Storskiftet och enskiftet

Karta över Fru Alstad från år 1767

Storskiftet i Fru Alstad.

Alla de små jordlotter som blivit resultat av många arvsskiften ledde till sist till att man var tvungen att göra något åt detta sätt att dela upp skiftena och därmed göra jordbruket mera rationellt.
STORSKIFTET var ett försök att slå ihop och byta jodar så att det blev större skifte, utan att flytta gårdarna.
I Fru Alstad skedde Storskiftet 1786-1788.
I maj månad 1786 skiftades den östra vången och i augusti 1787 skiftades den västra vången.
I Domme skedde storskiftet år 1797
Sedan storskiftes-delningen var fullbordad begärde byamännen att få stängseln omkring ägorna delade proportionellt mot varje hemmans ägodelar.
Hela skiftet avslutades och protokollfördes den 6/5 1788.
Eftersom storskiftet ej blev så lyckat som man hade hoppats kom snart ENSKIFTET in i bilden.

Enskiftet.

ENSKIFTET var en jordreform som startades av RUTGER MACLEAN på Svaneholms Gods 1783. Till sin hjälp hade han stassekreteraren Mathias Rosenblad.
Det utfärdades en kunglig förordning om att enskifte skulle äga rum i Skåne 1803.
Enskiftet var förutsättningen för det mäktiga uppsving jordbruket fick i Skåne under 1800-talet.
Det möjliggjordes av enväldets maktbud, varigenom byamännens envisa motstånd mot förändringar bröts.
Äldre domfästa skifteslinjer åsidosattes och utflyttningstvång mot erhållande av flyttningsbidrag ålades de byamän som inte fick sina ägor vid den gemensamma byaplatsen. I varje by skulle jorden delas upp i ungefär lika stora lotter och till varje lott skulle finnas en gård.

Enskiftet var inte bara en god rationalisering, många människor, i synnerhet hantverkare, blev genom enskiftet utan arbete. Man reducerade antalet människor som kunde bo och arbeta på gårdarna. Före enskiftet hade man gårdssmed, gårdssnickare o.s.v. men efter enskiftet blev det bysmed och bysnickare i stället. 
Enskiftet innebar därför, för många, ren arbetslöshet. Dessa överblivna människor, ofta hantverkare, hade då två saker att välja mellan, det ena var att bli STATARE och det andra var att nyodla mark uppe i kratten. De som nyodlade krattmarkerna blev början till "TORPARRÖRELSEN" i Sverige. Denna nyodling kom att innebära att 1820 - 1830 var det inte mindre än 30% mera uppodlad mark än det är i dag. Man kan säga att kratten blev efter enskiftet en slags "hantverksbyar".

Klicka för att komma till enskiftet i Fru Alstad.

Laga skiftet.

Efter enskiftet kom ytterligare en jordreform, LAGA SKIFTET. Det laga skiftet innebar en viss uppmjukning av enskiftets krav på att all mark som tillhörde en gård skulle samlas till en enhet. Man kunde inom laga skiftet tillåta två eller tre skiftesenheter. När beslutet om laga skifte kom i början av 1820-talet, avbröts stor- och enskiftesverksamheten

Dessa sidor är Copyright skyddade. Se här för mer information.

Bakåt

  Åter till index

  Framåt