Sammanställning Svenska Whippetklubbens hälsoundersökningar 1990 & 1995

bakgrund
Den första hälsoundersökningen gjordes 1989/90 och var en direkt följd av att Svenska Kennelklubben (SKK) beslutat genomföra en inventering av anomalier (anomali - enl Wernstedts Medicinsk terminologi avses med anomali en avvikelse från normen) hos samtliga raser och därmed skickade ut ett frågeformulär till berörda rasklubbar. Någon riktig genomgång av svenska whippets hälsa hade aldrig tidigare gjorts (även om de första uppfödarredovisningarna som presenterades i tidiga Whippetblad var ett försök i denna riktning) och det var m a o inte möjligt att besvara SKK:s enkät utan att göra någon form av undersökning. Ett upprop med frågor publicerades i Whippetbladet, men ingen svarade.

Frågan hur en undersökning skulle kunna göras diskuterades i Svenska Whippetklubbens (SW) styrelse och på ett medlemsmöte. Enligt önskan från deltagarna på medlemsmötet skulle undersökningen vara anonym – dvs frågorna skulle inte gälla enskilda hundar, utan endast typ av hälsoproblem/anomali och antal drabbade hundar. SW:s styrelse tillsatte en kommitté som fick i uppdrag att ta fram en metod för och genomföra undersökningen.  Resultatet användes sedan för att besvara SKK:s enkät och enkätsvaren från rasklubbarna ligger i sin tur till grund för sammanställningarna i veterinär Berit Wallins ”Sund Hundavel”. Efter den första undersökningen sammanträffade den dåvarande uppfödarkommittén med Berit Wallin. Resultatet av undersökningen och Berit Wallins kommentarer publicerades i Whippetbladet nr 49.

Vid SW:s konferens i Malmköping i april 1995 uttryckte deltagarna att SW borde försöka fortsätta med hälsoundersökningar av rasen. Diskussionens vågor gick höga kring huruvida undersökningen skulle fortsätta vara anonym eller inte. Det fanns röster både för och emot.  Slutligen beslutades att uppfödarna vid nästa intervju tillfälle skulle tillfrågas om de kunde tänka sig att uppge namnen på sjuka hundar och om uppgifterna kunde vara ”offentliga”.

Den andra undersökningen genomfördes 1995/96 och resultatet publicerades i Whippetbladet nr 68. SW:s styrelse har sedermera beslutat att genomföra hälsoundersökningar vart femte år – inriktade på att följa utvecklingen i hela rasen.

syfte & metod
Syftet med undersökningarna har, som nämnts ovan, varit att få ett tvärsnitt av hela rasen. Genom att ta med så många hundar som möjligt i undersökningen hoppades vi få en  rättvisande bild både över frekvensen av olika problem och vilka problem/sjukdomar som förekommer hos rasen.

Den dåvarande uppfödarkommittén sammanställde ett antal frågor. Uppslagen till frågorna fick vi från det som diskuterades inom rasen vid den tiden. T ex hade klubben några år innan den första undersökningen genomfördes, fått information från veterinär Berit Wallin, då hon tyckt se sig se ett ökande antal whippets med autoimmuna sjukdomar. (SW anordnade ett medlemsmöte med anledning av detta i februari 1988. Berit Wallin deltog och informerade om autoimmuna sjukdomar och sina erfarenheter – se Whippetbladet nr 41)   Eftersom vi inte ville missa något gjordes frågorna mycket öppna och vi tänkte att vi på så sätt skulle kunna fånga upp de flesta problemen/sjukdomarna. För att få med maximalt antal hundar i den första undersökningen 1989/90 valde vi att intervjua uppfödare– så många som vi kunde komma i kontakt med. Intervjuerna genomfördes per telefon, i de fall uppfödarna begärde det sändes frågorna till dem.
Uppfödarna tillfrågades om hur många whippets de fött upp (hanar + tikar), därefter frågades de om hur många hundar de fött upp med en viss typ av problem/sjukdom. De fick också svara på om de haft några andra problem än de som täcktes av de övriga frågorna.

Inför den andra undersökningen 1995/96 förstod vi att vi måste förändra vissa frågor. När uppfödarna vid det första tillfället tillfrågades om hur många hundar de fött upp gjordes ingen avgränsning i tid, eftersom vi då inte visste att vi skulle fortsätta med undersökningarna. Nu insåg vi att vi måste kunna se förändringar över tid och därför tillfrågades uppfödarna om de hundar de fött upp fr o m 1980. Frågan om hjärtfel förändrades också, så att vi inte längre brydde oss om åldern då hunden diagnosticerades och en fråga om reproduktionsproblem lades till.
Vid det första undersökningstillfället intervjuades 48 uppfödare som totalt fött upp 2.439 hundar under perioden 1957-1989. Vid det andra tillfället intervjuades 44 uppfödare som fött upp 1.508 hundar 1980-1995.

Framtiden – en ny undersökning år 2000
År 2000 är det alltså dags för nästa hälsoundersökning.  Vi har funderat och diskuterat mycket kring hur den skulle utformas. Våra första två undersökningar tycks lite ”torftiga” och ger oss inte så detaljerade svar som vi kanske skulle behöva för att kunna gå vidare.
För att få tips på hur vi skulle gå vidare kontaktades våren -99 genetiker Lennart Swenson (SLU) som berättade att Airedale Terrier Gillet just gjort en hälsoundersökning som var mycket bra och heltäckande. Efter kontakt med Airedale Terrier Gillet har vi nu fått ta del av deras undersökning. Vi har också fått kontakt med den amerikanska Whippet Health Foundation  som gjorde en hälsoundersökning bland amerikanska whippets under 1994 (redovisad 1995).
Vi har nu lånat formen från Airedale Terrier Gillet och innehållet från den amerikanska undersökningen (dvs vi har använt oss av deras rubriker delvis anpassade för svenska förhållanden) och under första delen av 2000 kommer den nya enkäten att skickas ut till whippetägare som är medlemmar i SW och/eller finns med i SKK:s ägarregister.  Den nya undersökningen kommer också att vara helt anonym.

Fortfarande återstår många frågor. Vad ska vi konkret göra med resultatet av undersökningarna – t ex om de skulle visa en markant ökning av något problem/sjukdom eller att något nytt problem dykt upp i rasen? Kommer det att räcka med att bara undersöka frekvensen av de olika sjukdomarna? Dessa och flera andra liknande frågor måste besvaras av uppfödare och hundägare i diskussion med rasklubben.

Något om redovisningen
Nedan redovisas resultatet av undersökningarna från 1990 och 1995. Förutom resultatet finns också lite information kring det aktuella problemet/sjukdomen och jämförelse med andra raser och/eller den amerikanska undersökningen. I den amerikanska undersökningen deltog 278 personer (uppfödare och ägare) och den omfattade 860 hundar. För att få lite perspektiv på undersökningen kan det vara bra att känna till hur många whippets som registrerats de senaste åren.

Tabell 1: Antal registrerade whippets 1989-1998

Årtal Antal Årtal Antal
1989 276 st 1994 250 st

1990

279 st

1995

188 st

1991

189 st 1996 209 st
1992 234 st 1997 244 st
1993 182 st 1998 277 st

 

Kryptorchism

Med kryptorchism avses att en eller bägge av hanhundens testiklar ej vandrat ned i pungen.
Uppfödarna tillfrågades om hur många kryptorchider de fött upp. Det gjordes ingen skillnad på om en eller två testiklar inte vandrat ner i pungen. Inte heller har uppfödarna frågats om ev komplikationer i samband med kryptorchismen.

1990 svarade uppfödarna att 201 av 1.278 uppfödda hanarna var kryptorchida – dvs 15,7%. 1995 svarade man att av 751 hanarna var 122 kryptorchida – dvs 16,2%. I den amerikanska undersökningen rapporterade uppfödarna att ca 18% av de uppfödda hundarna var kryptorchida. Ägarna rapporterade endast 9% kryptorchider, men enligt de amerikanska undersökarna kan detta ha sin grund i att många hundar kastreras i USA och att ägarna kanske inte känt till om deras hund var kryptorchid innan kastrationen.

Kryptorchism förekommer i många andra raser i varierande grad. Som en jämförelse kan nämnas Schillerstövaresom enligt rasklubbens hemsida hade en frekvens på 9,3% kryptorchida hanar födda 1995 och 4,4% födda 1996.  Enligt Per-Erik Sundgren (genetiker SLU) ligger frekvensen av kryptorchism hos hund på  5-15% av hanarna. Hos vissa raser förekommer det knappast alls. Eftersom de kryptorchida hundarna inte används i aveln är problemet i viss mån självsanerande och den högsta frekvens av kryptorchism som man enligt P-E Sundgren skulle kunna komma upp i är 25%. Per-Erik Sundgren konstaterar också att arvsgången är komplicerad, men en hög frekvens av problemet inom en ras kan bero på för ensidig hanhundsanvändning.

Autoimmuna sjukdomar m m

Autoimmuna sjukdomar innebär att kroppens immunförsvar felaktigt uppfattar vissa av kroppens egna celler, slaggprodukter, eller immunenheter, som fiender och bekämpar dem. Misstagen ger olika symptom beroende på vad i kroppen som angrips.
Till de autoimmuna sjukdomarna hör Autoimmun Hemolytisk Anemi (AIHA), Systemisk Lupus Erythematosus (SLE), Reumatisk ledsjukdom (reumatoid artrit), Pemphigus, Alopeca Areata.

Ovan nämnda sjukdomar har drabbat svenskfödda whippets. Uppfödarna har, förutom de diagnosticerade sjukdomarna, rapporterat om tillstånd som uppfödare/veterinärer misstänker har samband med autoimmunitet, men där man inte kunnat ställa exakt diagnos. (För närmare beskrivning av vad de olika sjukdomarna innebär se bl a Whippetbladet nr 49)1990 angav uppfödarna att 43 st av 2.439 hundar hade någon form av autoimmun – relaterad sjukdom – dvs 1,8 %.  1995 var motsvarande siffror 63 av 1.508 hundar – 4 %. Det är tveksamt om det rör sig om en ökad andel sjuka hundar, då frågorna som ställdes till uppfödarna var olika vid de bägge intervjutillfällena. Vid det första tillfället tillfrågades uppfödarna om samtliga uppfödda hundar, vilket medförde att de hundar som finns med i undersökningen var födda under en så lång period som fr o m slutet av 1950-talet t o m slutet av 1980-talet. I början av perioden var inte mycket känt om autoimmuna sjukdomar på hund och ev sjuka hundar kanske inte diagnosticerades riktigt. Vid det andra intervjutillfället frågades uppfödarna om hundar födda 1980 och framåt.

Uppfödarkommittén har utöver intervjusvaren också fått spontana rapporter direkt från ägare till sjuka hundar (och i något enstaka fall även från uppfödare). Vissa av dessa inrapporterade hundar har inte kommit med i statistiken  av olika anledningar. I några fall har ägaren informerat oss om att deras hundar varit sjuka, men sedan har inte uppfödaren besvarat uppfödarenkäten. Dessa hundar togs då inte med i statistiken, eftersom vi gjorde bedömningen att genom att bara ta med de sjuka hundarna och inte deras ev friska kullsyskon (och andra släktingar) skulle resultatet av undersökningen snedvridas. Andelen sjuka hundar i undersökningen skulle ha blivit oproportionerligt stort och kanske inte speglat rasens tillstånd så som vi önskade göra. I andra fall har det varit så att informationen kommit till oss efter att undersökningen sammanställts. Vi har inte velat publicera uppgifter om enstaka hundar, då detta lätt skulle kunna leda till spekulationer om vilka hundarna är och vem som fött upp dem.
De hundar som ej finns med i statistiken har uppgivits ha AIHA (2 st, varav 1 även hade endokardos och återkommande diarréer), SLE, autoimmun påverkan på flera organ i kroppen (leder, lever, mage, hjärta), reumatiska besvär och alopeca areata samt kraftiga mag- och tarm-problem.

I tabell 2 redovisas de olika typer av autoimmuna sjukdomar som de hundar som deltagit undersökning  har uppgetts lida av, samt antalet hundar med de aktuella problemen. Hos de amerikanska hundarna uppgavs AIHA, lupusliknande sjukdomar och colour mutant alopecia förekomma, men ingen frekvens angavs.

Tabell 2: Typ av autoimmun sjukdom/misstänkt autoimmun sjukdom hos de undersökta hundarna

 

Typ av autoimmun sjkdm 1990 (antal hundar) 1995 (antal hundar)
AIHA 1 1
Febertoppar   6
Ledproblem/reumatism 25 17
Okända symptom 3 10
Pemphigus   1
SLE   4
Ej sjuk test ANApositiv 6 3
Saknade röda/vita blodkroppar 1  
Pleurit (lungsäcksinflammation) 1  
Kronisk hjärnhinneinflammation 1  
Misstänkt sjuka 3 2
Kloavlossning   4
Stora mag- och tarmproblem   10
Njur och leverskada   2
Hälta   2

 

Bettfel

Överbett och tunna underkäkar har av och till diskuterats livligt i rasen (inte minst under 80-talet), varför frågan togs med i undersökningen. Vi frågade ej om graden av överbett eller om hunden hade några olägenheter av bettfelet, utan endast om antalet hundar med vad uppfödaren bedömde som överbett. 1990 uppgavs 50 hundar= 2,1% ha bettfel och 1995
37 st =2,4%.
I den amerikanska undersökningen har man inte frågat om bettfel.

Hjärtfel

Enligt AGRIA:s statistik utgör hjärtfelen 7% av avlivningsorsakerna hos samtliga hundar – frekvensen varierar dock stort de olika raserna emellan. Vid SLU:s symposium (föredragshållare Docent Clarence Kvart) om hjärtfel hösten 1997 delades hjärtfelen in i olika grupper :

Medfödda missbildningar (t ex aorta och pulmonalis stenos, förträngningar i stora kropps- pulsådern och lungartären).

Förvärvade hjärtfel (t ex kronisk klaffdegeneration – endokardos)

Hjärtfel orsakade av tumörsjukdomar

Hjärtfel orsakade av infektioner och/eller inflammationer.

De förvärvade hjärtfel  är den vanligast förekommande varianten, därefter kommer medfödda missbildningar. Tumörer och infektioner/inflammationer som grundorsak till hjärtfel förekommer i en handfull fall. Vad gäller de bägge första kategorierna  finns förmodligen ärftliga komponenter bakom de flesta sjukdomarna – alltså även de förvärvade felen. (All information om hjärtfel från Clarence Kvarts föredrag vid ”Hjärtsjukdomar hos hund” Symposium vid SLU 971018)

Andelen hjärtfel bland whippets var mycket låg vid bägge undersökningstillfällena. Frågorna som ställdes till uppfödarna skilde sig dock åt vid de olika intervjutillfällena. 1990 gällde frågan endast hundar 5 år och yngre som diagnosticerats med någon typ av hjärtfel, eftersom vi då tänkte att hjärtfel som drabbade unga hundar kunde vara medfödda och därmed ev ärftliga. Äldre hundar föreställde vi oss hade förvärvade hjärtfel i högre utsträckning, som t ex skulle kunna vara resultatet av aktivt tävlande eller infektioner som påverkat hjärtat. Detta resonemang höll dock inte (se ovan) och vid det andra intervjutillfället frågade vi om samtliga uppfödda hundar som diagnosticerats med hjärtfel oavsett ålder.  (Av denna anledning ska man kanske inte fästa alltför stor vikt vid att det faktiska antalet hundar med hjärtfel är dubbelt så stort 1995 som 1990.)

1990 uppgavs 6 hundar ha drabbats av hjärtfel, dvs 0,2% av de redovisade hundarna och 1995 12 st = 0,8%.
I USA uppges 6% av de deltagande hundarna ha  blåsljud , 2 % klaffel och 1% medfödda hjärtfel.

I tabell 3 redovisas de olika typerna av hjärtfel.

 Tabell 3: Typ av hjärtfel

Typ av hjärtfel 1990 1995
Aorta stenos 2 1
Blue baby 1  
Blåsljud, ingen diagnos   1
Fallots tetrad   1
Förstorat hjärta 1 1
Klaffel 2  
Ospecificerat   5
Pulmonalis stenos   3

 

Mag- och tarmproblem

Frågan om mag- och tarmproblem väcktes därför att många ägare/uppfödare upplevde att det var vanligt med magkramper (kolikliknande kramper som ffa kom då hundarna var tomma i magen, hundarna gick ofta ned på frambenen med bakbenen högt och verkade ha ont. Ibland kunde Minifom, som ges till spädbarn med kolik, hjälpa mot dessa kramper), känsliga magar och whippets med dålig aptit. En mängd olika problem/diagnoser/symptom hamnade under denna rubrik. Vi har dock inte räknat med de kraftiga mag-tarmproblem som sagts  vara av autoimmun karaktär här. De återfinns i stället i tabell 2. Problemen som påverkat mage och tarm finns listade i tabell 4.

1990 uppgavs 23 hundar ha problem med mage och tarm, dvs ca 1% och 1995 14 hundar =ca 1%.
I USA hade 3% av hundarna  problem med diarréer, 4% svårt att lägga på hullet och 3,5% hade problem med aptitlöshet.

Tabell 4: Typ av mag- och tarmproblem

Typ av mag- tarmproblem 1990 1995
Blodig diarré   1
Bukhinneinflammation   1
Borrelia (magproblem i samband)   1
Kronisk mag-tarmkatarr 2  
Kronisk kolit 1  
Känslig mage 4  
Kronisk diarré 2  
Kraftiga magproblem 1  
Magkramper 8  
Magerhet 1  
Ospecificerat 2 7
Tjocktarmsinfektion   1
Överkänslighet mot föda 2  
Störd bukspottkörtelfunktion   3

 

Reproduktionsproblem

Frågan om reproduktionsproblem ställdes endast 1995. 18 av de 44 tillfrågade uppfödarna svarade att de haft sådana problem. Några av uppfödarna hade haft flera olika typer av problem. Att närmare hälften av uppfödarna haft någon typ av reproduktionsproblem kan tyckas vara en hög siffra, men som synes nedan rör det sig i de allra flesta fallen om kejsarsnitt.
Av de 18 uppfödarna hade 13 fått kejsarsnitta en eller flera tikar. Orsaken till kejsarsnitten var i de fall den uppgavs felläge på valp, värksvaghet (tre fall), döda valpar och uttänjd livmoder, men i de flesta fallen uppgavs ingen orsak till att tiken snittats. Andra problem som framkom var sterila hanar hos 3 uppfödare, eklampsi hos 2 uppfödare, tidiga livmoderinflammationer 2 uppfödare, samt tikar som gått tomma vid upprepade tillfällen, liten kullstorlek samt valp som tångförlösts hos en uppfödare vardera.
I USA uppgavs 0,8% av hanarna vara sterila och 2% av tikarna ha drabbats av livmoderinflammation.

Övrigt

Frågan innehåll två delar; dels vilka övriga hälsoproblem man haft i sin uppfödning som inte tagits upp i tidigare frågor och dels om övriga synpunkter på undersökningen.
De övriga problem/anomalier som framkom listas nedan i tabell 5.  Som synes innehåller listan en mängd olika problem. Orsaken till problemen är inte känd eller har inte angivits av uppfödaren – om orsaken vore känd kanske problemet skulle listats under en annan rubrik.. I vissa fall har samma hundar drabbats av flera olika problem.
13 olika typer av missbildningar/medfödda defekter finns med i listan (t ex sammanväxta tår, gomspalt, navelbråck etc). Värt att notera är också att det i listan finns 5 olika problem/sjukdomar relaterade till immunförsvaret: allergi, demodex, lunginflammation, hjärnhinneinflammation och testikelinflammation, samt diabetes som ju ibland sägs ha ett samband med autoimmunitet.

I USA uppgavs demodex förekomma hos 5% av hundarna, hud tumörer 7%, övriga tumörer 3%, allergier 1,5%, medfödd dövhet 0,3%. Olika ögon sjukdomar:  vitreous degeneration (försämring av ögats glaskropp)  0,8%, ärftliga katarakt 0,5%, linsluxation 0,3%, glaukom 0,2%, uveitis (inflammation i uvea - del av iris ) 0,2%, samt ett fall av progressiv retinal atrofi (PRA). Även ett fall av höftleds dysplasi (HD) inrapporterat. Njursjukdom 2%.

Tabell 5: Övriga sjukdomar/problem/anomalier

Sjukdomar/problem 1990 1995
Kroksvans 1  
Inkontinens 1  
Diabetes 3 1
Gomspalt 4 9
Tarmarna utanför 2 2
Trång förhud 3 3
Tandförlus 13 1
Bukspottkörtelfel 2  
Starr 1  
Kloproblem 5  
Diskbråck 2  
Vattenskalle 2 2
Skrumplever 2  
Extra premolarer 1 3
Tumörer (olika typer) 5 3
Epilepsi 2 3
Hyperaktivitet 1  
Förstorad blindtarm 1  
Navelbråck 2 6
Tappar päls 2  
Löpningsproblem 1  
Demodex 13 2
Olikfärgade ögon 2  
Sammanväxta tår 1  
Dåligt utvecklat tarmsystem 1  
Njursten 1 1
Tappar tänder 3  
Född med ett öga/utan ögon 2  
Perceptionsrubbningar 1  
Kraftig förträngning av kärl i bakben 1  
Cirkulationskollaps 1 1
Svårt att dra ihop pupillerna   1
Allergi   4
Kronisk lunginflammation   1
Svårt att ta upp kalk   1
Hjärnhinneinflammation   1
Pigmentförlust   1
Testikelinflammation   1
Lungödem   1
Blindhet   1
Stubbsvans   1
Dövhet   1
Cushing´s syndrom   1
Leukemi   1

Uppfödarna hade följande kommentarer till undersökningen:

”Man hör oftare talas om sjuka whippets nu – beror det på ökad uppmärksamhet?”

”Man borde forsak mer om de autoimmuna sjukdomarna och uppfödarna borde vara ärligare. Uppfödarkommittén ska vara ett språkrör, samla in information och sammanställa den. Den som äger en whippet ska kunna framföra mer vad man tycker”

”Vi måste ha en rejäl debatt om hur vi ska hantera undersökningen. Avelsrådgivning?”

”Offentligt material från uppfödarkommittén. Hör mer och mer om att whippets ej är så friska som man tror.”

”Egna hundar har upplevts som friska”

”Whippets är generellt sett friska. Ev behöver hjärtfelen uppmärksammas.”

”Anser att rasen är relativt frisk – mer kunskap om autoimmunitet behövs.”

”Anser att rasen är i stort sett frisk.”

”Uppfödarkommitténs sammanställning är värdefull. En öppenhet kring hälsofrågor nödvändig. En fara finns i alla okända importer. Blir allt vanligare med dålig mentalitet. Hanhundsägare har ett ansvar för att deras hanar inte överanvänds.”

”Undersökningen är överambitiös. Whippets är friska, så detta är inget att hålla på med.”

”Undrar hur vanligt det är med åksjuka – svaghet mentalt? Premolarförluster bör tas upp.”

”Mycket mer ärlighet behövs. Större krav på hanhundsägarna bör ställas.”

”Avlar ej på tikar utan att först ANA-testa dem. Uppfödarna ska vara ärliga ang autoimmunitet.”

”SW ska inventera hur gamla whippets blir.”

5 uppfödare var positiva till undersökningen, men hade inga övriga kommentarer.

Sammanställt av SW:s uppfödarkommitté hösten 1999

Källor:

SW:s hälsoundersökningar 1990 och 1995

AWC:s hälsoundersökning 1994

Whippetbladet nr 41 – Sommar 1988

Whippetbladet nr 49 – Höst 1990

Whippetbladet nr 59 – Vinter 1994

Whippetbladet nr 64 – Höst 1995

Whippetbladet nr 68 – Vinter 1996

”Hjärtsjukdomar hos hundar” – Kompendium från symposium vid SLU i Uppsala 971018

Per-Erik Sundgren; svar på fråga om kryptorchism, SLU:s frågelåda på http://www.husdjurssverige.org/