Axel Hamberg och forskningshyddorna i Sarek

Axel Hamberg (1863-01-17 - 1933-06-28), Sarekområdets berömde utforskare, tillbringade så gott som varje sommar från 1895 till 1931 i Sarek. Han utförde därvid en mängd geografiska, geologiska och meteorologiska arbeten. I Hambergs arbetsprogram ingick även upprättandet av en noggrannare topografisk karta över Sarektrakten. För detta ändamål utförde Hamberg en rad basmätningar, bestämde ungefär 260 punkter på trigonometrisk väg samt tog omkring 1800 markfotogrammetriska bilder från närmare 500 olika stationer. Hans omfattande fotogrammetriska material blev emellertid ej bearbetat och har numera främst naturhistoriskt intresse, särskilt för studium av sådana morfologiska element som förändras relativt snabbt med tiden såsom glaciärer, deltalober, etc.

Hambergs verksamhet har skildrats av flera författare. Se exempelvis: Axel Hamberg. Minnesteckning av Gunnar Hoppe vid Kungl. Vetenskapsakademiens högtidssammankomst den 31 mars 1980 (ISSN 0347-9021) och vidare de av Hoppe nämnda referenserna.

Pårtetjåkkohyddan. I bakgrunden, nedtill till vänster, skymtar meteorografen.

För att underlätta de vetenskapliga undersökningarna av Sarekområdet uppfördes 1911 -1914 forskningshyddor vid fem lokaler. Den första av Hambergs Sarekhyddor byggdes 1911 på Pårtetjåkko. Påföljande år tillkom Pårekhyddan vid Pårekjaure, Litnokhyddan vid Rapaälven, ca 1 mil ovan älvens utflöde i Laitaure och Tjågnorishyddan vid Tjågnorisjokkens sammanflöde med Rapaälven. Skårkashyddan, belägen på en alluvialkon, Jillakonen, vid den övre, norra delen av Rapaselet, byggdes 1914. Vid Litnok liksom vid Pårek uppfördes förutom forskningshyddan även ett s. k manskapshus.

"Förhållningsregler under vistelse i Sarekhyddorna" utfärdades av Hamberg den 15 juni 1916. För en synnerligen detaljerad beskrivning av Sarekhyddorna och deras tillkomst, se Hamberg 1926: Bau von Hütten im Sarekgebirge. Naturvissenschaftlische Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwedish-Lappland, nr 19. Tjågnorishyddan flyttades på 1960-talet till Jokkmokk. Genom avtal försålde Kungliga Vetenskapsakademien 1986 de s.k. Hambergsstugorna till Naturvårdsverket och Fjällförvaltningen i Jokkmokk fick då Naturvårdsverkets uppdrag att förvalta dessa byggnader.

Meteorografen på Pårtetjåkko (1957-07-28).

På Pårtetjåkko utfördes på nivån 1834 m ö h omfattande och kontinuerliga meteorologiska observationer under perioden 1/7 1914 - 15/9 1918. För en detaljerad beskrivning av observatoriet på Pårtetjåkko, se Hamberg 1931: Das meteorologische Observatorium auf dem Pårtetjåkko. Naturvissenschaftlische Untersuchungen des Sarekgebirges in Schwedish-Lappland, nr 23.

Hydro-meteorografen vid Litnok med del av nederbördsmätaren till höger. Rapaälven skymtar till vänster.

Vid Litnok upprättade Hamberg 1914 -1915 en meteorologisk station med självregistrerande instrument strax nedströms forskningshyddan. På ett och samma papper registrerades här vindriktning, vindstyrka, luftfuktighet, temperatur och nederbörd samt vattenståndet i Rapaälven. Markering skedde en gång i halvtimmen. Denna s k hydro-meteorograf togs ur bruk i början av 1970-talet.

Interiör från hydro-meteorografen.

Hydro-meteorografen vid Litnok har beskrivits av Sten Ernfors 1938 (Schreibpegeltypen in Schweden. VI Baltische Hydrologische Konferenz. Bericht 20 A. Berlin) och av Ragnar Melin 1954 (Run-off in Sarek. Arkiv för Geofysik, 2:7).

Tillbaka.

Tillbaka till min första sida.