Main Index: Swedish Bible

 

Job 19

[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] [31] [32] [33] [34] [35] [36] [37] [38] [39] [40] [41] [42]

JOB 19:1 Jobs svar på Bildads andra tal: Gud gör orätt, när han så bryter ned Job och låter honom bliva övergiven av dem som hava varit hans närmaste; dock vet Job att hans förlossare lever.

JOB 19:1 Därefter tog Job till orda och sade:

JOB 19:2 Huru länge skolen I bedröva min själ och krossa mig sönder med edra ord?

JOB 19:3 Tio gånger haven I nu talat smädligt mot mig och kränkt mig utan all försyn.

JOB 19:4 Om så är, att jag verkligen har farit vilse, då är förvillelsen min egen sak.

JOB 19:5 Men viljen I ändå verkligen förhäva eder mot mig, och påstån I att smäleken har drabbat mig med skäl,

JOB 19:6 så veten fastmer att Gud har gjort mig orätt och att han har omsnärjt mig med sitt nät.

JOB 19:7 Se, jag klagar över våld, men får intet svar; jag ropar, men får icke rätt.

JOB 19:8 Min väg har han spärrat, så att jag ej kommer fram, och över mina stigar breder han mörker.

JOB 19:9 Min ära har han avklätt mig, och från mitt huvud har han tagit bort kronan.

JOB 19:10 Från alla sidor bryter han ned mig, så att jag förgås; han rycker upp mitt hopp, såsom vore det ett träd.

JOB 19:11 Sin vrede låter han brinna mot mig och aktar mig såsom sina ovänners like.

JOB 19:12 Hans skaror draga samlade fram och bereda sig väg till anfall mot mig; de lägra sig runt omkring min hydda.

JOB 19:13 Långt bort ifrån mig har han drivit mina fränder; mina bekanta äro idel främlingar mot mig.

JOB 19:14 Mina närmaste hava dragit sig undan, och mina förtrogna hava förgätit mig.

JOB 19:15 Mitt husfolk och mina tjänstekvinnor akta mig såsom främling; en främmande man har jag blivit i deras ögon.

JOB 19:16 Kallar jag på min tjänare, så svarar han icke; ödmjukt måste jag bönfalla hos honom.

JOB 19:17 Min andedräkt är vidrig för min hustru, jag väcker leda hos min moders barn.

JOB 19:18 Till och med de små barnen visa mig förakt; så snart jag står upp, tala de ohöviskt emot mig.

JOB 19:19 +

JOB 19:20 Benen i min kropp tränga ut i hud och hull; knappt tandköttet har jag fått behålla kvar.

JOB 19:21 Haven misskund, haven misskund med mig, I mina vänner, då nu Guds hand så har hemsökt mig.

JOB 19:22 Varför skolen I förfölja mig, I såsom Gud, och aldrig bliva mätta av mitt kött?

JOB 19:23 Ack att mina ord skreves upp, ack att de bleve upptecknade i en bok,

JOB 19:24 ja, bleve med ett stift av järn och med bly för evig tid inpräglade i klippan!

JOB 19:25 Dock, jag vet att min förlossare lever, och att han till slut skall stå fram över stoftet.

JOB 19:26 Och sedan denna min sargade hud är borta, skall jag fri ifrån mitt kött få skåda Gud.

JOB 19:27 Ja, honom skall jag få skåda, mig till hjälp, för mina ögon skall jag se honom, ej såsom en främling; därefter trånar jag i mitt innersta.

JOB 19:28 Men när I tänken: "huru skola vi icke ansätta honom!" -- såsom vore skulden att finna hos mig --

JOB 19:29 då mån I taga eder till vara för svärdet, ty vreden hör till de synder som straffas med svärd; så mån I då besinna att en dom skall komma.

 

Created with BibleDatabase FREE HTMLCompiler