Lantmäteriakter över Fru Alstad

Karta över Fru Alstad från år 1767

FRU ALSTAD SOCKENS GEOMETRI

Fru Alstad är en socken på skånska slätten. Belägen 2,5 mil från Malmö, 3,5 mil från Ystad och 1,2 mil från Trelleborg. Fru Alstad socken består av byarna Fru Alstad och Domme.

Enligt sägen skall en gång hela Ugglarp ha tillhört Fru Alstad. Man beslöt dock att Ugglarp skulle tillhöra den socken vars kyrka låg närmast. Vid uppmätningen av vägen befanns det vara tre HANEFJÄT längre till Fru Alstad än till Anderslövs kyrka. Ugglarp kom således att tillhöra Anderslöv.

En del av Stora Markie by har också tillhört socknen men även den delen har gått förlorad.
Domme by såldes av, från St Markie, 1819 på konkursauktion.

Landsvägen som förbinder Köpenhamn med Bornholm har sedan 1100-talet varit en viktig livsnerv över slätten. Den gamla landsvägssträckningen gick på gränsen mellan slätten och kratten. Många byar låg utmed denna landsväg.
Landsvägen utgjorde också en geologisk gräns med boskapen norr om vägen och åkern på södra sidan om vägen.
Kronolandsvägen mellan Malmö och Ystad går genom Fru Alstad socken ett stycke norr om kyrkan.

"Enligt vad gamla personer i Fru Alstad omtalar var landsvägen en gång inhägnad på båda sidor med jordvallar eller stengärdesgårdar varpå det växte pileträd." Så skrev Olof Christoffersson i sin bok Skytts Härad från 1918.

Bild av gammal stengärdesgård

Gammal stengärdsgård kring trädgården vid Charlottenberg i Domme.

Landsvägens sträckning har ändrats och breddats, därvid kom vissa bitar av den gamla landsvägen att försvinna och andra blev små lokalvägar i stället. En bit av den gamla vägen går i dag omedelbart norr om Fru Alstad Nr 1:62.

Bild på gamla landsvägen norr om Fru Alstads bykärna

En bit av gamla landsvägen. Mitt i bilden syns Fru Alstad mölla.

Landsvägen är den som bl. a. omtalas i Edvard Perssons visa, "Söder om landsvägen". Det är denna landsväg som inte bara delar Fru Alstad socken i två delar utan sägs dela hela Sverige i två likvärdiga hälfter.

Inom Fru Alstad kan man se en förändring i landskapet där landsvägen delar socknen. I den södra delen är landskapet platt och i den norra mera backigt.
Strax norr om landsvägen tog den så kallade KRATTEN vid.

Sockenvägen mellan Västra Alstad och Fru Alstad kyrkportar bestämdes till 8 ALNARS bredd och hade 7 st. gemensamma broar.

Vid en geometrisk beskrivning av Fru Alstad 1721 beskrevs byn på följande sätt:

"No 8, 12, 13, 15 1/5 o 22, åkern är delad i 3 vångar HÖGE VÅNGEN, VÄSTAN VÅNGEN och NORRE VÅNGEN. Av dessa sås årligen 2 vångar och den tredje ligger i träda till kreatursbete. Jordmånen består av lermylla. Den bästa lermyllan kan i medelmåttig årsväxt ge 3:e eller 4:e kornet efter ett. Till varje hemman behövs 4 par dragare. Ängen är belägen i alla tre vångarna. Ingen torfjord äro till hemmanen ej heller skoug, eller fiske. Qwarn eller qwarnfall finnes ej. Ej heller trädgårdar (=större trädgård eller park) eller liungbewäxt men nödtorftig KÅLHAVE finnes wid alla hemmanen. Till skatternas betalning är spannmål av korn det förnämsta, men råg är wid denna by ej till salu." Gärdesgårdarna upstänges med jord og risjk, som måste kiöpas en MYLL från byen. Wedebrand måste åboarne kiöpa 1½ myll från byen. Till No 8 är ännu så mycket torfjord som åboarne till husbehof kan hjelpa sig med. Åker och äng äro i fullkomligt bruk och stå intet till att förbättra".

Vid motsvarande geometriska beskrivning av Domme by år 1721 finns följande beskrivet: 

"Domme by ähr belägen ifrån närmaste kiöpsta Malmö 2 3/8 myll ifrån Ystad 3 1/8 myll. Äng är belägen i bäggen vångarna. Skoug finns ingen till byen. Myhlbete ähr så skrap och ringa att åboarne årligen måste ge gräsgäld åt Ugglarp og Börringe kloster. Fiske finnes inget till byen. Qwarn eller qwarnfall finnes inget heller. Tätt norr inwjdbyen uppflyter en cytom siö som kallas Domme siö, men den samma ähro intet bönderne rådande, utan den ligger till Markie gård og fiskas allenast någon gång deri när Härskapet ähr på båt. Torfjord ähr ännu någon till byen. Trädgårdar eller humleväxt ähr intet till något hemman, utan endast en nödtorftig kålhage. Flere omständigheter finnes inte om föreskrifne by att anteckna utan åker och äng ähro i fullkomligt bruk og stå inte till att förbättra eller utwjda".

På kartan till ovanstående beskrivning har lantmätaren år 1721 tecknat ÖSTRA och VÄSTRA BÖKEBERG, mitt emellan står FÄLAD eller MUHLBETES MARK. På Fru Alstads ägor intill Domme gräns och ungefär mitt för den nu så kallade värpivebacken står skrivet med gamla tyska bokstäver SKOUGWACHTARE HUSET. I mitten av Domme ägor norr om landsvägen ligger DOMMA SIÖ. Vid sjöns östra strand låg invid Ugglarpsgränsen onumrerade SKOMAKARE och HÖRE HAUS. Vid sjöns sydöstra strand låg POTMACAREHUSET. Där detta potmakare hus låg kunde man för några år sedan finna rester av krukmakaregods. I denna beskrivning kan man även se en ovanlig stavning av Fru Alstad när han skriver "Fro Ahlstadz ägor....." Domme by storskiftades 1797 och 1800 av LS Gutman, något enskifte av Domme by finns ej. På storskifteskartan kan man se att Dommes mark gått längre i söder än nuvarande gräns. Man kan också se en del gamla namn på gårdar i Domme "DOCKEDAL", väster om Charlottenbergs gård. samt LYCKAN vid foten av västra Bökeberg.

I Skånes Kalender från 1878 kan man läsa följande:

"Ytinnehåll 11110 QV-REFVAR =1983 tunnland. 705 tunnland o 16/332 kappeland enl OC ?

Skolväsen: Församlingen eger 1 fast folkskola med 1 ord. lärare, 1 mindre skola med 1 lärare, 1 fast småskola med 1 lärarinna samt 1 eget och 1 hyrdt skolhus jämte 1 planteringsland. Kommunens skolutgifter utgjorde år 1877, 2065 Kr. Läsbibliotek upprättades 1859 af ett litet antal hemmansegare inom socknen".

Alstadgården, förut kallad Högegården p.g.a. att det fanns en ättehög på ägorna, beskrivs på följande sätt:

"Hufvudbyggnaden synnerligen väl bebyggd. Ladugårdsbyggnaderna äro till största delen uppförde af Frih. AXEL STJERNBLAD 1809-1810. Boningshusen uppfördes 1860 då även stor trädgård i engelsk stil anlades".

I socknen fanns följande personer noterade:
Pastor: Kyrkoherde C.R. Wulff V Alstad.
Klockare och organist: J. Petersson
Skollärare: Jöns Larsson i Fru Alstad
Vaccinatris o barnmorska: Elna Trulsdotter
Ordf. i Kommunalstämman: Skolläraren Jöns Larsson Fru Alstad
Ordf. i Kommunalnämnden: Hans Persson i Domme
Ordf. i Brandstodskommittén: Ola Nilsson i Domme
Gode män vid lantmäteriförättningar: Mårten Olsson i Fru Alstad, Ola Nilsson i Domme och Nils Hansson i Domme
Gode män för tillsyn och förmyndarskap: Mårten Olsson i Fru Alstad och Hans Persson i Domme
Industriella anläggningar i socknen: Qvarn å No 23 i Fru Alstad eges av Carl Nilsson i Fuglie, taxeringsvärde 2000 Kr. Qvarn å Domme No 8 eges av Nils Nilsson å No 6, taxeringsvärde 2000 Kr. Handlande: Anders Andersson i Fru Alstad.
Jordegendommar i socknen:
Jöns Larsson i Sjörup - Fru Alstad 3, 2.
D.G. Frick i Malmö - Fru Alstad, Alstadgården.
Lars Olsson - Fru Alstad 11, 12, 25, 26.
Kyrkoherde Wulff V Alstad - Annexgården, arrendator Mårten Olsson.
Hans Persson - Domme 6, 11
Ola Nilsson - Domme 8, 11 samt 7 (gatuhus)
Nils Hansson - Domme 10, 19 samt 4 (gatuhus)
Nils Rosengren - Domme 8, 15, 18

En motsvarande beskrivning av Fru Alstad från 1924 ger följande upplysningar:
Ett församlingsbibliotek finnes med 466 band. 
Socknen har tvenne premiefonder:
Fru Alstads premiefond för fattiga skolbarn och Fru Alstads slöjdskolas premiefond.
I socknen fanns följande personer noterade:
Kyrkoherde: O.N. Ånman
Folkskollärare: P.Westesson
Organist o klockare: Densamme
Lärarinnor: Ingeborg Andersson, Johanna Olsson
Ordförande i kommunstämman: Lantbr. Olof Christoffersson Fru Alstad 11.
Ordförande i kommunnämnd: Densamme
Ordförande i pensionsnämnden: Lantbr. J.P. Nilsson Alstadgården
Ordförande i fattigvårdsstyrelsen: Lantbr. Emil Rosengren
Nämndeman: Lantbr. J.P. Nilsson
Fjärdingsman: Oskar Holmberg
Handlande: Christina Ekerman, Lars Persson
Byggmästare: Olof Schüster
Mjölnare: August Nilsson
Skomakare: Anton Kjellander
Skräddare: Otto Norén
Slaktare: Magnus Christensson
Smed: Sven Pettersson
Snickare: Johan Ahlqvist
Vagnmakare: Lars Persson

En egendomlighet i Fru Alstad by är att nummreringen av byns gårdar går AVED , vilket kan bero på att gården nr 1 och de tre gårdarna söder om denna ägdes av Lunds domkyrka, varför numreringen kom att starta med dessa gårdar .

Kartan över Fru Alstad från 1767 med påskrivna nummer

Kartan från 1767.

Fru Alstads bys husmän hade före enskiftet sina egna jordskiften. Av dessa skulle de få sin inkomst allt efter sina andelar. Husmännens jordar låg i norra vången ungefär vid LIAHOLMS södra gräns, öster om vägen. I öster vång fanns de i sydvästra hörnet av SVARTEBOELSKIFTET och i väster vång var de belägna ute i ROCKHÖGSKROGEN.

Dagens ekonomiska karta

Dagens ekonomiska karta.

Byarna var indelade i "VÅNGAR". Fru Alstad var delat i tre vångar. Som regel var vångarna benämnda efter väderstrecken.
Fru Alstad indelas efter STORSKIFTESKARTAN söder om kyrkan i östra- och västra vången, samt norra- eller skovvången.
Endast två av vångarna besåddes årligen. Den tredje låg i FÄLAD. På dessa hade varje hemman rätt att släppa ett visst antal kreatur.
Så fick man också göra på byns allmänna ouppodlade FÄLADSMARK.

Alla gamla, skriver Olof Christoffersson i sin bok, säger dock att byn söder om kyrkan varit delad från öster till väster och hetat TOFTAVÅNGEN närmast kyrkan, MELLOMVÅNGEN söder därom samt ÅLORNA söderut neråt Annarpsgården. Byns olika delar benämns inte alltid efter namnen på vångarna utan har som regel helt andra namn. Norra delen av Fru Alstad kallas för OMAÄNGAR och den södra kallas PÄRSTORP. Norra Domme kallas DOMMEFÄLAD.

Socknen är annexförsamling till Västra Alstad.

I DOMMEFÄLAD ligger en större backe (kulle) som kallas VÄRPIVEBACKEN förmodligen till minne av att gamla tiders HÖRAR tutat i sitt VÄRAHORN härifrån.
Strax öster om värpivebacken ligger, på gränsen till Ugglarp, BÖKEBACKEN. Tydligen har denna varit bevuxen med bokskog. Denna backe blev i mitten av 1800-talet på en kyrkostämma bestämd, "såsom liggande avsides till Fru Alstad socken och därmed passade den bra till KOLERAKYRKOGÅRD". Den begagnades dock aldrig.
Backen har också benämnts TJÄREBACKEN p.g.a. att här tänts VÅRDKASAR. Vårdkasar var tjärtunnor utplacerade på olika högt belägna platser för att vara till hands om fienden skulle landstiga. Då skulle den närmast havet liggande vårdkasen tändas och sedan nästa och nästa o.s.v. Vårdkasarna skulle bilda en eldtelegraf genom landet.

I norr låg också den så kallade FRU ALSTAD KRATT. N.G Bruzelius, far till VICTORIA BENEDICTSSON, skrev 1859: "För 50 år sedan var kratten bevuxen med stor bokskog.
Kratten har på de senaste 50 åren blivit förvandlad till åkermark."

Även prosten SVANANDER i Alstads pastorat, berörde kratten då han skrev "En storm den 3/11 1801 kullkastade flera träd i den redan glesa skogen." På gården EKLIDEN, i Domme, finns ett antal ovanligt stora ekar som kan härstamma från den forna tidens skogsbestånd.
Kratten är de öppna eller halvöppna marker (betesmarker) eller torrbetesmarker (fälad) som ligger i gränsen mellan skogen och åkern. På kratten växte det buskskog eller småskog, t.ex. Hassel, Al, Nyporos, och Hagtorn. I kanten mot skogen växte det ofta Vildapel.
Här i kanten hade man ofta sina biodlingar.

Många hade också biodligen inne på gården, här nedan ett exempel.

Bild på gamla bikupor

Bilav

Dessa sidor är Copyright skyddade. Se här för mer information.

Bakåt

  Åter till index

  Framåt