Main Index: Swedish Bible

 

Psalms 139

[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] [31] [32] [33] [34] [35] [36] [37] [38] [39] [40] [41] [42] [43] [44] [45] [46] [47] [48] [49] [50] [51] [52] [53] [54] [55] [56] [57] [58] [59] [60] [61] [62] [63] [64] [65] [66] [67] [68] [69] [70] [71] [72] [73] [74] [75] [76] [77] [78] [79] [80] [81] [82] [83] [84] [85] [86] [87] [88] [89] [90] [91] [92] [93] [94] [95] [96] [97] [98] [99] [100] [101] [102] [103] [104] [105] [106] [107] [108] [109] [110] [111] [112] [113] [114] [115] [116] [117] [118] [119] [120] [121] [122] [123] [124] [125] [126] [127] [128] [129] [130] [131] [132] [133] [134] [135] [136] [137] [138] [139] [140] [141] [142] [143] [144] [145] [146] [147] [148] [149] [150]

PS 139:1 HERREN, den allvetande och allestädesnärvarande.

PS 139:1 För sångmästaren; av David; en psalm. HERRE, du utrannsakar mig och känner mig.

PS 139:2 Evad jag sitter eller uppstår, vet du det; du förstår mina tankar fjärran ifrån.

PS 139:3 Evad jag går eller ligger, utforskar du det, och med alla mina vägar är du förtrogen.

PS 139:4 Ty förrän ett ord är på min tunga, se, så känner du, HERRE, det till fullo.

PS 139:5 Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.

PS 139:6 En sådan kunskap är mig alltför underbar; den är mig för hög, jag kan icke begripa den.

PS 139:7 Vart skall jag gå för din Ande, och vart skall jag fly för ditt ansikte?

PS 139:8 Fore jag upp till himmelen, så är du där, och bäddade jag åt mig i dödsriket, se, så är du ock där.

PS 139:9 Toge jag morgonrodnadens vingar, gjorde jag mig en boning ytterst i havet,

PS 139:10 så skulle också där din hand leda mig och din högra hand fatta mig.

PS 139:11 Och om jag sade: "Mörker må betäcka mig och ljuset bliva natt omkring mig",

PS 139:12 så skulle själva mörkret icke vara mörkt för dig, natten skulle lysa såsom dagen: ja, mörkret skulle vara såsom ljuset.

PS 139:13 Ty du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i min moders liv.

PS 139:14 Jag tackar dig för att jag är danad så övermåttan underbart; ja, underbara äro dina verk, min själ vet det väl.

PS 139:15 Benen i min kropp voro icke förborgade för dig, när jag bereddes i det fördolda, när jag bildades i jordens djup.

PS 139:16 Dina ögon sågo mig, när jag ännu knappast var formad; alla mina dagar blevo uppskrivna i din bok, de voro bestämda, förrän någon av dem hade kommit.

PS 139:17 Huru outgrundliga äro icke för mig dina tankar, o Gud, huru stor är icke deras mångfald!

PS 139:18 Skulle jag räkna dem, så vore de flera än sanden; när jag uppvaknade, vore jag ännu hos dig.

PS 139:19 Gud, o att du ville dräpa de ogudaktiga! Ja, måtte de blodgiriga vika bort ifrån mig,

PS 139:20 de som tala om dig med ränker i sinnet, de som hava bragt dina städer i fördärv!

PS 139:21 Skulle jag icke hata dem som hata dig, HERRE? Skulle jag icke känna leda vid dem som stå dig emot?

PS 139:22 Jag hatar dem med starkaste hat; ja, mina fiender hava de blivit.

PS 139:23 Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta; pröva mig och känn mina tankar,

PS 139:24 och se till, om jag är stadd på en olycksväg, och led mig på den eviga vägen.

 

Created with BibleDatabase FREE HTMLCompiler