Main Index: Swedish Bible

 

Job 3

[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] [31] [32] [33] [34] [35] [36] [37] [38] [39] [40] [41] [42]

JOB 3:1 Jobs första tal: Han förbannar sin födelsedag och önskar sig döden.

JOB 3:1 Därefter upplät Job sin mun och förbannade sin födelsedag;

JOB 3:2 Job tog till orda och sade:

JOB 3:3 Må den dag utplånas, på vilken jag föddes, och den natt som sade: "Ett gossebarn är avlat."

JOB 3:4 Må den dagen vändas i mörker, må Gud i höjden ej fråga efter den och intet dagsljus lysa däröver.

JOB 3:5 Mörkret och dödsskuggan börde den åter, molnen lägre sig över den; förskräcke den allt som kan förmörka en dag.

JOB 3:6 Den natten må gripas av tjockaste mörker; ej må den få fröjda sig bland årets dagar, intet rum må den finna inom månadernas krets.

JOB 3:7 Ja, ofruktsam blive den natten, aldrig höje sig jubel under den.

JOB 3:8 Må den förbannas av dem som besvärja dagar, av dem som förmå mana upp Leviatan.

JOB 3:9 Må dess grynings stjärnor förmörkas, efter ljus må den bida, utan att det kommer, morgonrodnadens ögonbryn må den aldrig få se;

JOB 3:10 eftersom den ej tillslöt dörrarna till min moders liv, ej lät olyckan förbliva dold för mina ögon.

JOB 3:11 Varför fick jag ej dö strax i modersskötet, förgås vid det jag kom ut ur min moders liv?

JOB 3:12 Varför funnos knän mig till mötes, och varför bröst, där jag fick di?

JOB 3:13 Hade så icke skett, låge jag nu i ro, jag finge då sova, jag njöte då min vila,

JOB 3:14 vid sidan av konungar och rådsherrar i landet, män som byggde sig palatslika gravar,

JOB 3:15 ja, vid sidan av furstar som voro rika på guld och hade sina hus uppfyllda av silver;

JOB 3:16 eller vore jag icke till, lik ett nedgrävt foster, lik ett barn som aldrig fick se ljuset.

JOB 3:17 Där hava ju de ogudaktiga upphört att rasa, där få de uttröttade komma till vila;

JOB 3:18 där hava alla fångar fått ro, de höra där ingen pådrivares röst.

JOB 3:19 Små och stora äro där varandra lika, trälen har där blivit fri ifrån sin herre.

JOB 3:20 Varför skulle den olycklige skåda ljuset? Ja, varför gives liv åt dem som plågas så bittert,

JOB 3:21 åt dem som vänta efter döden, utan att den kommer, och spana därefter mer än efter någon skatt,

JOB 3:22 åt dem som skulle glädjas -- ja, intill jubel -- och fröjda sig, allenast de funne sin grav;

JOB 3:23 varför åt en man vilkens väg är höljd i mörker, åt en man så kringstängd av Gud?

JOB 3:24 Suckan har ju blivit mitt dagliga bröd, och såsom vatten strömma mina klagorop.

JOB 3:25 ty det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu, och vad jag fruktade för, det kommer över mig.

JOB 3:26 Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila; ångest kommer över mig.

 

Created with BibleDatabase FREE HTMLCompiler