
SVERIGE
UNDER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET
"Jag vill vara neutral intill min död," så säger Frida i Fridas bok. En diksamlingsbok av Birger Sjöberg som gavs ut 1922. Denna bok speglar den svenska krigstids- och efterkrigsidyllen.
Strävan efter svensk neutralitet
Politiska
grupper i Sverige var under krigstiden väldigt känslomässigt engagerade för
en strikt svensk neutralitet. Det egentliga undantaget var en grupp aktivister
som krävde en modig uppslutning med Tyskland. 1916 publicerade dessa en veckoskrift
kallad svensk lösen, med Sven Lindman som redaktör och författare. Några av
aktivisterna var socialdemokrater som beundrade den tyska socialpolitiken.
Tre av dessa aktivister uteslöts ur det socialdemokratiska partiet år 1915.
Ingen anslutning till centralmakterna
Vad
man inte kände till i Sverige var att Aftonbladet blev direkt ekonomiskt beroende
av Tyskland. Ingen ledande högerpolitiker rekomenderade emellertid någon anslutning
till centralmakterna. Enstaka högertidningar förordade aktiv neutralitet,
vilket betydde att Sverige skulle hålla sig för sig själva och inte lägga
sig i några konfliker.
Tyskland - ett värn mot de ryska barbariet
Tyskland
betraktades som ett värn mot de ryska barbariet. Snart kom de tyska infallet
i Belgien. Fartygssänkningarna som skedde användes som bevis för Tysklands
genomtänkta planer och hopp. Författare som Marika Stiernstedt och Gustaf
Hellström var orienterade åt England och Frankrike. En man vid namn Hjalmar
Branting hade även stor betydelse för Sverige för hans intima kontakter med
krigsmakterna och nu gick tyskvännernas krav på aktiv neutralitet över till
verklig neutralitet.
Neutralitet och beredskap
Den
3 augusti 1914 skrev den svenska regeringen total neutralitet, gällande sin
inblandning i kriget. Direkt efter krigsutbrottet förberedde man sig militärt
även i Sverige. Delar av armén, flottan och kustartilleriet gick samman till
en styrka och dennas uppgift skulle vara att skydda svenskt liv till sjöss
mot de krigförandes övergrepp. Sammanlagt gick 800 människoliv till spillo
under denna hektiska tid.
Röda korset
Nu
hade det svenska röda korset fått upp ögonen och tog hand om krigsfångar och
invalider i de olika krigförande länderna. En person som blev särskilt uppskattad
var Sibiriens ängel, Elsa Brändström. Hon hjälpte folk i nöd och servade dem
in till det sista om så krävdes. Efter detta fick nu Stockholm ett smeknamn
för första gången. Det kom att kallas Paxopolis vilket betyder fredsstaden.
Stockholm var centrum för allehanda fredskontakter, agentverksamhet och spioneri.
Värvning till neutralisering
Nu
försökte Sverige få med andra länder i sitt neutraliserade Sverige. Norge
var de första som skrev under en gemensam neutralitetsdeklaration år 1914.
Ingen av det krigförande länder hade någonsin planer på att attackera Sverige.
Det var endast en gång då Sverige kunde råkat illa ut i kriget. Den ryska
Östersjöflottans befälhavare inledde ett anfall mot Gotland. Detta anfall
hade endast en orsak, vilken var att hindra svensk-tysk flottverksamhet. Det
hela hände 1914 och som tur väl var hejdades den ryska ledaren genom order
uppifrån att han skulle låta bli, vilket han löd.
Håkan Ohlin MP1
Källor: ?