Byns forna utseende, 1767 års karta berättar

Karta över Fru Alstad från år 1767

I äldre tider har det utsockne frälset tillhört olika sätesgårdar. Före enskiftet beboddes frälsehemmanen, vilka låg kringströdda i hela byahemmanet, av HOVBÖNDER Dessa bönder gjorde HOVERI till Markie gård som då ägde allt utsockne frälse i byn, jfr. GILLBERG 1765.

De gamla omtalar att från Fru Alstad by gick det en HOVGÅRDSVÄG rakt ut i öster mot St Markie. En annan hovgårdsväg kom dels från Västra Virestad och dels från Rockhög över Lilla Alstad och Fru Alstad nr 25-26, nr 13 och nr 2. Dessa vägar gick ihop vid Alstadgårdens ägor och fortsatte så snett över SKEVARP mot St Markie gård.

Allt utsocknes frälsehemman samman drogs till två planer. Den ena på byns bästa jord och den andra på den sämsta, denna sistnämnda innehöll dock de bästa torvjordslagren. Ett KRONOGATEHUS skulle ha så mycket mark att det gick att sätta en KAPPA potatis.

Fru Alstad by hade fortfarande under slutet av 1880-talet ett utseende som gav en ganska god bild av hur ett oskiftat bysamhälle såg ut. Byn hade då kvar en hel del gamla hus, troligen sådana de såg ut för långa tider sedan. Alla med halmtak, en del hade inte annat än lergolv i stugan.

Bild på gammal gård från Fru Alstad

Gammal gård från Fru Alstad


Vid bakväggen var bakugnen utbyggd och nästan varje hustomt var inhägnad med stengärdesgårdar. I synnerhet fanns det ett hus som låg sydväst från kyrkan på nr 25 vars östra gavel var alldeles överklädd med humle ända upp till ryggåsen. Detta gamla hus, med sin i norr utbyggda bakugn, såg mycket ålderdomligt ut.

Omkring åren 1760 -70 omfördelades de gamla byahemmen och samtidigt upprättades nya intressanta kartor. För Fru Alstad gjordes en karta år 1767 som nog får anses som den vakraste av dem alla. Kartan är handmålad i flera färger på en tunn väv. Kartan förvaras i dag på Lantmäterikontoret i Malmö.

Karta över Fru Alstad från år 1767

Karta över Fru Alstad från år 1767.
Till kartan hör också en beskrivning.

I handlingen till 1767 års karta kan man bl.a. läsa följande:
"? kyrkiomuren böra nu oberäknade länmas, så som de där till kyrkan gifva årlig ränta och deras åboar inehafva därå behöriga stadsmålsbref hvartil och kommer at tijo alnars distans från kyrkiomuren skall vara af lofliga tingsrätten fridlyst och kyrkan tillerkändt, hvilket alt berörde Herr Kyrkoherde tilltror sig vid närmare påfordran bestyrka, vilket väl beträddes af Fullmäktige å Frälsehemmanet till Markie vägnar Inspektoren Herr Asping, men begifver sig ändtligen till att låta samma husplatser med sina Hager nu lämnas oberäknade och såsom Byeallmänningar till vidare åtal på behörig ort anses och eljest bejakar gerna den omrörde 10 alnar distans från Kyrkiomuren.

Beslutade alla jordegarna enhälligt att Gatu Kärre delas och hvarje hemman får sina andelar; men at förut afsättes på fyra ställen vatningar och en 3 alnars bred grop midt uti kiärret, hvilket skall continera till 2 alnars bredd genom n:r 8 intag och vidare genom n:r 7 hage ofvan till 2 alnar bredd, emot vederlag i Lotterne läggers Hemmanen å ömse sidor af gropen i läger efter Hemmanens uti Byen Upläst och med allas egenhändiga namn vidkändet och stadfäst.

På Embetets vägnar:
PER SOMMAR

Hvad jag uti förberörd 1:ste mom. utlofvadt at till Byen uti jordskyld årligen betala nämligen 3 dl smt för åboende rättigheten av gatuhusplatsen norr om och intill N:r 15 belägen samt at betala gräsgäld för så många kreatur på Byens mark, som mig nödiga äro betygas med mitt namns egenhändiga underskrift. Frualstad ut supra
å egna och min hustrus vägnar:
JÖNS HANSSON
Härads spelemann

De aldra mästa intagorna äro, såsom Chartan visar inhängnade med dubbla och enkla gårdar af sten och med Pilplantage ut-zirade; finnes uti somliga några få Frukt träd särdeles uti intagorna litt O, som har dem ganska stora, Litt. ar ex as något smärre; men N:r 24 litt. bl giör sig i denna delen framför alla remarqauble, ty den har ej allenast många växliga Frukt träd, utan dem af flera alag och af god art.

Uti intagan litt O finnes ock de endaste store och värdige almträd uti byen.

Norra Gatukiärrets belägenhet at kunna medelst en grop, som därigenom är till 3 alnars bredd afsatt, sedermera till 2 alnars bredd inom n:r 8 intag aa vid stengärdet till södra kiärret och så vidare, såsom Chartan visar, giöras torrt och åtminstone till Pihle Planteringar nyttigt, har föranlåtets jordägarna att hafva det delt, sedan fyra vattningar, till såväl kreaturens behov, som vid påkommande olycka af eldsvåda, blifvit afsatta, hvilka finnes på Chartan signerade med litt bm. Det öfriga af kiärret innehåller 2 tunnland 14 kappeland; hvaraf ock sedan n:r 10 Beneficii Hemmanet eftergifvet sin däraf tillfallande andel 1/4 222/257 K:o hvilket det som ofvan anmärkt redan blifvit tilldelt, hvart helt hemman tillfallet 4 7/8 K:o och alltså et halft dito 2 7/16 K:o och efter Chartans anvisning Hemmansnummren i följe af föreskrifne Hemmantal utlagd vordet.

Gatehuset n:r 14 lyder till Markie Sätesgård, innehåller med husplats gård och hage tillhopa 5 3/6 kappeland. N:r 15 är ock Markie Gård underliggande,består af en åttondels Hemmantal, har aldeles inga ägor eller mark inom denna Byemns Rå och Rör utan har dem bland Markie Gårds mark, kallad Skifvarp. Platsen och hagen härtill som lämnades oafkortad men enligt Conferensens 8 moment, ingen gatumark tillagdt blifvet, inhåller tillhopa 7 1/8 kappeland.

N:r 17 är ett krono Gatehus, räntar årligen till kronan 1 sh 4 ör. smt havar husplats och hage innehåller 6 3/4 kappeland. N:r 18 är äfven ett krono Gatehus med lika ränta och om 9 5/16 kappelands rymd. N:r 19 har tillförne varit en kyrkolade sedermera bebyggd, under namn af kyrkojord och gatehus till kyrkan till hvilket det ock nu räntar en daler smt. årligen, innehåller med 2:e små intager östantill 3 1/4 kappeland, härtill ligger mitt före å andra sidan om vägen en kålhage om 2 3/6 kappelands rymd.

Södra Gatukiärret har genom det man icke många åhr tillbaka därutur upskuret torf nu icke kunnat komma i Konsideration af annat än endast et impedimentum, fast det med de nu innehafda växliga Kanisor visar sig icke obenäget att gagna Byen jemte den oumbärliga vatning, till en god fiskedam. br är den uti föregående förenings 1:a moment Häradsspelemannen JÖNS HANSSON emot 3 dr årlig jordskyld uplåtne Plats och allmänning om 3 7/8 kappelands rymd. bm -kyrkogården- om 9 5/8 kappelands area är omgifven med 3 - 4 alnar hög gråstens mur, och är själfva kyrkogårdsvallen så högländt att den på flera ställen går mycket öfver muren och är på västra sidan Zirad med flera stora almträd.

Kyrkan är väl byggd och af utseende som teckningen å Chartan någerlunda visar är därför i anseende till Byen uti så hög belägenhet at den såväl därallestädes som på ganska aflägsna orter kan ses. bn - bn är den till kyrkogårdsmurens conservation till erkända plats om 10 alnes bredd från den samma allt omkring till vägen.

bo - bp äro de uti föregående protocolls 2 moment omrörda så kallade kyrkohus och platser och hvilka i följe altså derför äro blifna oberäknade och till intet Hemman delta. bo innehåller allt intill kyrkomuren 3 5/8 kp. och bp 1 5/16 kp. bq några väggerumshus litt bf för hvilket åboen gifver till kronan ränta, utan att det hafver på sig n:r är ock enligt berörda protocolls 1:a mom. uti denna delning alldeles förbigånget.Sålunda vara förrättadt och delt, intygar:Fru Alstad dn 5:te Juni 1769

PER SOMMAR"

Tittar man noga på kartan från 1767, kan man se att porten till kyrkogården låg mot norr. Efter enskiftet kom detta inte att vara så bra längre, eftersom de flesta husen i byn kom att hamna söder om kyrkan.
Detta ändrades dock den 2/5 1824. Då beslöt nämligen sockenstämman att ingången skulle flyttas till östra sidan, där den finns än i dag.

Dessa sidor är Copyright skyddade. Se här för mer information.

Bakåt

  Åter till index

  Framåt