Therapy?: So much for the ten year plan 1990 - 2000

1995 spelade Therapy? på Lollipops stora scen och ett halvår senare på Cirkus. De turnerade då stödda utav skivan "Infernal love", innehållande bland annat "Diane". Dessförinnan hade de haft stora framgångar med "Troublegum", genombrottsskivan med "Screamager" och "Nowhere". Självklart finns dessa låtar med när gruppen summerar sina första tio verksamma år. 1995 så hade gruppen möjlighet att ta steget från klubband till arenarockare, något som de ej lyckades göra. I stället så har de på senare år vid besök i Sverige spelat på kårhus och andra små lokaler. Skivorna som släpps är inte längre lika välproducerade eller rika på melodier, snarare har gruppen gått tillbaka till den ljudbild som de hade i början på 90-talet, dvs hård garage-indie-rock.

Detta medför att skivans äldsta låtar ligger i linje med de nya låtar som finns med på denna samlings-cd. Tyvärr så är de nya låtarna, precis som de äldsta, ej innehållande lika träffsäkra melodier som det material som härstammar från mitten av 90-talet. Energin, spelglädjen och stundtals en aggressiv framtoning har varit kännetecken för Therapy? under hela deras karriär och den finns spridd över hela skivan och samtliga låtar. Det är svårt att veta varför de tappat förmågan att kombinera detta med trallvänliga melodier på senare år, möjligen är det så att bandet söker sig tillbaka till sina rötter, som ligger ganska nära garage-rocken. Några undantag finns dock bland det nyare materialet, däribland "Straight life" från skivan "Semi-detached".

Det saknas en del låtar på denna skiva, som skulle ha visat upp gruppens musikaliska bredd, bland annat punkpopiga "Loose", hårda raka "Stop it you´re killing me" och "Trigger inside". Hos de nämnda låtarna spelar fortfarande Fyfe Ewing trummor, sedermera ersatt utav Graham Hopkins. Skillnaden emellan de två är att Ewing erbjuder betydligt mer variation och kreativitet i sitt trumspel, medan Hopkins endast sköter sitt jobb.

Jag tror ej att de nästkommande tio åren med Therapy? kommer att bli ointressanta, men jag är tveksam till om de kommer att kunna leva upp till det starka material som finns på denna samlingsskiva. Avseende de nämnda elementen utav energi kommer det nog inte att råda några problem, men jag ser hellre att de även finner raka enkla melodier igen. I sådana fall skulle gruppen kunna hamna i en position då de på nytt kan vara aktuella för större lokaler än landets kårhus.

Betyg: 4/5