Ordförklaringar

Karta över Fru Alstad från år 1767
Aln Längdmått 1 aln = 2 fot = 4 kvarter = 24 tum = 0,5938m
Aved Avigt, bakvänt, bak och fram.
Bihaven Plats i trädgården där bikuporna stod uppställda.
Bilav Bikupa.
Blejeplass Plats i trädgården där man la ut sina linnearbeten till blekning.
Brunnljung Träkonstruktionen som man lyfte upp vattnet med.
Budkavle En trästav som var svedd i ena änden, bars motsols från gård till gård för att kalla åboarna (se detta ord) till byastämman.
By Köpstad på danska tiden.
Böckare Tunnbindare
Bööl Att sätta bak på lien för att få det man högg att ligga snyggt.
Elling Andfågel.
Ellingedamm Damm för änder. (Ellinger)
Fastebrev Av häradshövdingen utfärdad handling med intyg om meddelad fasta, stadfästelse å skedd föryttring av fastighet, å skett jordförvärv. Fastebrev är kända sedan slutet av medeltiden och kom först ur bruk 1876. De motsvaras i dag närmast av lagfartsbevis.
Fjärding Mått = 15,6 liter i våta varor och 18,32 liter i torra varor.
Fold Inhängnad i gamla tider för kreatur som man för tillfället ej viste vem som ägde.
Fähave Plats där kreaturen gick. Oftast nära huset.
Fälad Bete
Fäladsmark Betesmark
Frälsebönder Var inte jordägare utan "arrenderade" sin mark. Jorden tillhörde i regel adelsmän.
Grisla Brödspade
Halldorra Halvdörr
Halmejda Halvrunt takfotsfönster med halmtak, ofta placerat över finingångsdörren. Jmf. Holmeja
Hanefjät Ett tuppkliv ca 1 dm
Harpa Ett mått, storleken vet vi inte i nuläget. Skulle Du veta det skriv gärna ett e-brev till oss.
Haven Trädgård, park jmf. kålhaven.
Himmlingesäng Säng med sänghimmel.
Holmeja Halvrunt takfotsfönster med halmtak, ofta placerat över finingångsdörren. Jmf.Halmejda.
Hovbönder Bönder som gjorden hov d.v.s. arbetade åt något större gods.
Hustavlan Levnadsregler
Hyllebuske Fläderbuske
Häsken Hushåll
Höre Herde, person som hade hand om byns kreatur.
Kappa Mått = 4,6 liter torra varor.
Kappland 154,3 kvadratmeter.
Klineväggja Skånsk lervägg som man smetade på.
Knävlingar Träbit med bomärke i vilken man skar skåror vid försyndelser, är också träbit med inristat bomärke som hängde fast på kreaturen för att kunna identifiera dem.
Kollani Landsbo Jmf. Villani
Kronobönder Var inte jordägare utan "arrenderade" sin mark. Jorden tillhörde kronan.
Kronogatuhus Hus på kronans mark.
Kvarnkommisionen Utredde vad det fanns för kvarnar, vatten eller vind i landskapet. Den tillsattes den 13/4 1697 och arbetade i några år. Den var även en slags specialdomstolar med uppgift var att utreda om en ny kvarn skulle vara till förfång för redan etablerade och därför borde rivas.
Kålan Sjukdom, frossan
Kålhaven Köksträdgården Jmf. Haven
Landgille Den årliga avgift som en bonde erlade till jordägaren brukningsrätten till jorden. Jmf. Landränta
Landränta Den årliga avgift som en fästebonde erlade till jordägaren brukningsrätten till jorden. Jmf. Landgille.
Legden Den del på huset som sitter längs huset över fönster nivå.
Le-knagg Handtaget till ett lieskaft, oftast tillverkat av något fruktträd.
Leknivar Avbrutna liar som man ofta stack i bikuporna till skydd mot onda händelser.
Lestolpastenen Le-stolpa-stenen. Gråsten, med hål i, som utgjorde det nedre gångjärnet till en grind eller port.
Lispund 1 lispund = 1/20 skeppund = 20 skålpund = 8,502 kg.
Lysegluggar Små fönster för att släppa in ljus.
Lågen Port, ofta gångdörr i större port eller en port som stänger till en släppa. (se detta ord)
Middingen Gödselstaden jmf. möjmidding.
Middingekorra Centrum av gödselstacken.
Myll Mil = 10 km
Möjmidding Gödselstaden jmf. midding
Onera "Ränta" eller avgift för vissa plikter, underhåll av väg eller skjutsplikt eller inkvarteringsplikt. Kunde uttagas i form av arbete.
Ongantagsman Kallades man när man flyttade till det så kallade undantaget d.v.s. ett mindre hus nära gården dit de gamla flyttade då den yngre generationen flyttade in på gården.
Otidigt sängalag Om ett barn föddes tidigare än 9 månader efter vigseln dömdes till otidigt sängalag.
Pilebollingar Delade pilstammar.
Prästrellationen I denna kan man läsa om fornminnen och märkliga händelser inom socknen.
QV-refvar Ytmått = 0,178 tunnland.
Rundstycken Mynt, ursprungligen 1 öre i silver till skillnad från de då cirkulerande danska kvadratiska klippingarna. Beteckningen övergick sedan på 1 öre kopparmynt och slutligen på 1/12 skilling.
Salpetersjudare Män som grävde ut jorden i stallar för att utvinna salpeter för kruttillverkning. Jorden koktes och salpeter utvanns. Ofta var salpetersjudare ett kringresande folk som inte var väl sedda hos bönderna. I kyrkoböckerna förkortades salpetersjudare med S.S. Utvinningen av salpeter skedde genom kronans män.
Skarväktenskap Kallades det då en änka eller änkling gifte sig andra gången och därefter dog, varefter den efterlevande gifte om sig.
Skattebönder Ägde sina gårdar och sin jord och betalade skatt till kronan.
Skevarp Fru Alstads grannby som försvann.
Skilling Mynt, 48 skilling var en Riksdaler.
Skopligg. "Spiken" som skosulan monterades med. Pliggen var i gamla tider tillverkad av benved.
Skammel Fotpall eller tröskel.
Skrammelhoddan Skräpkammaren, där sådant förvarades som hade ringa värde.
Slaen Slagen, t.ex. slagen sten eller slaget hö.
Slavoln Den del av slagan som slogs mot säden då man tröskade. Ofta tillverkad av askträd.
Släppa Skilje mellan två hus, smal passage.
Spannstenar En kvarnstens storlek anges i måttet spann, vilket är den sträcka som kan nås med utsträckta fingrar (långfinger och tummen) ca 6 tum eller 15 cm
Sprudehus Hus där brandsprutan förvarades.
Spänne Avståndet mellan 2 takstolar i ett korsvirkeshus. Jmf. Väggerum
Stendien Stendiken
Stuelängan Boningshuset
Stuvla Kapa alla grenar på en pil så att huvudet på pilen blir större. Gjordes ca vart 7:e år.
Städja (Arrendera) engångsavgift när man ingick jordegodsavtal.
Syneprotokoll Ofta bilaga till bouppteckningar, syn av ett hus med angivelse av dess brister och med ett pris för att åtgärda dessa.
Tunna Mått = 125,6 liter i våta varor eller 146,6 liter i torra varor.
Tvillingegår Pargård, tvillinggård
Vattensnadran Vattenpumpen
Viggstenar Stenyxor som man trodde skyddade mot åska. Jmf. Åskviggar.
Vigsel Carta Betalning för en vigsel.
Villani Stadsbo jmf. kollani.
Vång Odlad betesmark.
Vårdkasar Vårdkasar var tjärtunnor utplacerade på olika högt belägna platser för att vara till hands om fienden skulle landstiga. Då skulle den närmast havet liggande vårdkasen tändas och sedan nästa och nästa o.s.v. Vårdkasarna skulle bilda en eldtelegraf genom landet.
Väggerum Avståndet mellan 2 stående sparrar i ett korsvirkeshus. Jmf. Spänne.
Vär Väder
Värahorn Horn som Hören blåste i för att kommunicera med omgivningen.
Åbo Äldre juridisk term: En bonde som hade rätten att bruka en gård som någon annan ägde, denna rätt gick även i arv. Han kunde eventuellt äga husen men ej jorden.
Kan dock även vara en äldre allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jord.
Ålderman Ordföranden vid byastämman och tillika byns polischef var åldermannen. En syssla som för ett år i taget vandrade från bonde till bonde.
Åskviggar Stenyxor som man trodde skyddade mot åska. Jmf. Viggstenar.

Dessa sidor är Copyright skyddade. Se här för mer information.

Bakåt

  Åter till index

  Framåt