VARGRYTTARE
Vargryttarna har alltid levt i Ereb Altors skogar, men deras ringa storlek,
förmåga att gömma sig, hastighet, och avlägsna boplatser har gjort att de
under flera årtusenden nästan helt har undgått upptäckt. De har ärvt sitt
utseende efter de människor som först fövreds till att tjäna detta onda syfte.
De har blont hår och ljusa ögon, men deras öron är spetsiga och deras hud
är täckt av kraftig, grå päls. De är mycket slanka och smidiga, är ungefär
125 cm långa och väger 35-40 kg. Vargryttarna föredrar att leva i skogar där
de snabbt kan smita undan bland trädens vimmel. De föredrar därför att också
flack terräng, där deras riddjur kommer bäst till sin rätt. De lever oftast
i hålor i marken eller i kullar där de gräver ut sina bostäder, oftast bestående
av ett större och några mindre rum. De använder sig i viss utsträckning av
möbler och föremål, men deras barbariska natur gör att de vanligtvis använder
sina kloförsedda händer som redskap. Uppfostran till vargryttare är mycket
hård; redan som små tränas de i vapnens bruk och i ridning. De vekare individerna
blir antingen utstötta eller satta att sköta husgöromål som matlagning och
sömnad. Jägarna och krigarna står för gruppens försörjning. Varje grupp, som
består av 15-30 vuxna individer och lika många ungar, styrs av den starkaste
som bestämmer hur gruppen ska handla i olika situationer. Han sköter även
förbindelserna med andra stammar av vargryttare. Vargryttarna lever, som namnet
antyder, i nära gemenskap med sina vargar. Vargarna är av en speciell ras
som i mycket påminner om ulvar; de är större, starkare, uthålligare och intelligentare
än vanliga vargar, och de förstår vargryttarnas språk även om de inte talar
det själva. Vargarna lever helt självständiga liv, men då de blir kallade
av sina ryttare svarar de genast. Ryttarnas levnadsuppgift är, enligt dem
själva, att sköta och skydda sina vargar. De betraktar dem som en gåva från
gudarna och offrar villigt sina liv om det kan rädda en varg. Förhållandet
är även det motsatta; ofta har vargar setts kasta sig mellan sin ryttare och
en fara för att skydda denna. Varje varg har alltid sin personliga ryttare;
den kan inte tänka sig att bära någon annan på sin rygg än den person den
en gång valt. Om ryttare eller varg dör tar den överlevande aldrig någon ny
varg/ryttare. Detta förhållande gör att många mycket dugliga krigare kan tvingas
till ett fredligare liv, till exempel som försvarare av någon bosättning.
Vargryttarna är i huvudsak ett krigiskt och vildsint folk som jagar för sitt
uppehälle. Man har ingen frivillig kontakt med andra varelser, utan man föredrar
att leva som enstöringar. Det kan dock hända att utstötta individer börjar
nya liv i mänskliga samhällen, men dessa har ofta svårt att bli accepterade
pga sin vildsinta läggning. En vargryttares främsta livsmål är att skydda
vargarna, och de är villiga att offra vad som helst för detta. Främlingar
som kommer i kontakt med jagande vargryttare löper stor risk att betraktas
som villebråd. Eftersom vargryttarna inte handlar med yttervärlden är varje
tillskott i form av vapen, rustningar och övriga föremål välkommet. I tider
av svält och sjukdom har det hänt att vargryttare har gett sig av på plundringståg
mot mänskliga bosättningar, men detta är en sista utväg, eftersom man fruktar
repressalierna. Vargmän har två dödsfiender; kattmän och skogsalver. Vargryttare
----------- Kostnad: 10 BP Hemvist: Glesa skogar runt om i Ereb Vanlighet:
Mycket sällsynta Antal : 30-60 st Grundegenskaper Typvärde Modifikation
STY 2T6+1 8-3
FYS 3T6 11 0
SMI 4T6 14 +3
INT 3T6 11 0
PSY 3T6 11 0
KAR 3T6 11 0
STO 2T4+2 7
tillbaka till raser