Projektet rättsmedicin: Frågor och funderingar till Peter (webbmaster)

 

  1 Många litar inte på information på webben. Källinformation saknas ofta så hur vet jag att det som sägs på webbplatsen är sant? Kan jag inte lita informationen på en webbplats surfar jag snabbt vidare.
  • Borde man inte namnge författare som står bakom informationen (text, bilder, figurer m m) tillsammans med namnet för webbansvarige längst ner på sidan? Alternativt borde man inte tala om var informationen kommer ifrån, om den kommer utifrån?

  • 2 Allmänheten har lägre kunskap och olikt behov jämfört med övriga mer kunniga målgrupper, och därmed kräver allmänheten olik behandling på webbplatsen. Hur kan jag hitta den information som passa mig? Jag vill kanske läsa mer (mindre)?

  • Finns det någon författad översikt eller sammanfattning på de olika ämnen för rättsmedicins webbplats, en "light" variant? Om inte kan det författas en kortare sammanfattning av er institution? Webben passar utmärkt för att lägga information i två lager för t ex allmänheten som är nybörjare eller experter som läkarstudenterna.
  •  

    3 Vad händer om jag har frågor på webbplatsen? Distansutbildningen har länge bromsats av att lärarhjälp saknas. En idé är att försöka att svara på frågorna innan de ställs genom en introduktionssida som talar om vilken förkunskap som krävs, hur man kan få hjälp och hur man löser tekniska problem.

    • Skall det stå på introduktionssidan (till alla situationerna t ex) vilken erfarenhet man bör ha eller var i kursen man bör vara eller vilken kunskapsnivå som krävs för t ex att lösa situation x? Bör man läst något eller varit med på föreläsning x innan man börjar med situationer? Detta skulle det ha kunnat stått på introduktionssidan.
    • Kan frågvisa t ex skicka e-post till institutionen om de behöver hjälp? Har institutionen resurser för att svara på e-post? Givetvis bör det stå hur man kan få hjälp och hur man löser tekniska problem. Frågan har ställts innan också.

     

    4 För att en webbplats skall kunna blir verkligt användbar bör den kunna svara på de mest frekventa frågorna. · Vilka frågor ställer ofta läkarstudenter till dig som lärare?

    • Vilka frågor ställer ofta yrkesamma läkare till dig som expert?
    • Vilka frågor ställer ofta yrkesamma poliser, jurister, journalister till dig som expert?
    • Vilka frågor ställer ofta allmänheten till dig som expert?

     

    5 Ofta ställs inte viktiga frågor p g a att en djupare ämneskunskap eller perspektiv saknas hos de som frågar.

    • Vilka frågor ställs ej men borde ha ställts av studenter, med tanke på din erfarenhet som examinator?
    • Vilka frågor ställs ej men borde ha ställts av yrkesamma läkare till dig som expert? Vad glömmer de ofta bort?
    • Vilka frågor ställs ej men borde ha ställts av yrkesamma poliser, jurister, journalister till dig som expert? Vad glömmer de ofta bort?
    • Vilka frågor ställs ej men borde ha ställts av allmänheten till dig som expert? Vad vågar de inte fråga?

     

    6 Se yrkesamma läkare fråga 1. Hoppa över denna fråga!

     

    7 Vi har tyvärr ingen utbildning i pedagogik.

    • Känner du till någon ny pedagogik på institutionen eller universitetet som kanske kan utnyttjas för webben?

     

    8 Vi letar efter andra medium än webben som kan ge tips om effektiv informationsutbyte inom ämnena människokroppen, rättsmedicin och juridik.

    • Har du sett någon bra CD-ROM, video, bok, teveprogram som verkligen förklarar dessa ämne på ett enkelt och tydligt sätt?

     

    9 De flesta vill inte sitta ner en hel dag för att lära sig något nytt. Besökarna vill ha en flexibilitet att kunna avbryta och återgå när det passar besökaren själv.

    • Om det är möjligt vill man kunna låta besökaren fortsätta där denne avbröt senast eller skall man alltid starta från ruta ett?

     

    10 Rättsmedicins webbplats är både en utbildnings- och informationswebbplats, om jag har förstått det rätt.

    • Stämmer detta? Detta är en viktig fråga.
    • Men skall institutionen också profilera sig genom webbplatsen som alla företag gör eller förbli neutral? Vill man t ex profilera institutionen som en referenskälla för rättsmedicin i Sverige? Vill man låta webbplatsen få en ton som t ex en vänlig och öppen ton eller seriös och förtroendegivande i universitetsmiljö eller ren och omtänksam sjukhusmiljö o s v? Vill institutionen höja intresset för sina kurser? Webbplatsen blir ett alter ego i cyberrymden som besökarna kommer att bedöma institutionen efter.

     

    11 Relaterade resurser som länkar till andra webbplatser eller böcker inom ämnet bör också integreras i innehållet sektionsvis. Det känns lite tunt med länkar och böcker som man kan läsa vidare på, i webbplatsen.

    • Kan du ordna fram relevanta länkar, böcker (som källhänvisning) eller andra resurser där nyfikna kan gå vidare? Varje sektion kan avslutas med detta. Det ökar webbplatsen nytta och trovärdighet, tror jag. Se barnesandnoble.com där man oftast får tips om liknade böcker m m under rubriker som Learn More About This Book och See Also. Länkarna bör oftast vara interna även om externa länkar också måste förekomma.

     

    12 Se fråga 3 bollplanket? Hoppa över denna fråga!

     

    13 En download area är användbar för att snabbt och smidigt ladda hem via ftp.

    • Vad tror du om att ha ett downloading area för alla ftp-nerladdningar man kan gör på webbplatsen som ett komplementservice till nerladdning via länk på varje sida. Då kan man enkelt beskriva till t ex eleverna vad de bör ladda hem till nästa föreläsning. Gamla tentor kan ligga under en rubrik.

     

    14 Hur kan man göra det enklare för användaren att dela med sig av informationen till andra?

    • Är det en bra idé med en download-sida med alla ftp:na för de olika ämnena? Se ovan.

     

    15 Tidningar som Läkartidningen, Advokaten, Journalisten, Jusek har debatt som en stående rubrik.

    • Skall vi ta efter och göra en anslagstavla för debatt? Detta skulle kunna bli en mer levande debatt än den i tidningsform.

     

    16 Tidningar som Läkartidningen, Advokaten, Journalisten, Jusek, Apropå (Brottsbyggande rådets tidskrift) har krönika som en stående rubrik.

    • Vill du ta efter och t ex göra en krönika (ledare) en gång i månaden?

     

    17 Tidningar som Läkartidningen, Advokaten, Journalisten, Jusek, Apropå (Brottsbyggande rådets tidskrift) har intervju som en stående rubrik, i vissa fall heter rubriken namn: artikelrubrik istället.

    • Skall vi ta efter och göra en rubrik för intervju var tredje månad?

     

    18 Tidningen Läkartidningen har en stående rubrik som heter meddelande. Där kan man läsa om nytt om namn, specialistnytt, dispositioner, kalendarium.

    • Skall man kunna lägga ut information som normalt står på gemensamma anslagstavlor i korridorerna m m på webbplatsen t ex konferenser inom ämnet?

     

    Det finns fler frågor för målgrupperna läkarstudenter, yrkesamma läkare, poliser, jurister, m m och allmänheten. Dessa skickas senare.

    --> tillbaka till Kronologin