Jag skrev i ett tidigare kåseri att jag skulle bli en bättre människa efter nyår. Nu kanske ni undrar hur det har gått. Jodå jag har faktiskt blivit en bättre människa jag tränar ca tre gånger i veckan och jag har blivit frälst.
Jag har inte blivit frälst inom något kyrkligt samfund, har inte funnit Gud som min frälsare. Samfundet som jag nuförtiden tillhör heter Viktväktarna, där vår "andlige ledare" heter Dorith och är konsulent. Varje vecka predikar hon för oss hur vi ska göra för att må bra och äta gott och dessutom gå ner i vikt. Vi som är medlemmar lyssnar andaktsfullt på hennes predikan och allt hon säger tar vi åt oss. Min bibel heter nuförtiden Viktväktarnas Butiksguide, i den står det mycket bra information om mängder av olika livsmedel. Min pojkvän säger att om jag har studerat mina skolböcker lika intensivt som jag har läst denna guide så skulle jag inte haft några problem att klara skolan, och det ligger nog mycket i det.
Jag har varit medlem i ca 12 veckor och jag kände på en gång att detta var min grej. Tänk dig att kunna äta massor av god mat aldrig behöva att känna hunger men att ändå gå ner i vikt, kan det bli bättre? Det pirrar lite extra i magen varje vecka jag kommer ner till Viktväktarnas lokaler och det är dags att ställa sig på vågen. Jag kan knappt tro att det är sant när det visar minus vecka efter vecka, men det känns på kläderna att jag har tappat dessa förgrymmade kilon.
Många som jag har pratat med säger att de skulle minsann behöva att gå ner ett par kilon de med, men att de inte har råd med 95 kronor i veckan. Visst jag tycker också att det kostar en hel del. Fast jag har märkt det att de pengar som jag förut lade ut på godis och fikabröd och diverse andra onyttigheter var bra mycket dyrare än 95 kronor i veckan så i långa loppet tjänar jag pengar på att gå hos Viktväktarna. Dessutom så mår jag så mycket bättre. Vissa kanske anser att VV är som en sekt som hjärntvättar sina medlemmar, på sätt och vis kanske det stämmer, men det är en positiv hjärntvätt för på detta sätt så lär vi oss äta rätt. Förhoppningsvis så kommer jag så småningom att bli en guldmedlem hos VV och då får jag gå gratis på lektionerna, så länge jag håller min vikt. För det är just detta som kan vara svårast, att hålla vikt. Har hört talas om många personer som nästan har blivit klara med sin viktnedgång och slutar innan de har blivit guldmedlemmar. Vissa kanske går tillbaks till sina gamla vanor och äter onyttigheter var och varannan dag och sakta men säkert läggs kilona på runt magen igen.
Hemligheten med att hålla vikten är just att äta rätt och att inte äta massor av dålig mat vareviga dag. Visst du får ha frosseridagar och festardagar bara det inte är varje dag. Det är kanonbra att äta massor av grönsaker av alla sorter och glöm inte bort att dricka mycket vatten, minst 1,5 liter per dag. Visst du får springa en hel del på toaletten tack vara allt vatten, men det är det värt. Det sägs ju att det som är kul att göra är farligt, förbjudet eller fettbildande och det stämmer nog rätt bra det. I mitt fall så bryr jag mig inte så mycket om det förbjudna för jag är ju en laglydig medborgare. Nej i mitt fall så är det roliga det fettbildande. Jag är en storälskare av choklad och chips, creme fraiche i maten är inte helt fel det heller, men nu håller jag mig borta från allt detta, för det mesta i alla fall. Visst det händer ju att vi blir bjudna på kalas och fester med jämna mellanrum. Jo jag äter kakor och bullar och en liten tårtbit ibland, det är inte förbjudet. Fast nuförtiden får jag verkligen rannsaka mitt innersta och känna efter vad jag verkligen är sugen på. Förut så blev det att jag tog både det ena och det andra både en och två gånger bara för att det är sött och gott.
Nu ska jag berätta en sak som ni kanske inte tror på, men det är sant. Har man hållit sig från alla dessa sötsaker och feta maträtter så tycker man att det smakar konstigt om man provar dessa saker efter ett par veckor. Jo det är sant, jag hade gått omkring och varit sugen på en kebab ett bra tag, så en kväll slog jag slag i saken och köpte mig en kebab och hör och häpna den smakade inte alls lika gott som jag var van med. Likaså är det med godis, efter tre bitar så är det bara sött och klibbigt i munnen och jag avstår mer än gärna från att äta fler bitar den dagen.
Mina vänner runtomkring mig tycker kanske ibland att jag tjatar lite väl mycket om mina framgångar, men jag hoppas att de inte tröttnar på mig och min lilla egotripp. För det är verkligen en egotripp att gå ner i vikt, jag mår bättre, känner mig friskare och jag tycker själv att jag ser bättre ut utan alla dessa dubbelhakor som förut prydde min haka. Kanske att ni får se mig i bikini på stranden i sommar och jag hoppas att ni inte kommer att säga att det är en val som har strandat för det vore väldigt nedrig sagt i sådana fall.
