Main Index: Swedish Bible

 

Proverbs 19

[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] [31]

PROV 19:1 Fortsättning av den första samlingen av salomoniska ordspråk.

PROV 19:1 Bättre är en fattig man som vandrar i ostrafflighet än en man som har vrånga läppar och därtill är en dåre. >Ords. 28,6.

PROV 19:2 Ett obetänksamt sinne, redan det är illa; och den som är snar på foten, han stiger miste.

PROV 19:3 En människas eget oförnuft kommer henne på fall, och dock är det på HERREN som hennes hjärta vredgas

PROV 19:4 Gods skaffar många vänner, men den arme bliver övergiven av sin vän. >Ords. 14,20.

PROV 19:5 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han kommer icke undan. >5 Mos. 19,18 f. Ords. 21,28.

PROV 19:6 Många söka en furstes ynnest, och alla äro vänner till den givmilde.

PROV 19:7 Den fattige är hatad av alla sina fränder, ännu längre draga sig hans vänner bort ifrån honom; han far efter löften som äro ett intet. >Ords. 14,20.

PROV 19:8 Den som förvärvar förstånd har sitt liv kärt; den som tager vara på insikt, han finner lycka

PROV 19:9 Ett falskt vittne bliver icke ostraffat, och den som främjar lögn, han skall förgås.

PROV 19:10 Det höves icke dåren att hava goda dagar, mycket mindre en träl att råda över furstar. >Ords. 17,16. 26,1. 30,22.

PROV 19:11 Förstånd gör en människa tålmodig, och det är hennes ära att tillgiva vad någon har brutit. >Ords. 14,17, 26,1. 16,32.

PROV 19:12 En konungs vrede är såsom ett ungt lejons rytande, hans nåd är såsom dagg på gräset. >Ords. 16,14 f. 20,2.

PROV 19:13 En dåraktig son är sin faders fördärv, och en kvinnas trätor äro ett oavlåtligt takdropp. >Ords. 15,20. 17,25. 27,15.

PROV 19:14 Gård och gods får man i arv från sina fäder, men en förståndig hustru är en gåva från HERREN. >Ords. 18,22. 31,10 f.

PROV 19:15 Lättja försänker i dåsighet, och den håglöse får lida hunger. >Ords. 10,4 f. 12,24, 27. 13,4. 20,13.

PROV 19:16 Den som håller budet får behålla sitt liv; den som ej aktar på sin vandel han varder dödad.

PROV 19:17 Den som förbarmar sig över den arme, han lånar åt HERREN och får vedergällning av honom för vad gott han har gjort. >Matt. 10,42. 25,40.

PROV 19:18 Tukta din son, medan något hopp är, och åtrå icke att vålla hans död. >Ords. 13,24. 22,15. 23,13. Syr. 30,1 f.

PROV 19:19 Den som förgår sig i vrede, han må plikta därför, ty om du vill ställa till rätta, så gör du det allenast värre. >Syr. 30,24.

PROV 19:20 Hör råd och tag emot tuktan, på det att du för framtiden må bliva vis. >Ords. 1,8.

PROV 19:21 Många planer har en man i sitt hjärta, men HERRENS råd, det bliver beståndande. >Ps. 33,11. Ords. 16,1, 9. Jes. 46,10.

PROV 19:22 Efter en människas goda vilja räknas hennes barmhärtighet, och en fattig man är bättre än en som ljuger. >Mark. 12,43.

PROV 19:23 HERRENS fruktan för till liv; så får man vila mätt och hemsökes icke av något ont.

PROV 19:24 Den late sticker sin hand i fatet, men gitter icke föra den åter till munnen. >Ords. 26,15.

PROV 19:25 Slår man bespottaren, så bliver den fåkunnige klok; och tillrättavisar man den förståndige, så vinner han kunskap. >Ords. 21,11.

PROV 19:26 Den som övar våld mot sin fader eller driver bort sin moder, han är en vanartig och skändlig son. >Ords. 20,20.

PROV 19:27 Min son, om du icke vill höra tuktan, så far du vilse från de ord som giva kunskap. >Ords. 23,12.

PROV 19:28 Ett ont vittne bespottar vad rätt är, och de ogudaktigas mun är glupsk efter orätt.

PROV 19:29 Straffdomar ligga redo för bespottarna och slag för dårarnas rygg. >Ords. 10,13. 20,30. 26,3

 

Created with BibleDatabase FREE HTMLCompiler