Alla dessa digipacks, remasters och kampanjer. Vem orkar bry sig? Många gånger hoppar kunderna över alla erbjudande i skivaffärerna av ren utmattning dessa dagar. Har det inte blivit lite väl mycket av det goda? Nu har det dock kommit en serie återutgivningar som borde locka kunderna att öppna plånböckerna. ABBAs alla album har kommit med starkt förbättrat ljud och förpackning. En händelse, egentligen. De som bara har kvar vinyl utgåvorna i skivsamlingen bör ta sig en fundering på denna serie skivor. Är det inte dags för en rejäl standardhöjning av samlingen? ABBA är de enda svenska artisterna som har internationell dragkraft på hela sin katalog. Därför känns kampanjen motiverad. En sak som man dock glömt nämna i propagandan är att det inte var länge sedan förra uppryckningen av katalogen.

"Arrival" var en stor, stor succé redan när den kom 1976. ABBA var som störst. Albumet innan hade hitsen "SOS" och "Mamma Mia". Helikopteromslaget är kanske det mest klassiska i svenskt musikliv. Stats TV hängde på och gjorde en "Abbadabado" special. Gruppen var större än störst, helt enkelt. Vad var det som lockade? Inte öppningsspåret "When I Kissed The Teacher", väl. Låten är utmärkt i sina akustiska partier men tappar på rytmavsnitten. Enkel, javisst men inte genial. Kanske är detta gruppens mest överskattade tre minuter någonsin? "Dancing Queen" reparerar skadan. En klassiker redan vid första öronkastet. Det konstiga är att den är 3.50 lång.. Den känns kortare, det är väl för att den är så fantastiskt svängig. "My Love, My Life" lyfter, om det är möjligt, ännu högre in i stjärnhimlen. Sprucken kärlek besjungen av världens renaste röst. Magiskt. Temposkiften är så eleganta att man bara inte tror det är sant. ABBAs bästa stund? "Dum Dum Diddle" är roots rock. Svensk folkmusik blandas genialt med pure pop. Texten anar erotik, melodin är ett samspel. Genialt. "Knowing Me, Knowing You" är historia. Skilsmässolåtarnas skilsmässolåt. Ett djup, en beröring av själen som ingen annan svensk artist ens varit i närheten av. Trots många försökt.

"Money, Money, Money" är en reflektion av gruppens vardag liksom det förra spåret var det. Det är här på dessa spår vi lär känna ABBA 1976. Deras liv uppenbaras för oss. "Money" - är en låt som är överskattad. Framförallt Fridas sånginsats. Det blir lite väl mycket dansbandsharmonier på en del ställen. "That´s Me", cocktailrockare. Låter mer som ett musikalnummer än en popsång. "Why Did It Have To Be Me" är Björns rockstomps låt. En bra sådan, dock. Faktiskt lite av en klassiker. "Tiger" känns bara konstig. Trodde de att detta var en bra låt? På allvar? "Arrival" är fortfarande en symfonisk folkmusik röra. Instrumentala låtar borde förbjudas! Som extra bonus får vi serverat: "Fernando". I många delar av världen var den faktiskt med på albumet berättar det fylliga infohäftet. Låten är revolutionsromantik med finess. Kanske Björn & Benny ville visa att de var politiskt medvetna med denna sång? De tänkte faktiskt bara ge ut den i Sverige via Fridas album. Låtens monumentala urkraft gjorde dock att den blev översatt och världshit. När vissa tar hela karriärer i anspråk på att visa sitt engagemang tar det Ulaeus/Andersson 4.12 minuter. Det är nog, de vinner matchen. Om "Fernando" är monumental ABBA är det en överraskning att höra "Happy Hawaii" igen. Låten har vissa delar av "Why did it.." som melodi. Vilken sommarpärla. Varför har man gömt undan detta mästerverk? Tjejerna sjunger gudomligt, musiken sprutar ut ungdomlig upptäckarlust. Så bra, så enastående.

Hur är det egentligen med Björn & Bennys kvinnosyn? Unga tjejer förälskar sig i läraren, dansar disco och eggar killar, sörjer sina kärlekar, vill vara någons fiol, skiljer sig, vill ha rika män, raggar runt, tror de är tigrar och åker till Hawaii för att hitta någon ny när det är slut. Enkelspårigt? Gubbigt? Absolut. De är inte fyrtiotalister för inte. Låt oss vara snälla och kalla dem barn av sin tid, helt enkelt. Den dynamiska duon hade haft problem på Aftonbladet Kvinna sidorna.. "Arrival" är en klassiker. Omslag, låtarna och myten är oslagbar. En triumf, kort och gott. Albumet har dock trots allt sina brister. Det är inget totalt mästerverk, det skulle gruppen göra några år senare. Du kan komma över detta stycke svensk musikhistoria för 99.- i bra butiker. Tveka inte, köp den utsökta digipacken och njut. Vill du spara pengarna så gör det, sätt dem på MIF Redhawks som SM vinnare i hockey och till våren kan du flänga in och köpa hela serien ABBA album för vinstpengarna istället. Gör så! Men köp "Arrival" vad du än gör.

Betyg: 4/5