
1900-talet, demokratins genombrott
1900-talet var det århundrade som betydde mest för demokratin i Sverige, För första gången skulle det bli allmän rösträtt, även för kvinnor som innan varit väldigt diskriminerade i politiska sammanhang. Processen gick kanske inte helt smärtfritt igenom men det var en väl behövlig sådan.
Allmän
rösträtt
Det gångna århundradet blev inte bara ett genombrott för Sverige som välfärdsland utan också för alla de människor som innan inte kunnat få sin röst hörd. Villkoren förbättrades efter hand och kanske var det tack vare den dominerande socialdemokratiska sidan då de utan tvekan fick majoriteten av rösterna när fler och fler fick rösta. De nya lagarna om allmän rösträtt infördes år 1909 och det var Arvid Lindman som var den drivande kraften bakom hela förslaget. Eftersom kvinnorna i landet ännu inte hade fått någon rösträtt betydde det ändå att de nya reglerna inte var riktigt allmäna. Kvinnorna hade kämpat för sin rösträtt men politikerna hade bara vänt dem ryggen. Förmodligen ansågs kvinnorna fortfarande vara mer lämpade att sköta hushållet än att bry sig om landets politik, detta var iallfall vad männen tyckte eller åtminstone de flesta av dem. Det skulle dröja till 1921 då de första kvinnorna fick rösta. Det betydde alltså att alla över 18 år nu fick rösta.
Nya
Lagar
De nya lagarna gjorde också att den svenska kungen fick allt mindre makt. Detta tyckte givetvis det något förtryckta folket var ett steg i rätt riktning. I början av 1900-talet var det väldigt vanligt med bondeuppror då det var de som hade det sämst ställt. En tid senare blev fler och arbetare inne i fabrikerna då den industriella revolutionen hade börjat på allvar och de nya farbrikerna behövde allt mer arbetskraft. Sverige stod nu inför en stor förändring. Landet gick igenom förändringen från bondesamhälle till industrilsamhälle. Detta medförde givetvis diverse problem och tvister mellan arbetare och övermän. Strejker var väldigt vanliga och var under denna tid det bildades olika fackförbund som stod på arbetarnas sida.
Kristoffer
Hellström SMS-Mp 1
Haganässkolan
Källor: historia boken och uppslagsverk