D-kurs i pedagogik,

Vetenskapsteori 5 poäng

Lärarhögskolan i Stockholm 00-01-09

Examinationsarbete avseende kursen Vetenskapsteori, 5 p:

Syftet med den forskningsmetodiska ansatsen är ett försök att öppna nya fönster mot den verklighet som vi genom forskningen vill lära mera om. Jag delar upp mitt resonemang i en vetenskapsteoretisk ansats och en beskrivning av min pedagogiska grunduppfattning samt beskrivning av min metod. Till detta följer också en fantasimodell som beskriver humana virtuella grundämnen. Syftet är att vidga tankebanorna. Som bilaga medföljer den enkät som ingår i min studie. Även av denna framgår mina metodologiska utgångspunkter.

Att vår egen objektiva uppfattning är subjektiv är för mig en självklarhet. Vår uppfattning är begreppsberoende och vi är lärda att tänka i begrepp. Vi har alla ett begreppsligt filter, eller annorlunda uttryckt ett perceptuellt filter, som har formats av alla våra sinnesintryck under resan genom livet.

Min vetenskapsteoretiska ansats ansluter bland annat till den ontologiska realismen. Jag har påverkats av Djurfeldts skrift Boström och kaminen (1996). Denna vetenskapsteoretiska riktning är utgångspunkt for kunskapsteorin. Mitt natur-vetenskapliga intresse och då med särskild inriktning på elektromagnetisk strålning (i fysikens värld) samt mot perceptionspsykologi (inom beteendevetenskapen) utgör skikt i mitt filter. Jag måste dock - om än kritiskt - lita på mina förgivettagna begrepp som ger mig förförståelse. Samtidigt anser jag att man också bör lita på sin "inre röst". Ibland upplever jag på så sätt, i mitt vardagsliv, viktiga budskap avsedda att leda mig rätt. Jag tycker mig känna igen vad James Clerk Maxvell, som 1864 formulerade de då revolutionerande teorierna om den elektromagnetiska strålningen, sade på sin dödsbädd 1879: "Det som görs av det som kallas jag, görs troligen av någonting i mig som är större än jag".

Vår kunskap om omvärlden är begreppsberoende. Att arbeta med begrepp är själva essensen av vetenskapligt arbete. Problemet är att människors begreppsvärldar är olika. Våra begreppsfilter är formade av våra erfarenheter i olika miljöer, men förhoppningsvis är vi så mentalt flexibla att vi genom reflektion och tolkning ifrågasätter och är beredda att omstrukturera innebörden av våra begrepp. Uttryckt i vardagstermer kan man kanske säga att det är våra fördomar jag nu berör. Vårt begreppsliga filter, synonymt perceptuella filter, utgör en mur som avskiljer verkligheten från vår subjektivt upplevda verklighet. Detta problem brukar betecknas som det kunskapsteoretiska problemet. Boström kallar verkligheten för O och den subjektivt upplevda verkligheten for "O". Mellan dessa finns det som Boström kallar den perceptuella Berlinmuren.

Vi är alltså medvetna om att vi studerar verkligheten så som vi själva uppfattar den. Subjektiviteten i våra förgivettagna begrepp och i våra tolkningar finns alltid med. Därför är bearbetning i form av kritisk reflektion av egna utgångspunkter och värderingar grundläggande liksom att alltid se sina forskningsresultat med sund skepsis.

Våra sinnesorgan förser oss med en otroligt stor informationsmängd. Som enhet för information i IT-samhället används bland annat bit/s. En bit/s är minsta möjliga informationsmängd. Kanske vi kan jämföra den minsta enheten för språklig information med matematikens primtal, det skrivna språkets morfem eller med energimängden från den elektromagnetiska strålningens fotoner. Mängden information som når våra fem sinnen anses av forskare vara minst 11 miljoner bit/s. Nörretranders (1996). Ögonen omvandlar ljuset som når näthinnorna och sänder nervimpulser med minst 10 miljoner bit/s vidare till hjärnan, huden med känselsinnet vidarebefordrar en miljon bit/s, öronen 100000 bit/s och luktsinnet likaså 100000 bit/s samt smaksinnet kanske 1000 bit/s. Av detta lagras en del omedvetet i vårt undermedvetna medan vi blir medvetna om någonting mellan 10 och 40 bit/s. Att vi sedan som individer uppfångar olika delar av informationsflödet formar filtret om vår omgivning i olika valörer.

Hur som helst – att arbeta med begrepp är grundläggande i vetenskapligt arbete. Begreppen måste vara våra gemensamma nämnare och vi måste arbeta för att tolka dessa så likvärdigt som möjligt för att förstå varandra. Vi accepterar att vi inte uppfattar det som vi antar vara den absoluta verkligheten (som säkert är synnerligen komplicerad och oerhört dynamisk). Den perceptuella muren är i vägen. Vi måste leva med det teoretiska kunskapsproblemet. Vår angelägna uppgift är att finna allt bättre "O".

Världen är egendomlig på många sätt. På morgonen den 31 oktober 1999 lånade jag en dator på ett IT-café i Tel Aviv i Israel för att renskriva detta manus med utgångspunkt från mitt handskrivna. När jag sedan besökte en frisör för hårvård frågade han mig från vilket land jag kommer. "Ja, det antog jag", sade mannen när jag svarade Sverige. "Men", tillade han, "man ska alltid fråga, eftersom man annars kan få fel för sig, för man ser ju människor och händelser inte som de är i verkligheten utan med de ögon man själv har." Vilket sammanträffande i tiden! Jag nickade instämmande. Frisören pratade helt i Boströms – och mina – termer. Under det att han fortsatte sitt arbete med mitt ostyriga hår hade vi ett intressant samtal om hur olika vi människor kan uppleva "verkligheten". Jag är övertygad om att en vetenskapsteoretisk ansats måste bygga på både teoretisk kunskap och praktisk livserfarenhet.

Även grounded theory har väckt mitt intresse. Den är användbar när man skall studera mänskliga aktiviteter. Det handlar om upptäckarstrategier och att få struktur i en abstrakt värld och att sätta namn på saker och ting. Som jag skrivit tidigare i denna rapport så handlar vetenskap bland annat om att bilda så entydiga begrepp som möjligt, som olika forskare tolkar på samma sätt. Grounded theory bygger så att säga huset underifrån och är upptäcktens väg och inte bevisets. Man kan förstå utifrån grounded theory. Grounded theory har ett antal metodregler som jag tagit till mig.

Min vetenskapsteoretiska ansats grundar sig också på mitt intresse för fenomenologiska studier och hermeneutisk metod. Hur vi människor upplever och tolkar händelserna i vår miljö och hur vi agerar beror hur vår verklighet ser ut med utgångspunkt från vårt individuella "O". I min enkät är det till stor del detta jag frågar om – hur berörda parter uppfattar utbildningarna på skolan och praktikplatserna. I hermeneutisk forskning betonas vikten av att se till helheten, vilket jag anser att man alltid skall sträva efter. Grundläggande yrkesutbildning bör vara bred och relaterad till helheten.

Ett försök till sammanfattning av min nuvarande vetenskapsteoretiska uppfattning och ansats för min studie:

• Begreppsbildning är viktigt. Jag arbetar gärna med nyckelbegrepp och nyckelord för att underlätta översikt och helhetssyn och för mellanmänsklig förståelse. Har jag glömt vad jag menar med ett nyckelbegrepp så kan jag alltid titta efter och genom kommunikation kan jag enas med andra människor om vad begreppen står för. Detta likriktar våra perceptuella filter, som annars utgör grunden för kulturella skillnader och allehanda missförstånd.
• Medvetenheten om den egna subjektiviteten, det perceptuella filtret, och därmed om vikten av en självkritisk uppfattning är viktig. En öppen attityd, kommunikation med andra människor, reflektion, ifrågasättande, bearbetning, medvetenhet och kreativitet bör för mig vara nyckelord när det gäller vetenskapliga undersökningar, på samma sätt som det är detta i mitt arbete som optiker med människor för vilka synförmåga och visuell prestationsförmåga betyder väldigt mycket.
  
• Grounded theory ger ett brett angreppssätt på grundläggande forskning, som är användbar när man skall studera mänskliga aktiviteter.
  
• Hur människor upplever sin verklighet, deras subjektiva uppfattning, "O", är nödvändig kunskap för att positivt kunna påverka interaktionen mellan alla parter i utbildningssituationen och påvisa ett mera gemensamt O.
  
• En hermeneutisk hållning är väsentlig. Meningen hos en del kan endast förstås om den sätts in i samband med helheten.
  
• Att bearbeta kunskaper och att reflektera är viktigt, liksom det är nyttigt att verbalisera sitt vetande d.v.s. att uttrycka sig muntligt och skriftligt. Jag citerar Platon: "Sanningen når man genom det kloka tänkandet".

För min enkätstudie, som går ut på att undersöka hur lärare på skolan respektive i arbetslivet samt gymnasieelever uppfattar värdet av skolutbildning jämfört med utbildning i arbetslivet, har jag utvecklat en pedagogisk arbetsmodell. I modellen diskuteras ett antal nyckelbegrepp och nyckelord. Deltagarna i enkäten skall skaffa sig en uppfattning om nyckelbegreppen och sedan utifrån dessa värdera den egna utbildningen dels på skolan, dels i arbetslivet.

Vår värld är komplicerad. Den enastående kunskapsutvecklingen inom naturveten-skaperna under de senaste århundradena har i sin tur bidragit till en teknisk utveckling som ständigt revolutionerar människans tillvaro.

Kraven på den enskilda människans förmåga att hantera sin tillvaro har säkerligen alltid varit höga men helt olika under olika tidsepoker. Som barn hörde jag mina farföräldrar berätta om sin skolgång. Totalt fem år i småskolan och folkskolan räckte och det med korta studieperioder och däremellan tid för att arbeta hemma på gården eller för annat förvärvsarbete. Man hann lära sig att läsa – det har svenskarna varit bra på sedan på 1700-talet – man hann lära sig katekesen och tio Guds bud. De fyra räknesätten klarade man hyfsat. Mina farföräldrars liv tillhör en för mycket länge sedan svunnen epok. Jord- och skogsbruk var då nästan den enda försörjningskällan. Även på den tidens människor ställdes mycket höga krav, t ex att klara av hårt fysiskt arbete under långa dagar.

Den korta skolutbildningen till trots hade människorna gedigna kunskaper. Inte så mycket i boklig/teoretisk bemärkelse men kunskaper, erfarenheter och inte minst visdom som förvärvats genom praktiskt arbete och lärdomar från de äldre. Jag vill kalla visdom en form av kompetens därför att man med utgångspunkt från sin visdom kunde handla ändamålsenligt. Den formella skolgången kompletterades med en ofta krävande utbildning i livets skola.

Kraven på nutidens människor är också höga men totalt annorlunda. Vi lever i kunskapssamhället eller kommunikationssamhället – IT-samhället – eller hur man nu vill uttrycka det. IT står för informationsteknologi. Vi vet också att 90 procent av all forskning som funnits görs nu.

För att leva i dagens och morgondagens samhälle behövs kunskaper av annat slag än på farfars och farmors tid. Vi utsätts för ett enormt informationsflöde och krav på att veta och kunna som aldrig förr. Någon har uttryckt sin frustration: "En dags nytt vetande tar mer än en människas livstid att lära in." Man ställer sig frågan: Vilket förhållningssätt är mest lämpat i vår komplicerade värld? Inte bara i skolan men också som enskild måste man tänka till. Kunskap anses vara den gamla säkra vägen för att ha kontroll över situationen och att känna säkerhet. Man känner igen sig, visst är det besvärligt när man inte kan och inte vet. Vad är då kunskap och kompetens? Svaret på frågan är inte entydigt – det finns väldigt många olika uppfattningar och modeller inom pedagogiken.

Det finns otaliga uppfattningar om hur människan skall hantera sin tillvaro nu och i framtiden. Dessa varierar från att, som i vissa för oss avlägsna kulturer och religioner, högre makter helt styr våra liv och att innehållet i våra liv är helt förutbestämt till den västerländska uppfattningen att vi i hög grad kan anpassa oss och påverka våra livsbetingelser.

Utgångspunkten för mitt synsätt är att den enskilda människan har stora möjligheter att forma sitt liv efter egna önskemål och förutsättningar. Människors medvetenhet om betydelsen av aktivt sökande efter kunskap och förståelse om vår omvärld tycks öka allt mer. Vårt samhälle betecknas som ett kunskapssamhälle där kraven ökar på alla människor.

På empirisk grund förutsätter jag att vi med hjälp av utbildning – teoretiskt och praktiskt – bygger upp förförståelse och handlingsberedskap för både arbetslivet och privatlivet.

Syftet med min undersökning är att med utgångspunkt från ett vetenskapligt förhållningssätt undersöka och jämföra hur yrkesutbildningen på skolan och i näringslivet uppfattas och värderas av tre olika, nära berörda aktörsgrupper; skolans lärare, eleverna som utbildas både i skolan och i näringslivet samt arbetslivets utbildare. Avsikten är att genom detta försöka skapa förståelse för hur det kan vara möjligt att uppnå maximal nytta med den gymnasiala yrkesförberedande utbildningen, som varvas mellan skola och företag.

I min planerade D-uppsats inriktas mitt intresse mot individens kunskapsbehov i arbetslivet. Samhällets och naturligtvis min uppfattning är att grundläggande skolutbildning och därefter kontinuerlig utbildning och träning på arbetsplatsen är en grundläggande faktor för att människorna skall lyckas i arbetslivet.

Nutidens yrkesutbildning äger mer och mer rum på arbetsplatserna. Yrkesutbildning – eller annorlunda uttryckt förberedande yrkesutbildning – har under lång tid varit skolförlagd med endast kortare praktikperioder på arbetsplatserna. En aktuell tendens är att allt större del av yrkesutbildningen är företagsförlagd och alltså genomförs i samverkan mellan skolan och arbetsmarknadens parter. Eleven eller studenten möter därmed två olika utbildningskulturer.

Min undersökning genomförs genom att

• med enkätförfarande undersöka hur de tre aktörsgrupperna, med utgångspunkt från fyra förelagda nyckelord, som syftar på det kvalitetsmässiga utbytet av utbildningens kvalitet, uppfattar värdet av den utbildning som de deltagit i som lärare eller elev. De fyra förelagda nyckelorden är kunskap, kommunikation, kreativitet och kompetens, sammanfattade i begreppet 4 K,
  
• deltagarna själva definierar och kompletterar nyckelorden utifrån egen uppfattning,
  
• analysera enkätsvaren för att belysa de tre gruppernas attityder till den utbildning som de varit med om som lärare eller elever,
  
• undersöka om det föreligger skillnader mellan de två utbildningsarenornas uppfattning och förståelse för hur kravet på bra utbildning uppfylles inom ramen för 4 K,
  
• undersöka om elevgruppen anser att det finns kvalitetsskillnader mellan utbildningarna på respektive utbildningsarenor och hur dessa skillnader uppfattas samt
  
• sammanställa undersökningen och resultatet i en D-uppsats på 10 poäng.

Pedagogik handlar om utbildning och inlärning. Inom pedagogiken finns ett enormt spektrum av uppfattningar, skolor och modeller. Min planerade studie bygger på en modell som jag själv sammanställt. Jag kallar modellen 4 K. Det står för Kunskap, Kommunikation, Kreativitet, och Kompetens. Begreppet 4 K utgör det centrala begreppet och den nödvändiga avgränsningen av min studie. Jag kan inte ange källan till 5 K. Jag har någon gång för länge sedan hört uttrycket 4 K och sedan som yrkeslärare och skolledare arbetat med och försökt att fördjupa begreppet som sådant.

Mängden information som når oss är enorm. Våra fem sinnen utsätts för ohanterliga mängder stimuli. Se sid. 2 i detta arbete. Att uppfatta och tolka stimuli på ett adekvat sätt är nödvändigt för att kunna agera korrekt. Ett av otaliga exempel är bilkörning. Bilföraren måste bland annat

• ha teoretiska kunskaper om trafikreglerna,
• se bra på olika avstånd och ha ett fullgott synfält samt tolka synintrycken snabbt och korrekt samt
• reflexmässigt styra bilen och manövrera broms- och kopplingspedaler.

Inom all yrkesverksamhet ställs nu för tiden krav minst motsvarande dem som gäller bilföraren i ovanstående exempel. Informationsbruset är alltså enormt. För att stångas med mångfalden har jag valt att arbeta med nyckelbegrepp och nyckelord och att sammanfatta allt i en fantasimodell som jag kallar kompetensatomen. Vetenskapliga metoder bygger på för alla gemensamma begrepp, som så långt det är möjligt definieras och tolkas likvärdigt av alla berörda.

Min problematisering utifrån frågeställningen om hur den förberedande yrkesutbildningen uppfattas av tre olika aktörsgrupper innebär att samtliga deltagare skall besvara två enkäter vardera där jag låter deltagarna besvara mina frågor. Detta skall ge underlag för min analys och mina slutsatser samt förhoppningsvis en bild av vad som kan förändras till det bättre i den yrkesförberedande utbildning som bedrivs gemensamt av skolan och arbetsplatserna.

Kunskap är definitionsmässigt allt man vet och kan, alltså kognitiv kunskap (vetande, namn, ordförråd, facktermer, metoder, fysiska lagar, texter och liknande sakkunskap). Det handlar alltså om att komma ihåg och kunna återge katalog kunskap, till exempel den kemiska formeln för vatten, var i kroppen levern är belägen, vilken bokstav som betecknar toppvinkeln i ljusbrytande prismor, samt att ha ett ordförråd och begreppsförståelse. Kunskap handlar också om färdighetskunskap, till exempel att man kan läsa, skriva och räkna samt att man har praktiskt hantverkskunnande och behärskar olika tekniker, arbetsmoment och metoder för att klara sin verksamhet.

Kompetens anses vara faktakunskaper i kombination med förståelse för helhet och sammanhang samt förtrogenhet och förmåga att använda och tillämpa dessa kunskaper. Det kan vara att förstå arbetsuppgifternas art och att kunna se samband, att lösa problem, att förstå behov samt att göra urval och att kunna prioritera. Det handlar om att veta hur och vad man skall göra, liksom varför samt inte minst att kunna sätta upp mål för sitt arbete. I ordet kompetens kan man också lägga in förmågan till självinsikt samt att kunna bearbeta och reflektera över faktakunskaper. Kompetens förklaras ibland som ett resultat av internalisering av såväl teoretisk kunskap som praktiska erfarenheter. Man har då tagit åt sig kunskap så att den har blivit en del av den egna personligheten.

Kommunikation (även kallad dialog kunskap) innebär att man utbyter tankar och erfarenheter så att andra förstår det budskap man vill förmedla samt att själv kunna lyssna och kritiskt kunna uppfatta andra människors budskap på ett korrekt sätt. Kroppsspråket utgör en mycket stor del av mänsklig kommunikation. Att därför vara observant på kroppsspråket är viktigt.

Kreativitet innebär att kunna tänka i nya banor, att vara mottaglig för nya metoder och arbetssätt, att vara öppen för andras konstruktiva kritik och att utnyttja de metoder som bäst leder till målet. I begreppet kreativitet kan man också tolka in sådant som förmåga till utveckling och förnyelse.

Modellen 4 K ger oss möjligheter att forma ett professionellt beteende, både yrkesmässigt och på det personliga planet. Begreppen skall förstås av alla men får ändå inte betraktas som definitiva eller statiska. Ytterligare några begrepp förtjänar att definieras:

Professionalitet: Att besitta kunskap, kompetens, kommunikationsförmåga och kreativitet (4 K) samt engagemang och ödmjukhet. Att vara medveten om sitt perceptuella filter och ha självinsikt samt ta ansvar för sin egen kunskaps- och kompetensutveckling.

Katalog kunskap: Att ha ordförråd och faktakunskaper.

Analog kunskap: Att förstå innebörden av ord och begrepp, att kunna sätt in dessa i sitt rätta sammanhang, att förstå helheten och hur den kan påverkas. Att kunna problematisera och att ställa det rätta frågorna. Begreppen analog kunskap och kompetens kan ha samma innebörd. Analog kunskap respektive kompetens anses ge handlingsberedskap,

Förtrogenhetskunskap: Att veta hur olika arbetsmoment utförs, att kunna utföra dessa samt att veta hur man inte kan göra.

Kvalitet: Att utfört arbete tillfredsställer det behov det avser att tillfredsställa.

Katalog kunskap får man genom förmedlingspedagogik, som till exempel innebär att man lyssnar på föreläsningar, läser litteratur och söker kunskap på Internet. Katalog kunskap blir analog kunskap genom bearbetning och reflektion, vilket kan göras i ett problembaserat perspektiv gärna i samverkan med andra människor Att formulera viktiga frågor och att söka svar på dessa ger analog kunskap. När det gäller att generera kunskap tycks mig frågan VARFÖR vara viktig.

För att försöka strukturera de begrepp som påverkar kvaliteten av utbildning och erfarenheter från skola och praktikplats har jag konstruerat en personlig fantasimodell. Jag kallar modellen för kompetensatomen, competensus. Den utgörs av det kemiska grundämnet nr 3, förlåt det humanistiska virtuella grundämnet nr 3. Den humanistiska formeln är Co. Modellen utgörs av en atom, där kompetens (av olika slag) utgör atomkärnans protoner (positivt laddade partiklar) och kunskap, kommunikation och kreativitet utgör atomens elektroner (negativt laddade partiklar). Se fig. 1.

Min inspiration till kompetensatomen som modell hämtar jag från atomfysiken. Jag vill att mänsklig kunskap, kommunikation, kreativitet och kompetens skall uppfattas lika dynamiskt som atomfysiken, som en ständig process i det humanistiska kraftfältet. Jag låtsas att den intellektuella världen är uppbyggd av olika atomer på samma sätt den fysikaliska världen. Naturvetarna ligger 100 till 250 år före humanvetarna. I den fysikaliska världen är över etthundra olika atomer upptäckta och därmed lika många grundämnen. I den virtuella intellektuella världen är ännu endast tre olika atomer upptäckta. Det är atom 1 kallad homo, atom 2 kallad dualisticus och atom 3 kallad competensus. Atomerna betecknas H, Du och Co. På samma sätt som i atomfysiken har atomerna en kärna med positiv elektrisk laddning och en eller flera elektroner med negativ elektrisk laddning som i hög hastighet kretsar runt kärnan.

Upptäckten av kompetensatomen Co kan betraktas som synnerligen sensationell. Flera humana grundämnen väntar på sin upptäckt. En vetenskaplig revolution kan förväntas under det nya millenniets första år. Nya begrepp kan skapa nya modeller och göra verkligheten än mer förutsägbar. Vårt "O" kan komma att revolutioneras. Utöver Co är förekomsten av de humana grundämnena nr 1 och nr 2 bevisad. Dessa grundämnen härstammar inte från tiden närmast efter The Big Bang – den stora smällen, när vårt fysiska universum anses ha uppkommit med bland annat de tre första kemiska grundämnena 1 Väte (H), 2 Helium (He) och 3 Litium (Li). De humanistiska grundämnena har bildats långt senare. The Big Bang ägde ju rum för 12-14 miljarder år sedan. Vår människoart Homo Sapiens - den visa människan - lär ju ha endast 30000 år på nacken och de humanistiska virtuella grundämnena antas ha utvecklats under den tiden.

Ett antal atomer kan bilda molekyler med olika sammansättning. Homo, dualistcus och competensus bildar tillsammans en molekyl med namnet Yrkeskvalitet. Den kemiska formen lyder HDuCo. Molekylen Yrkeskvalitet uppträder ofta i den kemiskt mer stabila formen HDuCo₂. Det innebär att individen har kompetens inom två olika yrkesområden. Yrkeskvaliteten blir ändå högre när molekylen har formen H₂DuCo₂. Innebörden är, som synes, att två människor samarbetar. Den sistnämnda sammansättningen gör molekylen synnerligen stabil. Den har två elektroner i sitt K-skal och åtta i L-skalet. L-skalet har därmed sina maximala åtta elektroner. Den i kemi kunnige ser genast sambanden.

När energi tillförs till en atom blir den exciterad, vilket innebär att den lagrar överskottsenergi. Den tillförda energin flyttar upp elektronerna i en omloppsbana med högre energinivå. Till exempel kan en elektron i L-skalet, den näst lägsta energibanan, flyttas upp till M-skalet och elektroner i K-skalet kan exciteras till L-skalet. En fråga för framtidens humanvetare och då speciellt pedagoger är därmed given; Hur skall kompetensatomen bäst exciteras för varje enskild människa? Förekomsten av kvarkar, de minsta elementarpartiklarna enligt nuvarande uppfattning, i kompetensatomen är ännu inte påvisad men starka hypoteser talar för att sådana förekommer. Hypotetiskt skiljer man mellan uppkvarkar och nerkvarkar.

Vi ser med spänning fram mot nya forskningsresultat när det gäller humanistiska virtuella grundämnen och hur förståelsen för dessa kan förbättra tillvaron för människorna.

Bengt Nordberg

Fig. 1. Humana grundämnen    |Upp igen|

• Alvesson, M och Sköldberg, K (1994). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Studentlitteratur. Lund.
  
• Djurfeldt, G. (1996). Boström och kaminen. En introduktion till realistisk vetenskapsteori. Arkiv Förlag. Lund.
  
• Hedlund, S. (1995). Undervisningsplanering. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för yrkespedagogik. Rapportserie i yrkespedagogik, nr 1, 1995. Södertälje.

• Naeslund, L. (1991). Lärarintentioner och skolverklighet. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet. HLS Förlag. Stockholm

• Nörretranders, T. (1991). Märk världen. En bok om vetenskap och intuition. Bokförlaget Bonnier Alba. Stockholm.

Tillbaka till Nordberg Visual Science