A

B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

A-formaten
Standardiserad pappersformatserie där sidorna förhåller sig som 1 till roten ur 2. Arkens area i serien förhåller sig till varandra som 2 till 1 med A0 som 1 m², A1 som 0,5 m² och så vidare.

Acrobat Distiller
Program från Adobe för att skapa PDF-filer från Postscript-filer.

Acrobat
Program från Adobe för att redigera och skapa länkar i PDF-filer.

Acrobat Reader
Gratisprogram från Adobe för att läsa PDF-filer (kan hämtas från Adobe)

Ankarpunkter
De punkter som bygger upp en kurva, till exempel i en friläggningsbana längs en friläggning.

Avläsningspunkt
Den lilla del av ett bildoriginal som läses in av en scanner och ger kulören hos respektive pixel som bygger upp en digital bild.

B

A C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Bezierkurva
En matematisk beskrivning av en kurva som fått sitt namn från en fransk Renault-ingenjör, som utvecklade tekniken för att beskriva bilarnas design. Bezierkurvor används till exempel för objektgrafik och för att beskriva teckensnitt.

Bildelement
Kallas även för pixel. En digital bild eller bildskärms minsta visuella beståndsdel. Antalet pixlar per tum eller centimeter är ett mått på bilders och skärmars upplösning.

Bitdjup
Ett mått på det antal kulörer som en pixel i en digital bild kan anta genom att ange hur många bitar varje pixel lagras med. Ju fler bitar per kulör desto större bitdjup, desto fler möjliga kulörer. En normal RGB-bild har 3x8 bitar=24 bitar.

Bitkarta/Bitmap
Den digitala informationen som med hjälp av ettor och nollor beskriver en digital bild eller sida. Vid rippning översätts Postscript-koden till ett rutmönster bestående av ettor och nollor - en bitkarta.

Bleeding
Det är när två färger blöder in i varandra, det vill säga blandas, även kallat blödning. Framförallt problem hos bläckstråleskrivarfärger. För att undvika detta gäller det att färgen torkar snabbt.

Bläckstråleskrivare
Skrivare som bygger på en teknik där flytande färg sprutas på papperet. Bulk Beskriver hur volyminöst ett papper är, mäts i m³/g.

C

A B D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

CMYK-läge
En bild sparad i CMYK-läge består tekniskt sett av fyra separata pixelbilder i gråskaleläge: en som representerar cyan, en magenta, en gul och en svart. Det innebär också att en CMYK-bild upptar fyra gånger så mycket minne som en gråskalebild i samma storlek och upplösning.

Colorsync
Apples kulörhanteringssystem.

Cristalraster
AGFAs stokastiska raster.

D

A B C E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Databas
Registerprogram som sorterar och håller reda på digital information om till exempel bilder eller andra digitala filer.

Dekomprimera
När man packar upp filer som komprimerats.

Dekorfärger
Tryckfärger i speciella kulörer, exempelvis i PMS-systemet. Används vanligen som komplement till svart eller för att uppnå en exakt kulör som inte fyrfärg kan ge. Blandas ihop efter recept.

Densitet
Ett mått på tonomfånget i ett visst basmaterial, exempelvis tonomfång i färgtryck på ett visst papper eller tonomfång i ett diaoriginal.

Djuptryck
En direkt tryckmetod där de tryckande ytorna är uppbyggda av rasterkoppar som ligger nedsänkta i tryckcylindern av koppar och fylls med färg. Lämpar sig bäst för stora upplagor.

E

A B C D F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Efterbearbetning
När papperet efterbehandlas på olika sätt beroende på vilken kvalitet och vilka ytegenskaper det ska ha.

EPS
Encapsulated Postscript. Ett filformat för digitala bilder och illustrationer. Hanterar både objektgrafik och pixelgrafik.

EPS-DCS/EPSF
Encapsulated Postscript-Desktop Color Separation. Ett filformat för fyrfärgsseparerade digitala bilder. Bildfilen består av fem delfiler - en lågupplöst skärmbild och en högupplöst fil för var och en av de fyra delfärgerna.

Exponeringspunkt
Den punkt som en sättares eller skrivares laserstråle exponerar. Bygger upp rasterpunkter.

F

A B C D E G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Falsning
När man viker pappersark. Görs vanligen i falsmaskiner.

Felvänd film
En film vars tryckbild är spegelvänd om man betraktar den med emulsionssidan mot sig. Används exempelvis för offsetproduktioner.

Fiberriktning
Beskriver den riktning längs vilken majoriteten av fibrerna i papperet ligger. Samma riktning som papperet har producerats i.

Filer
Digitala block med data kallas filer. En fil kan exempelvis vara ett program, en systemfil, eller en drivrutin.

Font
En teckensnittsuppsättning i en viss snittvariant lagrad i en fil utgör en font. Filtyper för fonter, exempelvis Truetype och Postscript Typ1.

G

A B C D E F H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

GIF 61
Graphic Interchange Format. Ett filformat i indexerat läge som i huvudsak används för webben. Kan innehålla upp till 256 kulörer.

Glättat papper
Papper som har behandlats för att uppnå en glansig yta. Kallas även för gloss.

Glättning
En efterbearbetning i pappersprocessen som ger papperet en högre glans. Glättningen ger en högre bildkvalitet men minskad opacitet och styvhet.

Gråbalans
Beskriver det tillstånd när en viss blandning av kulörfärgerna, CMY, ger en neutralt grå ton, exempelvis 40% cyan, 30% magenta och 30% gult.

H

A B C D E F G I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Handmontering
Filmer som monteras ihop till färdiga filmmontage för hand.

Hintade fonter
En uppsättning förslag lagrade i fonten om hur skrivaren bör skriva ut fonten. Alla Postscript Typ1-fonter är hintade.

Hyssjning
Tryckfenomen som ger en punktdeformering och ett mörkare tryck. Hyssjning innebär att rasterpunkterna smetas ut, vilket leder till utdragna ovala punkter. Fenomenet kan exempelvis uppstå vid för högt tryck mellan gummicylindern och mottryck eller när plåtcylinder och gummicylinder inte roterar med exakt samma hastighet.

I

A B C D E F G H J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Indexerad färg
En bild i indexerat läge rymmer upp till 256 olika kulörer, vilka är definierade i en palett där varje palettruta innehåller en kulör och har ett nummer. Detta innebär att bildens alla pixlar får ett värde mellan 1 och 256 efter vilken palettkulör den har. Bilden innehåller därför endast en pixelbild med samma minnesstorlek som en gråskalebild, samt en palett.

Inläsningsupplösning
Den upplösning man väljer vid inläsning av bilder. Styrs av rastertäthet, samplingsfaktor och skalningsfaktor och bestämmer hur många avläsningspunkter per tum inläsningen ska ha. Mäts i ppi.

Intag
Samlingsbegrepp för alla de inställningar och förberedelser som behöver göras i tryckpressen innan man har fått ett första godkänt tryckark.

J

A B C D E F G H I K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

JPEG
Joint Photographic Experts Group. En förstörande komprimeringsmetod för bilder som dessutom fungerar som ett eget bildformat. Samma på alla datorplattformar.

K

A B C D E F G H I J L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Kalibrera
Att ställa in och justera en process så att den stämmer mot givna riktvärden.

Kapstansättare
Variant på konstruktion av sättare där filmen matas fram successivt från en rulle och exponeras i plant tillstånd. Sidfilmens längd begränsas inte av en trummas dimensioner som hos till exempel en externtrumsättare.

Karakterisering
Att mäta upp en process eller maskins egenskaper. Man kan till exempel karakterisera tryckprocessen.

Komprimering
Att koda om och ibland minska informationsinnehållet i en fil så att den blir mindre. Används ofta vid transport av filer.

L

A B C D E F G H I J K M N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Lackning
En teknik för att få en blank yta på trycksaken. Den ökar inte nämnvärt skyddet mot smuts och slitage utan har framförallt en estetisk funktion. Själva lacken trycks antingen på i ett vanligt färgverk eller i ett speciellt lackverk i en offsetpress.

Lager
En teknik i bildbehandlingsprogram för att hålla isär olika delar i en bild tills den är färdigbearbetad. Användbar när man skapar manipulationer och collage eller grafik bestående av flera delar, till exempel en bild och en text, eller ett motiv och en skugga.

Layoutprogram
Behövs för att skapa layout och färdiga sidor av text och bild, till exempel Quark Xpress och Adobe Pagemaker.

M

A B C D E F G H I J K L N O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Maximal färgmängd
Beskriver den maximalt tillåtna totala mängden av delfärgerna i procent på ett visst papper i en viss tryckprocess. Värdet styrs till största delen av förekomsten av smetning och är vanligen mellan 240 och 340 procent för ett fyrfärgstryck (teoretiskt värde är 400 procent, 100 procent för varje färg). Värdet används för tryckanpassning vid fyrfärgsseparation.

Mekanisk massa
När man framställer mekanisk massa utvinner man cellulosafibrer ur veden genom malning.

Misspass
Tryckfenomen som innebär att delfärgerna inte trycks exakt på varandra - i register.

N

A B C D E F G H I J K L M O P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Nappning
När tryckfärgen sliter loss pappersfibrer från papperet.

Negativ film
Grafiskt film där icke-tryckande ytor är svarta och tryckande ytor är genomskinliga.

Noppor
Pappersfragment som färgen slitit loss från papperet, vid så kallad nappning, och som har fastnat på gummiduken eller tryckplåten, ger vita prickar i trycket.

O

A B C D E F G H I J K L M N P Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Obestruket papper
Ett papper som inte har bestrukits. De flesta obestrukna papper ytlimmas för att få en god ytstyrka. Några exempel på obestrukna papper är brev- och kopieringspapper eller papper till pocketböcker.

Objektgrafik
Objektgrafik består av matematiskt beräknade kurvor och linjer som bildar ytor och former medan pixelbaserade bilder består av pixlar, det vill säga kvadratiska bildelement, i olika kulörer och toner. En bild som är objektbaserad kan skalas upp och ned utan kvalitetsförlust. Kallas ibland felaktigt för vektorgrafik.

Opacitet
Ett mått på papperets ogenomskinlighet.

P

A B C D E F G H I J K L M N O Q R S T U V X Y Z Ä Ö

Pagemaker
Layoutprogram från Adobe som har stor spridning.

Passning
När alla tryckfärger ligger exakt rätt i förhållande till varandra, till exempel delfärgerna vid en fyrfärgstryckning eller färgerna på priman kontra sekundan.

Pixel
Av engelskans Picture Element - bildelement i datorn. En digital bild eller bildskärms minsta visuella beståndsdel. Antalet pixlar per tum beskriver exempelvis bilders och skärmars upplösning.

Q

A B C D E F G H I J K L M N O P R S T U V X Y Z Ä Ö

Quadruplex
En gråskalebild som trycks med fyra tryckfärger istället för en. Om man vill återge finare detaljer i en svartvit bild, göra den mjukare eller tona den i en annan kulör än rent svart, använder man quadruplex. Oftast trycker man med svart plus tre valfria dekorfärger.

Quark Xpress
Layoutprogram från Quark som har stor spridning.

R

A B C D E F G H I J K L M N O P Q S T U V X Y Z Ä Ö

Raster
Används för att simulera gråtoner i tryck, vanligen i form av punkter i olika storlek.

Rastercell
Varje rasterpunkt byggs upp av exponeringspunkter i en egen rastercell. Exponeringspunkterna placeras i rastercellen så att de tillsammans bildar rasterpunkten. Rastercellens storlek styrs av rastertätheten.

Rasterfenomen
Olika fenomen som kan uppträda vid rastrering. Leder ofta till oönskade mönster, exempelvis moiré.

Rasterpunkt
Den minsta enhet som ett raster består av. Alla toner i tryck, både fotografier och illustrationer, byggs upp av rasterpunkter.

S

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R T U V X Y Z Ä Ö

Samplingsfaktor
Förhållandet mellan bildens upplösning och tryckets rastertäthet kallas för samplingsfaktor. Genom tester har man funnit att den optimala samplingsfaktorn är 2, det vill säga bildens upplösning ska vara dubbelt så hög som rastertätheten.

Screenduk
En finmaskig väv som släpper igenom tryckfärg. Spänns över en screenram och beläggs med ett fotokänsligt skikt.

Seriffer
Små klackar i bokstävernas ändar som finns på antikvor exempelvis Janson och Times.

T

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S U V X Y Z Ä Ö

Teckensnitt
Utseende på bokstäver, en uppsättning tecken kännetecknad av ett speciellt utseende. Även kallat typsnitt.

TIFF
Tagged Image File Format, ett vanligt filformat för digitala bilder.

Tonplatta
En jämn kulörton över en bestämd yta. Exempelvis en röd rastrerad rektangel.

Tonskala
Alla toner från 0 till 100 procent av en viss kulör.

Tonvärde
Beskriver mängden av en grundkulör i procent.

U

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T V X Y Z Ä Ö

Unix
Ett operativsystem som huvudsakligen används i kraftfulla datorer för specialtillämpningar, exempelvis bildbehandling och servrar.

Upplösning
Beskriver informationstätheten i en digital bild. Kan även beskriva minsta skrivande eller läsande punkt hos exempelvis sättare eller scannrar. Mäts i dpi respektive ppi.

Urklippsbana
En bana som beskriver på vilket sätt en bild klipps ut när den friläggs i ett bildbehandlingsprogram.

V

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U X Y Z Ä Ö

Vektorgrafik
Bilder som är uppbyggda av konturer med korta raka linjer. Användes förr till fonter. Ordet används ibland felaktigt för obektgrafik eller bezierkurvor.

Vitpunkt
Den ljusaste tonen i en bild. Styr bildens kontrast tillsammans med svartpunkten.

Våglängd
Ett fysikaliskt mått ljusvågornas längd, mäts i nanometer (nm). Synligt ljus har våglängder mellan 385 och 705 nm.

X

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V Y Z Ä Ö

Xerografiska processen
En process som utnyttjar att fotokondukorers elektriska laddning kan påverkas med ljus. Används i kopiatorer och laserskrivare.

Y

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Z Ä Ö

Ytjämningen
Papperet manglas för att bli jämntjockt och få en jämn yta och därmed god tryckkvalitet.

Ytspänning
Fysiskt fenomen som gör att fuktvattnet i offsetprocessen inte väter plåten ordentligt utan alkoholtillsatser.

Ytstyrka
Ett mått på pappersytans styrka. Viktigt för att papperets yta inte ska slitas loss av tryckfärgen under tryckning.

Ytvikt
Ett mått på papperets vikt per ytenhet. Mäts i g/m².

Z

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Ä Ö

Z-fals
En typ av parallellfals.

Zoner/zonindelat nätverk
Ett nätverk kan delas in i zoner för att minska nätverksbelastningen i olika delar av nätverket.

Ä

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ö

Äkta uppslag
Ett uppslag mellan två sidor i en trycksak som sitter ihop i ett och samma ark. Gör det lätt att trycka en bild över bunten. Ett falskt uppslag utgörs av sidor ur två olika ark.

Ö

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V X Y Z Ä

Ögleklammer
En variant på den vanliga klammern som används vid metallhäfting. Används för att man ska kunna sätta in trycksaken i en pärm och samtidigt enkelt kunna bläddra i den.

Överföringshastighet
Den hastighet med vilken data överförs, exempelvis till eller från ett lagringsmedia eller över ett nätverk.

Övertryck
Om exempelvis en text trycks ovanpå en tonplatta och de båda objektens kulörer blandas talar man om övertryck. Motsatsen till ursparning där objektens kulörer inte blandas.