Mälaröarnas Nyheter nr 19 i korthet.
Läs mer i tidningen, som kom ut den 11 December
 
Nå 21.000 Mälaröbor ........... Annonsera i MÄLARÖARNAS NYHETER
 
 
 







Debut på hemmaplan för Victoria
För att rikta strålkastarna lite extra på Ekebyhovsskolans nya särskolelokaler hade invigningsarrangörerna lyckats få kronprinsessan Victoria att göra sitt första officiella uppdrag på hemmaplan. - Det var trevligt att följa kronprinsessan Victoria på rundvandringen bland elever och personal i våra nya lokaler, speciellt trevligt var det att se hur hon tog sig tid och pratade med varenda barn. Vi är mycket trötta, glada och tacksamma nu när inflyttning och invigning är över, säger Ann-Christin Öbom lärare och studieledare på särskolan.

 
  Skolsatsningar och privatiseringar
Kommunen satsar stort på skolorna. Barnomsorgsavgifterna höjs. Den politiska majoriteten vill se hälften av förskolorna på entreprenad inom två år. Det var några av de beslut som togs under årets stora budgetsammanträde i kommunfullmäktige. 20 miljoner kronor satsas på skolan nästa år, 20 miljoner år 2002. Skolpengen ökar med cirka 5 procent. Under de närmaste åren görs investeringar i skollokaler för sammanlagt 160 miljoner kronor; 40 miljoner i Stenhamraskolan, 42 miljoner i Uppgårdsskolan och 67 miljoner i Tappströmsskolan. Kommunen kommer att uppmuntra start av ytterligare en friskola utöver de två som redan finns. Barn med behov av särskilt stöd får ett tillskott på 2,5 miljoner kronor. Socialnämnden får 5 miljoner kronor extra nästa år och 6 miljoner 2002. Den öppna skolbarnomsorgen upphör från och med 1 mars nästa år, barnen hänvisas till den inskrivna verksamheten. Dagisavgifterna och avgifterna för skolbarnomsorg höjs med 4 procent, dels genom påslag på tim- och dagbeloppen, dels genom en höjning av högsta avgift till 3 400 kronor i månaden - eller 85 kronor mer - för familjer med ett barn, 3 900 kronor - eller 125 kronor mer för familjer med två barn. Ett inriktningsbeslut fattades av kommunfullmäktige att hälften av förskolorna läggs ut på entreprenad inom två år.
 

Dagmammorna försvinner
De fem kommunala dagbarnvårdare som finns kvar på Färentuna lägger ner sin verksamhet under våren. Hårt slit, för många barn och många omorganisationer är några av de skäl som de uppger. Antalet kommunala dagbarnvårdare i kommunen totalt har minskat från 100 för några år sen till 20 idag. - Att kommunen har valt att inte nämna våra namn i skolkatalogen var droppen, säger en av dem, Lis-Britt Winberg. Inte heller fanns vår representant med på bild eller nämnd med namn i presentationen av Färentuna skolas ledningsgrupp. Av privata dagbarnvårdare i Färentuna finns bara en kvar. De övriga har lagt ner sin verksamhet sedan barnomsorgspengen sänktes. - Det betyder att vi i praktiken inte längre har någon valfrihet i barnomsorgen i Färentuna längre, säger den grupp dagbarnvårdare vi träffar under en pysselförmiddag i Ölsta Folkets hus. Ingen av dem är intresserad av att starta egen verksamhet.
 
Den bitska hunden i polisens förvar
Ett par veckor har gått sedan bomben briserade. Ekerö närpolis upplever åter att Mälaröarna är Storstockholms tryggaste avkrok att leva i. Frågetecknen om varför bomben exploderade i Ekerö centrum den 17 november är fortfarande lika obesvarade idag som då. Även den tekniska undersökningen av vilken typ av sprängladdning som briserade dröjer. Den aggressiva rottweilerhunden som skrämt och attackerat boende i Ekerö tätort under november månad omhändertogs av polisens hundenhet den 23 november.
 
Pysslingen tar över
Från den 1 januari tar Pysslingen över Lövhagens förskola i Stenhamra. Initiativet att kontakta Pysslingen förskolor och skolor AB togs av personalen på Lövhagen. - När kommunen skulle slå ihop de tre förskoleenheterna i Stenhamra, stod vi chefer inför att en av oss skulle ta hand om ett 70-tal anställda och 150-200 barn. Den typen av chef ville jag inte vara, säger Ingrid Ekengren, föreståndare på Lövhagen. - Jag var med och startade den här förskolan 1974 och jag vill fortsättningsvis vara tillgänglig. Personalen sa dessutom: "vi vill inte att du sitter någon annanstans än här". - Vi diskuterade hit och dit. Personalkooperativ- Aktiebolag- Starta helt eget var vi inte intresserade av. Vi är så pass gamla här. För övrigt har vi inte ekonomi till det. För mig kändes det som att stå på en tiometerstrampolin över en tom simbassäng. Till slut ringde jag Pysslingen och frågade om de var intresserade, vilket de var.
 
Skolstart senare i augusti
Skolstarten för mälaröelever senareläggs en vecka och vårterminen förlängs med detsamma. En nyhet för föräldrar är dessutom att samtliga aktivt måste välja skola åt sina barn. Nästa höst börjar skolterminen inte förrän den 27 augusti och vårterminen pågår ända till 14 juni. Barn- och ungdomsnämnden har beslutat att anpassa skolans terminer till föräldrarnas semestertider, som oftast sammanfaller med sommarens varmare perioder. - Det här är ett önskemål från föräldrarna. Det är få som har semester i början av sommaren och nu anpassar vi oss efter det, säger Jan-Eric Billter (fp), ordförande för barn- och ungdomsnämnden. Debut på hemmaplan för Victoria För att rikta strålkastarna lite extra på Ekebyhovsskolans nya särskolelokaler hade invigningsarrangörerna lyckats få kronprinsessan Victoria att göra sitt första officiella uppdrag på hemmaplan. - Det var trevligt att följa kronprinsessan Victoria på rundvandringen bland elever och personal i våra nya lokaler, speciellt trevligt var det att se hur hon tog sig tid och pratade med varenda barn. Vi är mycket trötta, glada och tacksamma nu när inflyttning och invigning är över, säger Ann-Christin Öbom lärare och studieledare på särskolan.
 
Maxtaxan ökar efterfrågan
Strax efter kommunfullmäktiges årliga budgetsammanträde med beslut om höjda barnomsorgstaxor, fattade riksdagen beslut om maxtaxa på förskolorna. - Vi har inte fått papperen än och har därför inte hunnit ta ställning, säger Jan-Eric Billter (fp), ordförande i kommunens barn- och ungdomsnämnd. Maxtaxan införs från och med 2002. Avgiften för ett barn blir då högst 1140 kronor i månaden. Reformen är frivillig. De kommuner som väljer att ansluta sig till systemet får statsbidrag. Men en del kommuner förlorar ändå trots statsbidrag. Till dem hör Ekerö, som visserligen kompenseras med 18,9 miljoner kronor, men ändå får ett intäktsbortfall på ett antal miljoner kronor.
 

"Där bor väl inte så mycket folk"
Alla tar det lugnt med översvämningarna i Mälaren. Alla utom de som svär över den nu avstängda vägen mellan Färentunavägen och Svartsjö slott. Vägstumpen är nämligen den största inrapporterade incidenten i Stockholms län, enligt räddningsdirektör Per Rohlén på länsstyrelsen. - Men det är väl mest på grund av ståhejet i Arvika som den väckt uppmärksamhet. Den där vägbiten är väl översvämmad varje år så det är väl inget särskilt med den nu. - Rätt som det är händer det en olycka, säger Elisabeth Andersson, föreståndare i Konsum Svartsjö. Vi har ju många tunga transporter till butiken och folk kör i höga farter. Liksom vid vårflodsöversvämningen -99 har omsättningen i butiken gått ner med ungefär 30 procent, menar hon. - Förra gången tog det sex veckor innan vattnet sjunkit undan så pass att vägen kunde börja användas igen. - Vägbanan har stängts av på grund av risken för underminering, säger Lasse Hellström, Närlunda Schakt, som sköter vägverkets angelägenheter i kommunen. - Marken är sank och det måste till speciella åtgärder för att åstadkomma en vägbana som klarar sig undan översvämningar.
 
  Få möten i fullmäktige
Enligt en enkät från kommunförbundets tidning KommunAktuellt, samlas landets kommunfullmäktige alltmer sällan. Ärendena minskar likaså, samt fler och fler möten ställs in. Ekerö kommuns fullmäktigepolitiker träffas förhållandevis sällan, sju gånger per år.
 




Kassarekord igen
Helt enligt Mälarökyrkornas Rumänienhjälps julmarknadstradition slog man nytt kassarekord när man höll sin elfte marknad i rad. Som vanligt var det fullsatt och trångt när uppskattningsvis 500 besökare försåg sig med lotter, julmat, julpynt och julblommor i Ekebyhovskyrkans lokaliteter den första advent. Totalt fick man ihop 154.767 kronor under några timmars slit som oavkortat går till olika projekt och nödställda i Rumänien. Slutsumman är drygt 2.000 kronor mer än förra årets rekord.
 
  Så ligger kommunen till
KommunAktuellts rankinglista över Sveriges kommuner presenterar följande siffror för Ekerö kommun. Källor: SCB, Skolverket, Jobs och Society, Tidskriften Miljöeko. (Om något speciellt samband mellan Ekerö kommun och övriga av länet kommuner kunnat urskiljas anges det nedan). Ekerö hushållens disponibla inkomst 1998 var 225.402 kr. Kommunen intar där med en sjätte placering bland landet alla kommuner. Bara Täby, 233.240 kr, och Danderyd, 226.906 kr, av Stockholms kommunerna kan uppvisa högre siffror. Medianvärdet för hela riket är 151.168 kr. Inte förrän på en 48:e plats hamnar dock kommunen vad gäller löner till primärkommunal personal. 16876 kr i månaden tjänar i snitt kvinnor och 18478 kr tjänar männen i kommunen. Nacka intar en fjärde plats i hela riket med 17433 kr respektive 19050 kr. Den genomsnittliga månadslönen för hela landet är för kvinnor 16 575 kronor och för män 16 955 kronor 1,54 barn föder i genomsnitt kvinnor på Mälaröarna. Det ligger nära riksgenomsnittet på 1,51 barn. Övretorneå toppar statistiken med 2,23 barn per kvinna och längst ner kommer Munkfors med 1,27. Ekerö kommun intar en 18:e plats av landets kommuner för sitt miljöarbete. Tidskriften Miljöeko har granskat miljöarbetet 1999 i Sveriges kommuner genom en enkätundersökning.
 
   
 
  Lucian som inte ville lussa
Det råder förhoppningsvis bara tillfällig brist på luciasugna kandidater på Mälaröarna. När Lions Club Ekerö och Lions Club Färingsö samt Munsö Röda korskrets efterlyste luciakandidater i Mälaröarnas Nyheter för några veckor sedan blev gensvaret alltför magert för att man skulle kunna gå ut till offentligheten med röstproceduren. Luciaprojektet las i malpåse och skall nästa år plockas fram i god tid, lovar Lionsklubbarna.
 
En alldeles egen adventskalender
Tack vare goda grannrelationer och nya grepp kan en stor del av Storstockholms radiolyssnare vakna till Ekerö nya kulturenhets nyinspelade adventskalender fram till julafton. Lite stök och många glada barn var det när 70 av musikskolans elever hade inspelning av Mälaröarnas första egna adventskalender i Erskinesalen den 25 november. Körer och blåsorkester skulle under några timmar spela in julstämning som skulle räcka ända fram till jul. För sagoläsningen stod Gocki Sköld Linge. Varje morgon mellan klockan 6.50 till 7.00 fram till och med den 24 december kan resultatet avlyssnas på Radio Viking. - Man kan se inspelningen av adventskalendern som en officiell "kick-off" för den nya kulturenheten. För musikskoleelevernas del verkar det ha varit jätteroligt att få delta i en riktig radioinspelning. Och rent pedagogiskt är det jättebra när sångare och musiker får höra sig själva efteråt, säger Lotta Gusterman, chef för den nya kulturenheten och producent för adventskalendern.
 
  Ny röst i de stora salarna
Ekerökören Vox Nova har under senare tid gjort allt tätare besök i den stora körvärlden, den 12 och 13 december slår man ihop sina röster med Cantemuskörens 350 sångare och Mikael Samuelsson. Att de hamnat i de stora körsalongerna beror till stor del på deras ledare Göran Staxäng som till vardags är kyrkomusiker i Ekerö församling. Förutom detta håller han även i taktpinnen för Ekerö Motettkör och just den stora Cantemuskören.
 
   
 
 
Framtidstro i förlustsvit
Trots att de fyra senaste omgångarna har renderat i lika många förluster för Skå IK:s division 1 herrar i hockey kommer mest positiv kritik från tränaren Lennart Älgekrans. Han påminner gärna om lagets förutsättningar och den överraskande bedrift man redan åstadkommit. I förlustsviten har man bjudit upp till mycket bra spel stundtals, dessvärre hade det behövts längre sekvenser av dominans för att man skulle avgå med seger. ? Det är bra go i laget nu, men det skulle ju pigga upp extra med en vinst. Vi försöker köra fullt ut i varje match även om vi inte längre kan ta oss över strecket till Allettan. Laget blir sakta men säkert bättre och bättre, numer fungerar andralinen också mycket bra, säger Lennart Älgekrans. Kunde man höja nivån på tredjelinen ett par snäpp skulle man även kunna fälla topplagen. Så han tror att laget kommer att stå väl rustat när fortsättningsserien tar över efter den 14 december. I år tar de fyra lagen inte med sig placeringspoäng till den nya serien där fyra lag från grannserien östra A ansluter. Lennart Älgekrans anser att det bäddar för ett rättvisare fortsättningsdrama när alla startar från noll. Det finns dock andra åsikter om den saken i klubbledningen, eftersom vissa lag som inte har någon chans till avancemang inte heller bjuder upp till kamp, när de inte har någon morot. Vilket främst drabbar publiken. Ingen verkar dock längre drömma om förra säsongens mirakel när Skå via seger av fortsättningsserien togs sig till allsvenskt kval. Publiken verkar komma och gå efter resultaten, under de senaste omgångarna har det varit relativt glest på allhallsläktaren. Trots detta noteras oftast övriga lag i serien för ännu färre hemmasupportrar, vilket kan tyckas konstigt med tanke på den dramatik som oftast bjuds.
 
  Innebandy med mersmak och framtidsoro
Efter en svag inledning av seriespelet i division 3 som placerat laget i tabellbotten, börjar ekerös innebandyherrar nu tro på en framtid på den övre tabellhalvan. Förra säsongens magra trupp av fem backar och nio forwards har på senare tid vuxit till tolv forwards och sju backar plus några till. Vilket innebär högre tempo och konkurrens om platserna. Två spelare med förflutet i elitserien, Peter Ferm och Michelle Berglund, gjorde i senaste matchen mot Vällingby comeback respektive debut. Samarbetsavtalet med Hässelby/Kälvesta har också bidragit med två juniorspelare som tar för sig. I 4-2 segern mot Vällingby stod nykomlingarna för hela målskörden. Så framledes kan allt bara bli bättre tror lagledningen. ? Nu inriktar vi oss på att få ihop de rätta formationerna, framför allt bland forwards, säger spelande tränaren Peter Svedén. - Vi har kanske skämt bort föräldrar och aktiva tidigare med att ordna allting för deras lag. Men vi tre som drivit organisationen tidigare måste nu bli avlastade av föräldrar som aktiverar sig i deras barns lag. Han berättar också att den relativt nya sporten ännu inte fått föräldrar som spelat tidigare och har barn i rätta åldern för innebandydebut. Ett problem som exempelvis fotbollen och ishockeyn inte har i lika hög grad. Problemet finns dock i de flesta innebandyklubbar.
 
  EIK tror på ett vinstrikare liv efter jul
Ekerö IK:s hockeyherrar, som numer återfinns i division 3, tror på en bättre framtid först efter jul trots att man i nuläget endast har en vinst efter sex omgångar. Inför säsongstarten slogs EIK:s representationslag (div. 2) och Ekerö Vikings (div. 3) ihop till ett lag. En anledning var att hockeysektionens kassa inte räckte till två seniorlag, en annan var att många rutinerade spelare hade annonserat att de tänkte lägga skridskorna på hyllan. Den nya konstellationen valde att göra en nystart i division 3. Det blev dock lite väl magert med förberedelserna, en träningsmatch och en handfull träningar innan det var dags för seriespel. Delvis på grund av att många av de tilltänkta avvaktade väl länge innan de bestämde sig för att plocka fram skridskorna.
 


Erik och Olle första DIS-stipendiaterna
Erik Krantz och Olle Faringer heter premiärstipendiaterna till Drottningholms Idrottssällskaps, DIS, nyinrättade fond som vill stödja föreningens ungdomsverksamhet. Lovöbon Jan Wallander, som fyllde 80 år i början av juni, är orsak till att den drygt tre år gamla föreningen nu begåvats med en egen fond. Istället för att invänta presentskörden på födelsedagen uppmanade han alla eventuella gratulanter att lägga pengarna till en grundplåt för en stipendiefondfond åt öns idrottsförening. Grundplåten blev på närmare 30000 kronor tack vare hans initiativ.
 
 
 
Mälaröarnas Anslagstavla
www.malaro.com