Om övertecknad hade sett Mozart-avsnittet i serien "I döda mästares sällskap" första gången det sändes (1994) så hade det varit under pistolhot. Och han hade inte tagit några större intryck av programmet.

En Gessle- och Lundellfanatiker i övre tonåren har nämligen varken tid eller lust till Mozart. Och skulle han av en slump stöta på honom så stöter han honom ifrån sig. Det är ganska enkelt att rationalisera bort Mozart så länge man tillåter sig själv att begå två misstag: Det ena är att man låter analysen styras av slutsatsen i stället för tvärtom...det andra är att man överhuvudtaget börjar analysera.

När det gäller frågor kring musik finns det dock - liksom i de andra existentiella frågorna - genvägar till insikt. De brukar kallas filmer, och i det här fallet blev det kostymdramat "Kungen och älskarinnan" (originaltitel "Restoration"), som inte bara innehåller en bländande uppvisning av Robert Downey Jr utan också ett Purcell-dominerat soundtrack som fungerar som en slags försiktig uppenbarelse för den som aldrig har besökt barockhimlen.

Och när sedan brodern (inte Calle alltså, utan en från Trivialt lyckligt fristående broder) en kort tid därefter, och med hänvisning till att jag hade gillat nämnda soundtrack, bjöd på Hasses barockopera "Piramo och Tisbe" när en konsertant version sattes upp i Västerås för en kväll...då var det kört. Biljetterna var så dyra att det hade varit ekonomiskt oförsvarbart att tacka nej, och väl på plats så hann man aldrig inleda någon analys.

För i samma ögonblick som "Piramo och Tisbe" virvlade igång så upphörde all normal tankeverksamhet...och plötsligt satt man bara och skrattade tyst, precis som man gör under rätt många Pacino-scener. Inte för att det är komiskt...utan för att det är så bra.

Från Hasse och Purcell kommer man sedan snabbt in på Händel, man söker sig bakåt till Monteverdi, framåt till Mozart. Efter ett tag erkänner man för sig själv att det inte längre finns tid eller lust till Gessle och Lundell. Att man aldrig har skrattat tyst åt Gessle och Lundell.

Därför ser man så "I döda mästares sällskap" om Mozart en tidig söndagskväll år 2001 - utan pistolhot - och man tycker visserligen att Hans Pålsson underskattar vikten av tidstypiska instrument och egenvärdet i att framföra ett 1700-talsverk som det framfördes på 1700-talet. Men det enda som känns viktigt är att han faktiskt ger sig på att med ord beskriva genialiteten hos en av evighetens allra största tonsättare. Han misslyckas till stor del, och det är inte så överraskande. Mozarts musik befinner sig någonstans bortom orden, och förstod man inte det innan så gör man det när Hans Pålsson spelar "Alla turca".

När en högt aktad pianist som Hans sedan säger att han ibland lägger in egna improvisationer i något stycke men att "man får göra det på ett sätt så att det inte går för långt under den nivå Mozart själv ligger på" så säger han det inte med falsk blygsamhet. Han säger det med uppriktig ödmjukhet och ett resignerat leende...

Hittills har man förresten haft överseende med att SVT högst medvetet har börjat sätta igång programmen efter utsatt tid för att få största möjliga publik till sina trailers. Men det finns vissa konsekvenser som SVT knappast har tagit med i beräkningen. Nyhetssändningarna är ju med rätta så heliga att de undantas från den nya policyn, vilket leder till att deras förstanyhet absurt nog har börjat konkurrera med program i den andra kanalen som enligt tablån redan skulle ha slutat. I söndags 19:30 började alltså Rapport i SVT 1 samtidigt som "I döda mästares sällskap" höll på att avsluta med en accelererande "Fantasi d-moll" - vem kan byta kanal då?

Veckans tips

"Jurtjyrkogården", fredag 29 juni 22:00 Kanal 5

(Har bara "Dead zone", "Nyckeln till frihet", och "Den gröna milen" framför sig i termer av Stephen King-filmatiseringar, och är något så ovanligt som en tänkvärd rysare.)

"Scarface", lördag 30 juni 23:55 TV 3

(Pacino har gjort bättre filmer, men några av de scener som krönikan ovan refererar till finns med. Efteråt kan man gå in på www.scarfacesoundtrack.com och beställa musiken för 30 dollar...eller gå in i någon av de svenska nätbutikerna och köpa den för under 100 kronor. Återutgivningen på CD verkar bara finnas i Europa, och blir därför dyr i USA.

"Goltuppen", söndag 1 juli 21:00 SVT 1

(Kriminaldrama i miniserieformat har blivit något av en svensk specialitet, och den här är dessutom en av de bästa.)

Veckans varning

"Skärgårdsdoktorn", fredag 29 juni 20:00 SVT 1

(Avsnitt som sändes första gången i fjol och som knappast har blivit mindre tråkiga sedan dess.)