Hem

Skogen

Skövlingen

Framtiden

Länkar

• Skogsavverkning • Skogsbränder • Växthuseffekten •

Skövlingen

Det är förstås omöjligt att säga exakt hur fort regnskogen utrotas, men de flesta forskare beräknar att nästan 10.000 kvadratmeter regnskog huggs ner varje sekund. Det motsvarar 2 fotbollsplaner. Varje dag försvinner ett område större än hela staden New York.

     Ursprungligen täcktes cirka 12% av jordens yta av regnskog, men omkring hälften har idag utrotats. Det finns många anledningar till att regnskogen försvinner. De tre viktigaste är skogsavverkning, jordbruk och djuruppfödning. I samband med skogsavverkningen byggs vägar som förstör regnskogen och på det tillkommer gruvdrift och oljeletning.

Skogsavverkning
Det största hotet mot regnskogens existens är kommersiell skogsavverkning. Och ansvaret för den bär till allra största delen världens rika länder. Regnskogen finns huvudsakligen i fattiga länder. Rika industriländer lånar ut pengar till dem. Men de fattiga länderna får svårt att kunna betala tillbaka lån med höga räntor och samtidigt försöka utveckla sin egen industri. Därför säljer de nationella regeringarna i fattiga länder ofta ut avverkningsrättigheterna för regnskogen till internationella skogsavverkningsföretag.

Jordbruk och djuruppfödning
Bönderna som lever i länder med regnskog är ofta väldigt fattiga, så de kan inte köpa mark. Istället hugger de ner en bit av regnskogen och odlar där. Men regnskogens jord är mycket näringsfattig, och därför måste bönderna hela tiden använda ny mark att odla på.

     Djuruppfödare hugger ner träden för att de vill ha betesmark till sin boskap. De köper marken billigt, så att de sen kan sälja kött billigt. Ju mer de utvecklar djuruppfödseln desto mer mark skaffar de, och desto fler träd hugger de ner. Kötthandlare i rika länder köper ofta billigt kött av djuruppfödare i regnskogsländer för att till exempel kunna sälja billiga hamburgare i sitt eget land. De rika länderna har även på detta sätt ansvar för skövlingen av regnskogen.

Skogsbränder och erosion
Tidigare har många trott att man kan minska förstörelsen genom att avverka försiktigare och inte ta bort alla träd på samma ställe. Men idag menar många att risken för skogsbrand ökar när skogen inte längre är tät. Stora områden av regnskogen har brunnit upp.

     En följd av skogsavverkningen är också att jordytan nöts bort, vilket kallas erosion. När det regnar över de avverkade områdena faller regnet så hårt mot marken att jordytan formligen rinner bort. Den kvarstående marken blir än mer näringsfattig.

     Det är ännu inte för sent att göra något. Regnskogen kan delvis återskapas, men det tar mycket, mycket lång tid. En förutsättning är att skövlingen stoppas genast. Men även om själva skogen delvis kan återskapas, kan aldrig de nu utrotade djur- och växtarterna återuppstå.

Växthuseffekten
Runt jorden finns ett gasskikt – atmosfären. Solens strålar skiner ner genom atmosfären och når jordytan. När jordytan värms upp utstrålar den värme. Men all värmestrålning släpps inte ut genom atmosfären. Det som händer brukar jämföras med ett växthus: solen värmer upp växthuset, men värmen stannar inne. Om växthuseffekten inte fanns skulle vår värld vara kall.

     Det man menar när man idag pratar allmänt om växthuseffekten är egentligen en förstärkt växthuseffekt. Genom att människan bland annat släpper ut allt mer koldioxid förstärks växthuseffekten och värmen stiger runt jorden. Och klimatförändringarna riskerar att få betydligt värre följder än eventuellt regnigare somrar och slaskigare vintrar för oss här i Sverige. Runt hela jorden regnar det allt mer, och klimatkatastrofer som översvämningar, stormar, cykloner och tyfoner blir vanligare. Vattnet stiger i sjöar och hav, med följden att delar av djur- och växtlivet runt kusterna dör ut. Saltvatten riskerar att förstöra sötvattenbestånd. Sådant som avloppssystem i stora städer är ofta byggda för en viss mängd nederbörd och kan förstöras då klimatet förändras. Det finns till och med risk att den kanske största katastrofen av alla kan hända: att glaciärerna ska smälta och Antarktis kollapsa.

     Skövlingen av regnskogen har en direkt påverkan på växthuseffekten. Dels ökar utsläppen av koldioxid i atmosfären på grund av skövlingen av regnskogen, dels tar ju regnskogen upp koldioxid (precis som alla växter – fast extra mycket) och omvandlar den till syre. Regnskogen brukar ibland kallas "jordens lungor".
     Ju mer regnskog som skövlas, desto mer utsläpp och desto mindre regnskog kvar att ta upp den koldioxid som redan finns. Mellan ungefär 10 och 30% av koldioxiden i atmosfären beräknas idag komma från regnskogsskövling.

Hotet har inte minskat
Idag är hotet mot regnskogen ännu värre än för bara tio år sedan. Avverkningen fortsätter och de ökade skogsbränderna förvärrar läget ytterligare. I exempelvis Brasiliens regnskog ökade skogsbränderna med cirka 30% under 1996 och 1997. I Indien, Bangladesh, Sri Lanka och Haiti har all den ursprungliga regnskogen redan förstörts.

     Om regnskogen fortsätter skövlas i nuvarande takt, kommer den att vara utrotad inom cirka 100 år. Och djur och växter kommer att dö med den. I förlängningen betyder det att hela världen riskerar att dö.

UPP