[ Dagbok på nätet ]
Onsdag 23 feb - A day in the city
Vi stack till badhuset idag. Det är härligt att ligga och slappa i jacuzzin och titta
på folk, speciellt som vi inte har badkar hemma. Så vi satt där i det sköna badet och
bara jäste. Det var bara Ollie och jag, för Fimp bestämde sig i sista sekunden för att
han skulle upp till stockholm och hälsa på nån tjej han träffat på skunken. Det är
bara han som får för sig att sticka iväg till någon bara sådär.
Efter att vi stannat till vid favvostället och käkat falafel med extra lök, gick vi
omkring lite på stan. Vi flackade omkring i någon timme tills...
- Men, hörru? Är inte det där Diana? sa Ollie.
- Jo, visst är det de, men vem är det hon går med?
- Noooo, det är Oskar. Vad fan gör de ihop, de känner väl inte varandra?
- Inte vad jag vet, men jag kan ju iofs inte veta vilka hon känner. Så väl
känner jag inte henne.
- Hoppas bara inte..., fortsatte Ollie, jag ser ett broken-heart-scenario.
- Haha, jamen vi vet ju inte att nåt har hänt, eller hur?
- Nä, men alla vet väl hur Oskar är.
- Hm, kanske är det dags att ringa Diana ikväll då.
- Jo, det är nog det.
För er som inte vet så är Oskar den där lokala bocken som är alla tjejers fasa, men
som av någon lustig anledning alltid verkar ha tjejer ändå. Jag förstår inte riktigt
vad någon kan se hos en sådan kille. Varför kasta sig in i ett förhållande som liksom
är dömt att misslyckas innan det ens har börjat. Nu vet vi ju iofs inte hur det
verkligen ligger till, så...
***
Jag kände mig lite fånig eftersom jag inte gått fram till Diana och hälsat, fast nu
såg jag ju henne på ganska långt håll och det skulle faktsikt kännas lite skumt att
bara dyka upp sådär som gubben i lådan. Lite stalker varning.
Vid halv åtta tiden ringde jag så upp Diana.
- Hejsan, sa jag.
- Hej, sa hon.
- Vad händer då?
- Nä, inget speciellt. Jag har varit i stan idag.
- Jo, jag såg dig. Du gick med han Oskar va?
- Haha, jasså du såg det. Varför kom du inte fram och hälsade då?
- Nä, jag tänkte om ni kanske...
- Haha, jahaja. Nej du inte med honom. Aldrig i livet. Han är min kusin och då
kan man ju få umgås lite ibland. Det är det här som är så störigt med småstäder.
Bara för att man går med en grabb på stan så tar alla liksom förgivet att man
har nåt på gång. Du vet det behöver inte vara så.
- Nä... jag tycker samma sak, det vara bara så att jag inte visste att... äsch
vad fånigt det blev. Förlåt, jag ska komma fram och hälsa nästa gång jag lovat.
- Jo, det hoppas jag. Fast det var ganska gulligt av dig att bry dig, jag antar
nästan att det var därför du ringde.
- Nä, jo, eller kanske lite.
- Det är lugnt Rokke.
- Jo... förresten det är ju bandfestival i helgen. Följer du med?
- Jag och Ulrika ska ju dit i vilket fall, men vi kan ju åka in ihop. The more
the merrier, eller?
- Låter toppen.
- Men du... jag ska precis käka, men vi hörs innan helgen då.
- Perfekt. Ha det.
- Ha det. *klick*
Vilken sabla tur. Vem som helst utan Oskar känns det nästan som. Nu var det ju
iofs ingen alls och det är ju ännu bättre.
***
Jag längtar till helgen nu. Dels för konserterna, men också för att jag ska
hänga med Diana en hel kväll...
[ 24 feb ] [ 22 feb ]