En tullhistoria från Fru Alstad

Karta över Fru Alstad från år 1767

Det var några köpmän från Malmö som handlade med smuggelgods. De hade sitt högkvarter på gården nr 16 i Fru Alstad. En gång på återresan från sjön med vagnarna fulla av silke fick de strandriddarna efter sig. Då smugglarna kom söderifrån mot Höjegården vek några av mot höger åt Stora Markie medan resten körde rakt fram mot Fru Alstad.
En kort stund senare kom strandriddarna till vägskälet. En gammal halt man bodde då i Svarteboelhuset. När han såg tullarna försökte han hjälpa till att rädda den största delen av smuggelgodset. Han svarade på tullarens fråga, om det kommit några körande: "Jo, det hade kommit tre stycken och kört, som syntes i det nya spåret efter regnet, mot Markie." Gubben blev trodd och tullarna red mot Stora Markie. Där fann man en vagn med endast en tunna Cikoria på.
Tullarna red nu mot Fru Alstad och på en markväg vid nr 16 mötte de en gammal bekant "LURENDREJARE" och följande hälsning skedde:

"Go da Per sjåare!
Go da Ola tullsnog!
E du ude o går i da?
Ja, de har ja vell lov ti?
Men vims tynga e de där står ude?
Jo, de e min, här ska du få en lång nesa,
här e följesedeln."

Per tog fram följesedeln och visade upp. Tullaren förstod att han nu snabbt måste bege sig till gården nr 16 för att leta efter resten av godset. På gården fans det också följesedlar på allt och ingenting fanns att ta för tullarna. Tullarna for vidare till nästa gård där ägaren visade ett starkt motstånd mot besöket. Ägaren pryglades och tullmännen gick för att leta. Ett tag såg det ut som de även här skulle "kamma noll". Till sist kröp en av tullarna upp på taket på gården för att blicka ut över fälten och där, gömt i ett rågfält, fick han syn på flera balar med silke.
Därmed var beslaget färdigt.

Dessa sidor är Copyright skyddade. Se här för mer information.

Bakåt

  Åter till index

  Framåt