|
|
|
|
RADIONS PIONJÄRER (IV):
Adolf Slaby
Sedan Marconis första försök visat, att trådlös förbindelse var möjlig, följde en snabb utveckling, som på olika sätt förbättrade tekniken.
Adolf Slaby föddes den 18 april 1849 i Berlin. Efter genomgången realskola och yrkesskola blev han 1873 lärare vid tekn. skolan i Potsdam. När han 1882 blev medlem av yrkesakademin i Berlin sysslade han med mekanik, men övergick snart att ägna sig åt elektroteknik.
|
|
Detta blev också hans läroämne vid tekniska högskolan i Berlin-Charlottenburg, där han sedermera blev en av de mest omtyckta lärarna. När Marconi gjorde sitt experiment med trådlös telegrafi vid Bristolkanalen i England våren 1897 var Slaby närvarande. I juni samma år upprepade Slaby experimenten med gott resultat. Den 7 oktober 1897 satte har, nytt världsrekord i långdistansförbindelse, 21 km! Nästa år höjde han rekordet till 48 km. Slaby utarbetade tillsammans med greve Arco det s. k. Slaby-Arcosystemet för trådlös telegrafi, som kom till stor användning. Slaby var den förete som offentliggjorde ett arbete över det nya kommunikationsmedlet. År 1897 utgav han nämligen boken »Die Funkentelegraphie», som är ett viktigt historiskt dokument. Vid de första praktiska proven med Herz' oscillator hade man inte insett betydelsen as, att avstämma sändare och mottagare på samma frekvens. Marconi nämner sålunda inte, något om resonans i sin patentansökan. |
Man insåg emellertid snart, att resonanskretsar borde användas i sändare och mottagare, och Slaby löste denna uppgift. Slaby fick inte uppleva radioteknikens stora uppsving. Efter ett svårt lidande avled han den 6 april 1913. Han kommer alltid att leva i teknikens historia som en av dom klassiska radiopionjärerna. (N.E.L.)
