En viktig fråga som de lokala föreningarna brottas med just nu är den, om Hem och Skola behövs längre, när vi har fått eller skall få Lokala Styrelser med brukarinflytande ute på skolorna. För att kunna svara på den frågan så måste man titta närmare på vad det ena och det andra begreppet egentligen står för.

LOKALA STYRELSER  (brukarstyrelser, brukarråd etc)
För en hel del år sedan genomfördes en Demokratiutredning i vårt land, där medborgarna fick uttala sig om hur de uppfattade demokratin i Sverige. Ur denna utredning kom det fram många olika saker, bl a det att svenska folket upplevde att skolan var det som man hade allra minst inflytande i, samt att skolan var det man tyckte var det absolut viktigaste att få ha något att säga till om.

Hem och Skola drev detta faktum som en av sina hjärtefrågor under många år. Statsmakterna med Skolverket i spetsen reagerade naturligtvis också över detta, och började att titta över hur man skulle kunna ändra på förhållandet. Det som man sedermera kom fram till var att föräldrar var betrodda, legitimerade men också bärare av andra erfarenheter än de som skolan kunde bjuda på. Man började tala om en mångfaldighet.
Det beslutades till slut att lokala styrelser ute på landets skolor med brukarmajoritet skulle inrättas under en försöksperiod på fem. Vissa frågor som tidigare var den politiska nämndens ansvar, andra som tidigare var rektors ansvar, skulle nu den lokala styrelsen besluta om. En del kommuner, t ex Jönköping, har varit lite mer försiktiga när det gäller att låta brukarna ta över allt på en gång, och har därför tagit fram ett eget underlag. Det man hela tiden skall ha i åtanke när det gäller dessa LOKALA STYRELSER är att det man beslutar om, i vilken utsträckning det nu än är, gäller endast den EGNA SKOLAN. Det gäller att strategiskt vara med att planera den egna skolans inriktning och i viss mån även en del inköp av material.

FRISTÅENDE FÖRÄLDRAFÖRENINGAR
Fristående föräldraföreningar finns på en del skolor över hela landet. Förekomsten av dessa kan nästan ses ur två synvinklar, nämligen att vara TRIVSELFRÄMJANDE eller p g a en "YTTRE FIENDE". De trivselfrämjande föräldraföreningarna står för gemenskapen i skolan, ordnar kampanjer, festligheter m m. De som kommer till p g a en yttre fiende bildas oftast väldigt akut när något är på tok. Det kan vara en dåligt fungerande skolskjuts, diskussioner om flyttning av vissa klasser till en annan skola m m. Föräldraföreningen fungerar som en brandkårsutryckning. Lika snabbt rinner engagemanget ut när problemen har lagt sig, och föreningen upphör förr eller senare att fungera.

HEM OCH SKOLA
Hem och Skola är den enda föräldraorganisationen i Sverige som arbetar med övergripande skolfrågor på riksplanet.

LOKALA HEM OCH SKOLAFÖRENINGAR
Utöver att naturligtvis bidra till att det är trivsamt på skolan, så är Hem och Skolaföreningens främsta uppgift att fungera som en vägvisare för föräldrar som inte upplever att skolan tar deras frågor eller problem på allvar. Det är viktigt att någon vet vilka nämnder, vilka tjänstemän som skall kontaktas. Inte sällan händer det att det är känsliga frågor som skall tas upp, och då kan det kännas tryggt för föräldrar att Hem och Skola stöttar dem eller hjälper till. Hem och Skola skall fungera som ett slags fackförening för barnen.

I dag ser vi ett helt nytt scenario framför oss, där vissa föräldrar kanske p g a lång arbetslöshet, sociala nedskärningar m m upplever att de inte räcker till. Barn går genom skolan med en bristande självkänsla, en del känner sig övergivna. Vi ser hur sjukdomspanoramat har förändrats från en tid då vi fasade för infektionssjukdomar, följt av välfärdssjukdomar, till att nu börja övergå i otillitsjukdomar. Här har Hem och Skola en uppgift att fylla. Att ordna sammankomster för att ge stöd åt de föräldrar som behöver det. Att bidra till att alla barn har det bra i skolan. Om ett barn har det jobbigt, vilket kan yttra sig på många sätt, så mår hela klassen dåligt. Hem och Skola bör vara med och mynta en ny variant på ett gammalt tema, nämligen "Egna barn och våra ungar". Barn är allas ansvar.

DISTRIKTET
Distriktets uppgift är att utbilda funktionärer i de lokala föreningarna. Att sprida information. Distriktet kan också bidraga med vissa ekonomiska medel till en lokal förening, som t ex vill anlita en föreläsare i ett ämne som ligger i linje med Hem och Skolas idéer.

Distriktet samarbetar med ett stort antal organisationer t ex NTF/Vägverket, Landstinget, Kommunförbundet, Studiefrämjandet, där vi dessutom är en medlemsorganisation. Dessa samarbeten kan yttra sig i form av konferenser, seminarier, utvärderingar, utbildningar m m riktade till olika målgrupper beroende på ämnesinnehåll.
Distriktet är också en samtalspartner med politiker och tjänstemän i kommunerna, det bedrivs med andra ord en inte ringa lobbyverksamhet för våra barn och våra skolor. En verksamhet som är mycket svår för den enskilde föräldern eller enskilda föräldraföreningen.

RIKSFÖRBUNDET
Riksförbundet Hem och Skola är en remissinstans för frågor som rör skolbarn, skolan, lärarutbildning, läromedel m m. Riksförbundet är en samarbetspartner med många centrala instanser såsom Skolverket, Folkhälsoinstitutet, Barnombudsmannen men även med Barnens Rätt I Samhället, Rädda Barnen, Statens institut för handikappsfrågor i skolan och många fler. Här kan man verkligen tala om en avancerad lobbyverksamhet. Detta har bl a mynnat ut i att de gamla kvartssamtalen ersatts av utvecklingssamtalen, en dialog där man tillsammans planerar hur eleven skall nå sina mål med skolarbetet. Nyhetsprogrammet kl 18 har separerats från barnprogrammet i TV och man har även på försök infört en elevmajoritet i styrelserna på gymnasieskolorna, för att nämna några exempel.

Det Riksförbundet bl a arbetar med idag är ett förbud mot avgifter på skolmaten i den obligatoriska skolan. Man har också ögonen på våra skolsköterskor, så att ingen rör dem. Det arbetas också för att en integrering av föräldrar till barn i den professionella barnomsorgen skall ske. Föräldrar till barn i alla åldrar skall erbjudas att arbeta tillsammans för samma sak, vår barns bästa. I skolfrågor är ensam inte STARK.

KLASSOMBUD
För att en dialog skall komma till stånd mellan föräldrar och Hem och Skolaföreningar, även med Lokala styrelser, krävs en aktiv medverkan av klassombud. Hem och Skola arbetar för att det kontinuerligt skall erbjudas en klassombudsutbildning för att stärka dessa roller. En viktig roll för klassombuden är också att agera som studieombud, att presentera studiecirklar riktade till föräldrar. Det kan gälla mobbningsfrågor, eller hur det är att vara tonårsföräldrar, m m.

För att summera det hela kan man säga att Hem och Skola arbetar för alla barn, för skolan generellt, på lång och kort sikt, medan den Lokala styrelsen enbart arbetar för den egna skolan. BÅDA ÄR LIKA VIKTIGA.