minnen med dig jag vänder mig då jag behöver stöd. Jag glömmer dig aldrig.
Micke Jag saknar dig mer än någonsin förrut, glömmer dig aldrig.
Micke. Jag saknar dig mer och mer för varje dag, glömmer dig aldrig. / Jeppe
Än en gång sitter jag framför datorn och går in på denna fina sida, tänkandes att jag kommit någonstans lämnat lite bakom mig, men samtidigt som jag börjar läsa kommer tårarna... Tårarna av saknad efter att ni inte finns kvar. Det är så hemskt, varje gång kommer tankarna VARFÖR... De går inte att undvika och vi kommer aldrig att få ett svar... Men jag är såå underbart tacksam för att ha fått lära känna några av er.... *Glömmer er aldrig* *Dream sweat my angels* Bamse kramar Malin..
Det har gått ett år och åtta månader sedan det hände, och detta är mitt första brev eftersom jag inte visste att denna sida fanns. Jag kände inte alla som var med i mini-bussen, men jag sörjer lika mycket för alla. Det var länge sedan jag träffade alla där i Norrköping, själv bor jag nu i stockholm sedan 1996, men kommer mycket väl ihåg Robban och Micke Jag brukade vara på rambodals fritidsgård varje dag när jag bodde där, och jag håller med om att Robban gjorde fritidsgårn något alldeles extra. Jag kände även Micke som var kompis med min lille bror Amir. Jag kommer ihåg när jag alltid brukade säga till Micke att han skulle bli skit snygg när han blev stor och att jag då skulle gifta mig med honom. Jag kommer ihåg Christopher gredin också eftersom jag brukade umgås med hans store brorsa Eric gredin. Jag är jätte ledsen för det här och brukar tänka på dom då och då. Jag läste det alla hade skrivit om varje person medans tårarna bara rann och jag håller med om att rambodal aldrig kommer bli detsamma utan dom. Jag skulle jätte gärna vilja prata med någon som bor där så du som vill kan jätta gärna skicka mail till mig på nina985@hotmail.com Saknar Norrköping och alla jag känner/Nina
Usch tårarna rullar ner för kinderna
när jag läser detta.
varför skall sånt här hända? Dom hade ju hela livet framför
sig.
Jag kände ingen av dom men jag har svårt för sånt här å
måste därför skriva för att jag tar det väldigt sorligt.
/ Angelica
Jag saknar er så mycket!
/ Mona
Ante
Ville bara säga att det går inte en
dag utan att jag tänker på dig !
Jag kommer aldrig att glömma dig.....
Gården är sig inte lik utan er...
Hej!!!
GUD VAD HÄMST!!!
*snyft* Jag sitter nästan och gråter nu för jag tycker de e
sååå himla sorligt!
Att man inte ska få leva tills mna blir RIKTIGT gammal.......
:o(
*snyft snyft* Vad hette den där killen med blå sjorta!??
(barnet menar jag) Han va riktigt gullig!!!!! Var du på deras
begravning!?? Oj, jag kanske itne ska fråga så mycket men jag
tycker de e så sorligt! Jag e 12 år och finns på skunk osså.
Men maila jätte järna tillbaka till mig. MIG GÅR DE O PRATA
MED.... i promes!
Ha de bra kjamaj / Maria
En dikt (låt) tillägnad till dig
Robban:
I had a friend many years ago,
one tragic night he died
The saddest time of my lige, for weeks and weeks I cried
Through the anger and through the tears, I felt his spirit
through the years
I swear he's watching me, guiding me through bad times
I feel it once again
It's overwhelming me
His spirit like the wind
An angel guarding me
Oh I know, Oh I know he's watching over me Oh I know, Oh I know
he's watching over me
We shared dreams like all best friends
Blood brothers at the age of ten, we lived reckless he payed the
price, but why, why did he have to die??
It still hurts me til this day, am I selfish for feeling this
way?
I know he's an angel know, together we'll be some day
I feel it once again
It's overwhelming me
His spirit like the wind
An angel guarding me
Oh I know, Oh I know he's watching over me Oh I know, Oh I know
he's watching over me
text och musik: Jon Schaffer
/ Johan A
Ja, nu har det gått 1½ år sedan
olyckan inträffade.
Jag besöker fortfarande sidan då och då, gråter lika mycket
varje gång.
Kände bara Robban & Gredin men jag vet att ni andra var helt
underbara, hade hela livet framför er.
Förstår fortfarande inte att något sådant kunde inträffa.
Besöker ju inte gårn särskilt ofta längre men när man väl
är där så märks det att något saknas.
Man förstår aldrig hur mycket man uppskattar sina nära &
kära innan de försvinner för gott.
Ta vara på all tid du har tillsammans med dina vänner, vad vore
livet utan vänskap och kärlek??
/ Johan A
Micke.
Jag saknar dig mer och mer för varje dag, glömmer dig aldrig.
/ Jeppe
Micke
Jag saknar dig mer än någonsin förrut, glömmer dig aldrig.
/ Jeppe
Just nu känns allt jävligt jobbigt,
allt skit händer på en gång.
Vid såna tillfällen brukar det kännas absolut bäst att bara
försöka se det postiva med allt, försöka glömma alla
bekymmer samt vända tråkigheter till något roligt. För att
lyckas med detta måste man oftast ha stöd, från en riktig
vän.
En sådan var du Micke, och kommer för alltid att vara.
Oavsett om du är här tillsammans med oss eller nånannanstans
är det till alla glada minnen med dig jag vänder mig då jag
behöver stöd.
Jag glömmer dig aldrig.
/ Jeppe
Jag tycker det var en skitfin sida och
jag kan förstå att alla som miste någon var jätteledsen.....
men vad kan man säga.....
tiden läker alla sår!!!
sörjer med er......
/ Ida
001229
Jag saknar er!!!!!!!!!!!!!
Robban och Micke!
Nu sitter jag här igen framför datorn och
tittar på denna sida.
Det är 1 år och 9 månader idag sedan ni
försvann ifrån oss.
Jag tänker på er för varje dag som går!
Jag undrar ibland om livet verkligen ska
vara så här orättvist.
Att ni unga människor bara ska försvinna
sådär. Det är så himla fel!
Ibland kan jag tänka som om ni bara är
borta på en resa eller nåt, att ni kommer tillbaka men sen så
kommer jag på att det är verkligen inte så, ni kommer inte
tillbaka. Tanken på att ni aldrig kommer att komma tillbaka gör
så fruktansvärt ont i mitt hjärta. Ni var så himla härliga.
Två underbara människor som jag verkligen
tyckte om.
Varje dag man kom till gårn stod du alltid
där lika glatt Robban. Och du Micke, du var alltid som en liten
glad solstråle som alltdid gjorde en glad.
Älskar er mina vänner.....Saknar er så
oerhört mycket att det gör så ont.
Massa Kramar // Karin.H.
Jag vill skicka en
hälsning till alla föräldrar
och syskon till de omkomna grabbarna.
Hoppas ni får en God Jul,även om det
aldrig blir detsamma.Ett Gott Nytt År också.
Tänker på er.
Kram Kicki.
Klicka
bara på "E-Mail" för att skriva ett mail eller skriv
till:
skriv_en_rad@hotmail.com så
läggs det snart ut på sidan...
Du kan
läsa mer om olyckan här
Denna sida är
upplagd av Johan Karlsson till minne av de som omkom. @--}-----