Ur Populär Radio nr 12 1954:

RADIONS PIONJÄRER (XV):

Walter Schottky

Det är ju en för alla radiotekniker välkänd sak, att om trioder användes för högfrekvens förstärkning, får man besvärligheter genom den återkoppling, som uppkommer via den stora kapacitansen mellan anoden och styrgallret.

Walter Schottky

En snillrik lösning att undanröja denna olägenhet gavs 1923 av amerikanen Hazeltine, som hittade på att införa en kontrollerbar återkoppling utanför trioden, avsedd att neutralisera den inre återkopplingen (s.k. neutrodynkoppling). Denna koppling fick i Amerika hastigt mycket stor utbredning. Innan denna mottagare hann få någon större spridning i Europa, hade en ny rörtyp kom mit i rnarknaden, nämligen skärmgallerröret eller tetroden, som röret också kallas. I denna rörtyp sitter ett extra galler, skärmgallret, mellan anoden och styrgallret. Det nya gallret är jordat ur högfrekvenssynpunkt och minskar därför avsevärt kapacitansen mellan anod- och styrgaller. Tetroden uppfanns redan år 1917 av Walter Schottky.

Han föddes år 1866 i Zürich och är son till den kände matematikern professor Friedrich Schottky. Sin teoretiska utbildning fick han av M Planck i Berlin, M Wien i Jena 1912..1913 och hos Wehnelt i Berlin 1913. Dessa vetenskapsmän har som känt var och en inom sitt gebit gjort banbrytande insatser.

Fig. 1. Schottky-linjen.

1914 anställdes Schottky hos Siemens & Halske, där han bl.a. ägnade sig åt teoretiska och praktiska undersökningar av triodförstärkare och elektronemissionen från katoder. Schottky kunde därvid påvisa, att man får ett linjärt samband mellan logaritmen för emissionsströmmen Ie och roten ur fältstyrkan Ko vid katoden.

Schottky visade 1918 hur också detta fenomen kunde behandlas matematiskt och uppställde en formel för beräkning av bruseffektens storlek.

Fig. 2. Principiell uppbyggnad av
skärmgallerrör enligt Schottky.

Detta fenomen kallas Schottkyeffekt och linjen i diagrammet Schottky-linje. Schottky torde vara den förste, som mer ingående behandlat triodens arbetssätt som förstärkare. Han har också visat hur man räknemässigt kan behandla sådana problem. I en patentansökan nr 304236 den 17 juni 1916 klarlades dessa frågor, men Schottkys resultat kunde inte offentliggöras förrän 1919, ett år efter första krigets slut. Schottkys uppfinning tetroden är redan nämnd. Schottky har även gjort undersökningar av rörbrus. Som bekant sker elektronemissionen från katoden i ett rör inte helt regelbundet, utan anodströmmen uppvisar alltid små variationer, som förstärkes i röret.

Schottky var professor vid Rostock-universitetet till 1927, men återgick därefter till Siemens & Halske. Under årens lopp har han författat mer än hundra artiklar, som avhandlar elektronikens olika avsnitt och utgivit flera böcker.
För närvarande arbetar Schottky på ett verk om halvledare, som kommer att behandla torrlikriktarnas och transistorns problem. (N.E.L)

Fig. 3. Principschema för
skärmgallerrör enligt Schottky.