Hej !

Jag heter Sari och är 35 år.

 

Jag föddes till en familj med två barn i Finland i en stad som heter Björneborg, den 1 juli 1965.Så då blev våran familj mamma, Marja-Terttu, pappa Esa, bror Markku, syster Merja och så lilla jag. Först 8 år senare föddes min "lille"-bror(över 190 lång)Miikka.

 

Levde lyckligt barna liv där ända till 1979 när vi skulle flytta till Sverige....jag vägrade...så när de andra hade flyttat så blev jag kvar i Finland. 1980 "tvångs" flyttades även jag till Sverige....katastrof då....numera kan jag stolt titulera mig som Svensk ( jag har papper på det !! ). Brukar kalla mig för " Licens-svensson" :)

 

Har gått i skolan ( fatiskt ! )...gymnasiet... skröt då , att jag kommer att jobba på Marabou och packa choklad i min fina studentmössa........så blev det också , förutom att studentmössan var en gul skyddsmössa.

 

1985 föddes då min äldsta ,Mari - Elina, som idag går på Märsta Gymnasiets Hotell - och Restaurang linje.......vad tiden går....jag bytte ju blöjor på henne bara för några år sedan...känns det för mig i alla fall. Man blir väl gammal......

 

Sen så utbildade jag mig inom sjukvård bl.a. ; började min karriär där som "pottkusk". Trivdes med mina arbetsuppgifter...fick utlopp för mina Florence Nihgthingale känslor.

 

1986 dök ett litet liv i våran familj...Kaj-Christian...en riktigt busfrö. Idag är han 14 år , siktar in på det Mobila gymnasiet....och USA hägrar.

 

Sadlade om -88 och övergav sjukvården och började på Sthlm:s stads Gatu - och Fastighetskontor, där jag faktiskt arbetade i 10 år.

 

Samma år gick jag med i Stockholms Kvinnliga bilkår....det var det bästa och roligaste jag inlett i hela mitt liv ( som "hobby"). Där fick jag gå utbildning för tunglastbil.. inte bara ratta utan också lärde mig felsökning och att åtgärda enklare fel i dieselmotorer. Fick delta i roliga och spännande uppgifter och mycket ansvarsfulla uppgifter som förare . Vilken sammanhållning !!!!

 

Sabina, mitt lilla magsår, föddes -92. Hon började i höstas andra klassen.

Vägen dit har varit krokig och svår, hon har SVD = ett litet hål i hjärtat, astma, glutenintolerans, komjölksprotein intolerans och hon tål inte vissa frukter och nötter etc.

 

1999 gjorde jag ett upprop i mitt och mina barns liv.....vi flyttade....inte runt kvarteret, utan 110 mil (!) från Sthlm till Haparanda !

Vilken känsla....

...klart jag saknar Sthlm och Märsta ibland men.....det kan aldrig kompensera det jag få uppleva här uppe.....NATUREN....lugnet....människovänligheten...aaaahhhh....detta är mitt parardis !

Och det bästa av allt är att barnen är inte så sjuka här som de var i Sthlm....plus att jag har en mycket trygg och skön person som verkar trivas med en yrhätta som jag....Carita !

 

Klart det finns en mörkare sida av mitt liv också....1993 råkade min mor, Sabina och jag , för en trafikolycka.....

Sviterna efter den är påtagliga än i dag.....men livet går vidare.

 

Sen jag såg dagens ljus har jag fört liv....sjungit....hellre högt än bra !

Under ett antal år hade jag några olika egna orkestrar jag åkte runt med och plågade folk med min sång och musik. Trivdes ganska bra med det... gillar ju sjunga.....men det är ganska tärande att resa ! Så numera sjunger jag till min egen glädje och till grannars förskräckelse !!!

 

 

Orkar du fortsätta , kolla in på mina sidor ..... till merom eller titta in på mina andra sidor...( addresen kommer inom kort att finnas här)