Sidan  14-15


Ing. Bengt Forsgren                                  Västervik 1997-11-11
och högstadieelev
     Kristoffer Forsgren
nuvarande postadr.:
     Xxxxxxxxxx Xxxxxxx
     XXX XX  Västervik
                                                     Till
                                                     Åbyskolan
                                                     Box 161
                                                     594 23  Gamleby

Angående skolplikt.

F.o.m. 97-10-21 har vi ändrat våra rutiner.


Så som vi tidigare beskrivit började Kristoffer åk 7 under ovanligt bra 
förhållanden. Men när klassföreståndaren försökte lösa skolans problem med SO-
undervisningen med Xxxxx Xxxx, och matematikläraren försökte följa skolans 
rutiner att bromsa Kristoffers skolarbete, så försämrades situationen. Detta 
genomfördes nämligen inför klasskamraterna så att han obefogat framstog såsom 
en misskötsam elev. Han fick mindre status och självkänsla så det blev ökande 
mobbning. Men han fortsatte ändå med fullständig närvaro i skolan.

Så som vi tidigare beskrivit blev Kristoffer under vårterminen genom anmälan 
för ogiltig frånvaro (skolk) beskylld för sådant han helt förståeligt ansåg 
sig inte vara skyldig till. Därefter började Kristoffer vara frånvarande.

Senare svarade skolchefen, att vi inte kunde få svar på våra frågor, att sex 
personer deltagit i sammanträde på kummunens skolkontor i Västervik angående 
ogiltig frånvaro (skolk) men ingenting bestämt, protokollfört eller antecknat. 
Och den obefogade anmälan mot Kristoffer fick bestå. Då tyckte Kristoffer än 
mer illa om skola och skolmyndigheter, och fruktade mer våld från eleverna.
Tillsammans med övriga förhållanden orsakade det en tilltagande frånvaro.

Jag, Bengt Forsgren, meddelade vid de ca tjugofem frånvarodagarna fram till 
mitten av maj att Kristoffer vägrade åka till skolan och meddelade sex olika 
frånvaroorsaker. Ibland skjutsade jag honom till Åbyskolan men han vägrade 
ändå att gå in i skolan. Från skolans sida bedyrades att det inte fanns någon 
som helst kritik mot mitt sätt att uppfylla skolplikten och att jag inte 
behövde tvinga iväg Kristoffer att åka till skolan.

Men jag fick ändå höra kritik mot mig för att Kristoffer inte var i skolan och 
beskrivning att jag "inte lyckas få Kristoffer till skolan".

Jag övergick då återigen till att varje morgon, från mitten av maj till 
skolans slut, köra ut Kristoffer hemifrån till skolbussen. Vid ca femton 
tillfällen fick jag av Kristoffer meddelanden att han avvikit från  skolan 
eller från skolbussen. Eftersom det inte finns någon bussförbindelse hem igen 
så blev jag då tvungen att med bil söka efter honom, hämta honom eller låta 
honom gå olika långa sträckor hem. Därefter meddelade jag skolan att han var 
hemma och vi meddelade bl.a. klassföreståndaren de då åtta frånvaroorsakerna.

Inför åk 8 försökte vi förgäves genom två brev väcka skolans intresse att 
diskutera orsakerna till Kristoffers frånvaro. I början av höstterminen var 
Kristoffer visserligen förkyld i tio dagar, men blev för övrigt varje morgon 
utkörd hemifrån till skolbussen. Fram till 97-10-20 avvek Kristoffer på olika 
sätt vid tjugotre tillfällen så att han gick hem eller blev hämtad hem igen. 
Jag meddelade skolan varje dag att han återvänt hem och försökte meddela 
klassföreståndaren att orsaken var summan av de tidigare beskrivna orsakerna.

Jag, Kristoffer Forsgren, har stuckit från skolan, låtit bli att gå in i 
skolan, stigit av skolbussen, gått hem, gömt mig, hämtats med bil.
Jag  kommer inte att tala om någonting. Jag sätter mig inte i samtal.
Jag är förbannat trött på det här livet att bli övertalad och bli utkörd 
hemifrån för att skolan inte ska anklaga min pappa.
Jag vill att ni slutar tro att skolan alltid vet bäst och i stället tror på 
det jag och min pappa säger och skriver. Annars blir det bara värre för mig.

Vi och barnspecialister gör den bedömningen att Kristoffer tar skada av denna  
nästan dagliga behandling. F.o.m. 97-10-21 har vi därför ändrat våra rutiner 
så att jag inte tvingar iväg honom när han egentligen vägrar vara i skolan. 
Klassföreståndaren och rektorn har muntligt återigen sagt att jag inte behöver 
tvinga iväg Kristoffer till skolbussen.

Men nu har jag av skolan ändå återigen fått höra antydningar att jag kan 
riskera bli kritiserad för att inte uppfylla min del av lagen om skolplikt.


Av ovanstående framgår att vi båda behöver ett klart skrivet uttalande från 
skolan så vi vet vad skolan vill.

Vi kommer naturligtvis inte att uppträda lagstridigt eller vara med om att 
skapa någon konfliktsituation.
Vi är däremot angelägna att diskutera Kristoffers fortsatta skolgång och 
framtid utifrån våra rättigheter och möjligheter.
Från vår sida kommer vi fortsätta att arbeta med Kristoffers bästa för 
ögonen.
För oss gäller att komma vidare med konstruktiva lösningar.
Vi betonar vikten att se framåt med insikt om att skolans beskrivningar och 
uppfattningar om tidigare och senare skolhändelser runt Kristoffer har mycket 
negativ inverkan intill dess att Kristoffer blir sedd mot rätt bakgrund.


Om det krävs att vi skall återuppta våra rutiner att tvinga iväg Kristoffer 
till skolan de dagar han egentligen vägrar, så kommer vi att respektera detta 
och inhämta ytterligare bedömning av lämpligheten.

Om skolan är missnöjd med mig såsom förälder, så är det skolans skyldighet att 
meddela oss detta omedelbart och inte komma med sådan kritik i efterhand.

Om skolan är nöjd med mig såsom förälder, så begär vi härmed en bekräftelse 
från skolan att det inte finns någon som helst kritik mot mitt sätt att 
uppfylla min del av lagen om skolplikt.


                                   Med vänliga hälsningar


			(Undertecknat av Bengt och Kristoffer Forsgren)

								   INGET SVAR