|
|
|

Ladda hem artikeln
|
RÖDA
FISKENS BRÖDRASKAP
Författare: Michael Geller, Olle Sahlin
Publicerad i Sinkadus nr 20 |
Någonstans i Ereb finns en organisation utan namn. Den
tycks finns överallt och ingenstans, det enda spår den lämnar efter sig
är mystiska stölder, kidnappningar där lösensumman alltid är precis vad
de anhöriga har råd att betala, samt en imponerande mängd villospår.
Detta hemliga brödraskap är en bläckfisk vars mål
är makt och lyx i så stor omfattning som möjligt. De medel som används för
att uppnå detta mål är spionage, stölder, svindel och bortrövanden.
Organisationen har döpts till Röda Fiskens brödraskap av de få som mött
dem. Namnet kommer av den mystiska tatuering av en fisk över hjärtat på
medlemmarna. Mycket mer är känt då tillfångatagna medlemmar brukar självförbränna
och lämna en liten hög med aska som enda svar på frågorna.
ORGANISATION
Spritt över Ereb finns ett antal rum som har två
saker gemensamt; deras lägen är kända av endast ett fåtal, och i mitten
av varje rum finns ett stort bord format som en ellips.
I detta rum
möts brödraskapets styrande råd, som består av representanter från
organisationens fyra olika grupper av specialister: skådarna, lyssnarna, brännarna
och de brända. Rådsmötena leds av en särskild ålderman, den främste av
lyssnarna. Varje rådsgrupp består av tre representanter från varje gren
av organisationen och dessa sitter samlade vid varsin av ellipsens
”sidor”.
På mötena
avhandlar varje grupp sitt område; skådarna har hand om rekryteringen och
den inre säkerheten. Lyssnarna rapporterar om det ekonomiska läget och tar
upp förslag till nya operationer. Brännarna behandlar skådarnas förslag
över möjliga aspiranter till de brända och de brända går igenom
lyssnarnas förslag och svara på om de är genomförbara.
Till
lyssnarna i rådet rapportera ett antal duetter, bestående av en lyssnare
och en skådare. Duetterna är säkerhetslänken i kedjan mellan rådet och
brödraskapets armar. Varje duett vakar och samordnar ett antal av dessa
armar, vanligtvis tre till sex stycken. Armarna styrs av en triad bestående
av en bränd som sköter specialuppdragen, en lyssnare vars ansvar är att
ta emot uppdrag och dela ut jobb, och en skådare som svarar för säkerheten
och rekryteringen av nya medlemmar. Under triaden finns organisationens
fotfolk, tio till tjugo ädlingar och äventyrare som genomför de uppdrag
som triaden delar ut.
En
uppskattning av antalet medlemmar stannar på cirka 300-500 stycken.
REKRYTERING
Brödraskapet är uppbyggt av ädlingar utan större
arvsutsikter. När de lärt sig det grundläggande om administration och
vapenbruk strövar de uttråkat omkring mellan fester och jakter. Det är
bland dessa som skådarna finner lämpliga kandidater. Brödraskapet närmar
sig med försiktiga förslag, man lockar med pengar, mystik och äventyr. Om
detta möts med intresse adopterar en skådare den utvalde. Aspiranten få
ett uppdrag och om detta genomförs med elegans och på ett sätt som passar
brödraskapets filosofi, får han en inbjudan att komma till triadens
”hov”. Vanligtvis under förevändning att bli medlem i någon barons
jaktsällskap, någon kaptens hird eller som någon köpmans vaktchef. Om brödraskapet
är missnöjt med aspirantens uppförande avlivas han diskret.
Efter cirka
et tår av träning i spionage, utpressning och stöld, och utbildning i
konsten att lägga ut villospår, kommer aspiranten att bli medlem i brödraskapet
som rekryt och får leva ett äventyrligt liv som spion och gentlemanatjuv.
Om han under denna tid visar en fallenhet för magi kommer han att
rekryteras för skådarnas och brännarnas led; om han är en skicklig
strateg och ledare kan han bli en lyssnare. Det fåtal som är tillräckligt
äventyrliga och hänsynslösa, och är beredda att offra sin själ för
makten får chansen att bli en av de brända.
PERSONAL
Brödraskapets medlemmar har klart definierade och
specialiserade uppgifter och är organiserade i fyra olika grenar. Skådarna
sköter rekryteringen och tar han om övervakning och säkerhet; lyssnarna
sköter det administrativa; brännarna är en liten grupp besvärjare som är
specialiserade på andar och demoner; och de brända är de aktiva
”busarna”.
REKRYTER
Dessa uttråkade ädlingar utgör basen i brödraskapet.
De utför de normala uppdragen såsom enklare stöld, spionage och förskingring.
Deras belöning är äventyr, intressant information om sina bekanta, släktingar
och fiender, samt pengar.
SKÅDARNA
Skådarna övervakar organisationen. Under trans ser de
vad rekryterna gör och får omedelbart reda på om en rekryt åkt har gjort
bort sig och/eller åkt fast. I så fall kallas en eller flera brända in för
att eliminera problemet och rekryten. En andra funktion är att finna och övervaka
aspiranter till brödraskapet.
LYSSNARNA
Lyssnarna tar reda på var det finns rikedomar att hämta
genom kidnappningar och stölder, både på beställning och genom egna
initiativ. Lyssnarna leder och fördelar arbetet på alla nivåer.
BRÄNNARNA
Brännarna är sällskapets kontakt med eldens
elementarplan. De har det farliga uppdraget att binda elddemoner i de
utvalda som skall bli de brända. De har ingen riktig kontroll över
demonens styrka vilket medför att en tredjedel av alla rekryter slutar som
en hög aska. Brännarna tar enbart order av sina tre rådsmedlemmar.
DE BRÄNDA
Med sina specialförmågor, sin erfarenhet och totala hänsynslöshet
utgör de brända brödraskapets spjutspets. När en arm har upptäckts är
det de brända som eliminerar syndarna. En icke önskvärd aspirant blir ett
snabbt avklarat problem för någon bränd. Till detta kommer alla speciellt
svåra uppdrag som till exempel stölder av artefakter, och penetreringar av
andra hemliga sällskap.
De brända
är uppdelade i två grupper, dels de som finns i triaderna i varje arm och
dels de som lyder direkt under de tre brända i rådet och arbetar som fria
agenter.
BRÖDRASKAPETS
MAGI
SKÅDARNAS MAGI
De rekryter som har visat fallenhet för magi och har
valt skådarnas grupp, går en svår men säker väg som lärling till någon
av de som direkt lyder under de tre rådsmän som är skådare. Utåt sett
kan förhållandet vara vad som helst, till exempel som revisor åt någon köpman,
yngre rådgivare åt någon greve eller till och med som ”arbetsgivare”
för någon lärd man. När sedan rekryten har uppnått tillräcklig
skicklighet i illusionism är han färdig för fältuppdrag.
BRÄNNARNS MAGI
Brännarna är besvärjare som har kombinerat
elementarmagi med shamism. De kan binda mindre andar och elementarer i föremål
eller personer. De har dessutom slutit en pakt med vissa eld demoner.
Demonerna låter sig bindas i människor mot att de får deras själ som
pris. Särskilt de mäktigare demonerna brukar stanna länge, ibland i många
hundra år mot att de får ”ta över” den brände då och då.
DE BRÄNDAS FÖRMÅGOR
De brända har ingen egen magi men de demoner som är
bundna i dem har vissa förmågor som de kan använda. Dessa förmågor
fungerar på ett sätt som liknar sändebudens gudgåvor där en del
fungerar automatiskt utan PSY-avdrag och del kräver detta.
Mörkersyn: automatisk. Den brände kan se
obehindrat i mörker, även sådant av magisk natur.
Tända
eldar: kostnad 1 PSY-poäng per tillfälle. Den brände vidrör det han vill
tända (enbart naturligt brännbara ämnen) och behöver ej slå för att
lyckas.
STY-ökning:
den brändes STY ökar permanent med 1T3.
SMI-ökning:
den brändes SMI ökar permanent med 1T3.
PSY-ökning:
den brändes PSY ökar permanent med 2T6.
Självförbränning:
den brände kan som terminal åtgärd förbränna sig själv. Detta betyder
naturligtvis slutet för den brände men frihet för elddemonen som återgår
till sitt eget plan.
Hypnos:
förmågan att ändra en persons minne eller att få den att göra något
som ej strider mot personens natur. Den brände måste övervinna offrets
PSY med sin egen PSY för varje ny fras eller kommando, till en kostnad av 1
PSY-poäng per fras.
Exempel
på fraser: Du var på torget igår kväll. Du såg en man smyga omkring.
Han liknade vaktkaptenen. Han var förklädd.
Detta
inplanterade minne skulle inbära fyra PSY-strider. För varje strid blir
det även svårare att vinna nästa då PSY-poängen sjunker med 1 för
varje gång. Förlorade PSY-poäng återhämtas på sedvanligt sätt.
Fler
exempel: Tag den här säcken. Gå förbi vakten.
Kommandona
får inte strida mot en normala människas självbevarelsedrift om de skall
utföras utan problem. Att sedan säcken bär ett emblem från kungens
skattvalv och att den innehåller stöldgods, är ett senare problem för
offret.
Livsförlängning:
den brändes livslängd varierar med hur nyfiken demonen är på världen.
Ibland kan livslängden bli så lång som flera hundra år, i synnerhet om
demonen själv får ta över den brände för egna projekt då och då.
I
vissa fall där demonen extra stark, varvid den brände kan få ytterligare
specialförmågor.
STYRKA OCH SVAGHETER
Som man snabbt blir varse om har brödraskapet stora fördelar
då de kombinerar en väl uppbyggd organisation med tjuvfärdigheter,
kunskap om sina offer och magi. Det går med lite tur och skicklighet avslöja
en medlem eller till och med en hel arm. Problemet är att armen snabbt skärs
av, eller så elimineras den tillfångatagne kvickt och diskret. Styrkan
sitter i duetten som snabbt meddelar rådet, varpå en patrull brända sänds
ut för att städa upp i den eventuella röran. Rekryterna känner till en
del av de övriga rekryterna i sin arm och lyssnaren i triaden. Triaden känner
inte till var dess styrande duett finns och vilka den består av. Duetterna
i sin tur lämnar sina rapporter till anonyma rådsmän.
Allt detta antyder en osårbar jätte
som rollpersonerna inte har en chans emot och detta är i mångt och mycket
sant. Men brödraskapet har ett par svagheter som kan utnyttjas av de som känner
till dem. Brödraskapets svaghet för att göra saker med elegans och finess
har ibland slagit över till den grad att vissa projekt har slutat med en
rejäl förlust eller till och med upptäckt. En kupp som inte kan utföras
med finess och elegans är nämligen inge kupp utan bara simpelt landvägsröveri
i brödraskapets ögon. Att utläggen för en stöld av en bägare värd 500
guldmynt uppgår till ett par tusen är ett tillfälligt bakslag, men inget
att skämmas för om pengarna kan anses väl värda och ge upphov till en
bra historia.
Brödraskapets
andra svag är dess medlemmars förakt för kvinnors förmågor, eller
snarare okunskap om att kvinnor är tänkande varelser som inte bara ting
att förföra eller bedra. Mer än en operation har stoppats och mer än en
arm har avslöjats när det förförda offret har visat sig besitta en för
brödraskapet oväntad intelligens och kampvilja. Inte heller har dess fakta
nått fram till rådet, som ser den höga frekvensen av incidenter där
bedragna kvinnor har krossat både en och flera armar, som ett mystiskt
statistiskt fenomen.
RÅD TILL SL
Brödraskapet är tänkt att följa den tradition som
har etablerats av organisationer som SPECTRE hos James Bon och 8 hos
Mandrake, alltså en slags odödlig bläckfisk som har infiltrerat hela
eller delar av samhället. Det är inte meningen att spelarnas rollpersoner
skall kunna vara medlemmar i den, utan den skall enbart vara en svårupptäckt
återkommande fiende. Bara om RP är mycket skickliga bör de få en möjlighet
att slå ut någon av armarna , men för att få chansen att kunna göra
detta krävs unika dåd, övermänskliga spaningsinsatser och en otrolig
tur. Detta kommer dock att medföra att rådet uppmärksammar dem och kanske
beslutar sig för att göra något åt ofredarna…
Hur hårt
och hur ofta än RP trampar på bläckfiskens armar finns hjärnan alltid
kvar och bygger upp nya armar på andra ställen.
SL bör
komma ihåg att för många meningslösa strider blir tråkigt i längden.
Brödraskapet är en trevlig fiende att använda då och då som lite krydda
i grytan.
Under
rollpersonernas första kontakter med organisationen är det inte ens nödvändigt
att de inser att de råkat ut för en sådan. Låt den insikten få växa
fram under en längre tids kampanjspelande.
MIKAL NAURUDUN DARIUS
ÖDE
Låt oss följa en typisk karriär i den röda fiskens
brödraskap.
Mikal
Naurudun Darius, den hynsolgiske baronen Moshes sextonde son, var uttråkad
då han hade femton små hinder framför sig innan han skulle kunna få
nytta av sin goda utbildning. Skådaren Akane Järnbärare fann i Mikal en lämplig
kandidat till brödraskapet, och Mikal var inte svårövertalad.
Det första
uppdraget blev att styra bortrövandet av baron Moshes gode vän greve
Hamfas dotter, den ljuva Malmolina. Det blev ett lätt jobb för Mikal att nästla
sig in i grevens hov och med hjälp av anonyma kärleksbrev lura den
oskuldsfulla Malmolina till en sen ridtur invid en mörk skog nära grevens
slott. När de förskräckta portvakterna fann Malmolinas ensamma häst
komma strävande mot dem vid midnatt slog de genast larm. Så den
”riddersman” han var ställde sig Herr Mikal sig i spetsen för ett uppbåd
i jakten på den försvunna. Hela natten red de i skogen tills de fann
platsen för dådet. De fann ett brev som Mikal red i sporrsträckt med till
den förkrossade greven. Under hela denna sorgliga historia innehade Mikal
det farliga jobbet som greve Hamfas förhandlare och budbärare till de lede
kidnapparna. Efter intermezzots lyckliga men något dyra upplösning belönades
”tappre” Herr Mikal rikligt av den lättade greven och fick en
rekomendation från Akane. I triumf for Herr Mikal hem till sin glädjestrålande
far som äntligen kunde hysa ett hopp om att det skulle bli något av sonen.
När
en månad hade gått, nåddes Mikal av en inbjudan till Baron Vityxes
jaktslott i den mörka skogen. Efter ett par år i baronens följe, vilket i
själva verket är en av brödraskapets självständiga filialer, återvände
Herr Mikal hem med de högsta utmärkelser, för att sedan kretsa omkring
bland de lokala hoven. Han byggde snabbt upp ett rykte som riddersman och
charmör. Väl ansedd och välkommen i alla hov var han alltid beredd att
rida ut mot tjuvar, banditer och kidnappare. Hans flair för att använda
diplomati före svärdet skänkte honom även beundrare bland de äldre.
Allt detta gav Mikal ett mycket gott rykte trots att de flesta hov han besökte
ofta hemsöktes av tjuvar och annat vid tidpunkten för hans besök.
Vanligtvis kunde förövarna snabbt gripas, och då mer än en gång av
Mikal själv. Under tiden avancerade han inom den röda fiskens brödraskap,
en organisation vars kännetecken är en mångfald villospår och oskyldiga
som får bära skulden.
Efter ett
par år av djärva kupper och smidiga planer uppmärksammandes Herr Mikal av
duetten som förde fallet vidare till sin rådsman. Rådet fann Mikal Darius
värdig den högsta äran – att bli en bränd. Detta innebär att ett
magiskt sigill tatueras på den utvaldes bröst, vid vilket en mindre
elddemon binds. Den brände får därmed förmågor som att se i mörker,
kunna tända eldar med händerna, får STY och SMI ökade en smula, får
ordentligt ökad PSY, och får däröver förmågan att hyponotisera. Andra
effekter kan förekomma beroende på elddemonens stryka och art. Det hela är
lite av ett lotteri då den utvalde i ett fall av tre förvandlas till aska.
Mikal Darius
var en spelare av naturen som såg sin lycka stå högt, tackade
naturligtvis ja till chansen, väl medveten om att han sålde sin själ mot
makt, lyx och äventyr.
Den långa
och komplicerade ritualen förbereds. På Mikals bröst ovanför hans hjärta
tatuerades in de runor som skulle binda det sigill som när ritualen var
klar och demonen var bunden skulle få formen av en flammande fisk.
I en
djup bergsal, till skenet från hundratals ljus, facklor och eldar, till
ljudet av dunkade trummor och där luten stank av arkan rökelse började brödraskapets
besvärjare ceremonin. I mitten av rummet låg den utvalde fjättrad av stålband
och kedjor med fem lägre besvärjare som höll stilla armar, ben och huvud
så att den utvalde inte skulle sig under ceremonin.
Porten
till eldplanet öppnades och salen genljöd av dånet från tusentals
eld-demoner, men när de rituella orden för kallandet rullade ut i hallen
blev det tyst. Alla förstummades, endast ceremoni- förrättaren hade kvar
sin röst och hans kallelse var som en viskning. Plötsligt fylldes salen av
dånet från en elddemon, en demonherres dån. Temperaturen steg till det
outhärdliga innan ceremoniförrättaren fann orden att binda demonen vid
sigillet.
Den brände
Mikal Naurudun Darius, från och med nu enbart Naurudun reste sig upp, sprängde
stålfjättrarna och skakade av sig kedjorna. Aldrig mer skulle han behöva
smyga omkring i natten som en simpel tjuv.
|