Main Index: Swedish Bible

 

Job 12

[1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17] [18] [19] [20] [21] [22] [23] [24] [25] [26] [27] [28] [29] [30] [31] [32] [33] [34] [35] [36] [37] [38] [39] [40] [41] [42]

JOB 12:1 Jobs svar på Sofars första tal: För den Allsmäktige och Allvise är människors makt och vishet intet.

JOB 12:1 Därefter tog Job till orda och sade:

JOB 12:2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!

JOB 12:3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?

JOB 12:4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!

JOB 12:5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.

JOB 12:6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.

JOB 12:7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;

JOB 12:8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.

JOB 12:9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?

JOB 12:10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.

JOB 12:11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?

JOB 12:12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.

JOB 12:13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.

JOB 12:14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.

JOB 12:15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.

JOB 12:16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.

JOB 12:17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.

JOB 12:18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.

JOB 12:19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.

JOB 12:20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.

JOB 12:21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.

JOB 12:22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.

JOB 12:23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.

JOB 12:24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.

JOB 12:25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.

 

Created with BibleDatabase FREE HTMLCompiler