| Som
du säkert redan har listat ut alldeles på egen hand, så är sagorna
du hittar på de här sidorna inte av den typen som du bör natta dina
barn med - såvida dina barns snuskiga fantasier inte överskrider dina
egna förstås... |
|
|
|
Efter 20 långa år kom eremiten ner från berget. Han gick in på första bar, slog näven i bardisken och sa: - Jag vill ha käk, jag vill ha en öl och mest av allt - jag vill ha en kvinna! Bartendern blev mäkta förvånad: - Jag kan hjälpa dej med käket och ölen, men någon kvinna kan jag tyvärr inte ge dig... Men vi har ju i och för sig lilla Torsten... - Jag är inte sån!, säger eremiten och går. Två veckor därpå, återvänder eremiten och liksom förra gången, slår han knytnäven i bordet och säger: - Jag vill ha käk, jag vill ha öl och mest av allt - jag vill ha en kvinna! Bartendern svarar: - Jag sa ju förra gången att jag kan hjälpa dej med käket och ölen, men någon kvinna kan jag tyvärr inte ge dig... Men vi har ju i och för sig lilla Torsten... - Jag är inte sån!, skriker eremiten och går. Två dagar senare återkommer eremiten. Han går i tystnad fram till bartendern, lutar sig fram mot honom och säger med mycket låg stämma: - Alltså... då vill jag ha käk, öl och... och så kan jag ta lille Torsten också... Men jag hoppas att det sistnämnda stannar mellan oss. - Jovisst, svarade bartendern, ingen kommer att få veta om det här förutom ni, jag och Torsten... och fem grabbar till. - Va!? Vilka fem? - De fem som håller i Torsten, för han är heller inte sån! Arvid befann sig i den gyllene medelåldern när han gifte sig med en kvinna som bara var hälften så gammal som han. Det sexuella samlivet var toppen, men efter en tids äktenskap började Arvid få problem med att hålla apparaturen i gång tillräckligt länge under herdestunderna. Trots att hans unga hustru förklarade att det inte gjorde något, ville Arvid ändå försöka bli mer uthållig, så han gick till doktorn. - Doktorn, jag kan inte hålla tillbaka så värst länge när min fru och jag har älskar!, beklagade sig Arvid. Vad ska jag göra? - Det är ett ganska vanligt problem, svarade doktorn milt. Försök att stimulera dig själv innan du spänner på din fru, så ska du se att du kan hålla på längre. Arvid tackade för rådet, satte sig i sin bil och åkte till jobbet. På eftermiddagen ringde hans fru till jobbet och utlovade sexuella fröjder vid hemkomsten. Arvids hjärta bultade fortare. Han beslutade sig för att göra som doktorn rekommenderat, men var skulle han göra det? På sitt kontor? I kopieringsrummet? Tänk om någon kom in medan han höll på. Det skulle onekligen vara pinsamt. Frustrerad satte han sig i sin pick-up och körde hem. På vägen hem kom han på en lysande idé. Han skulle parkera pick-upen vid vägkanten, lägga sig under den och låtsas att han inspekterade bakaxeln, medan han i själva verket smekte sig själv. Sagt och gjort, han stannade fordonet, kröp in under, slöt ögonen och började fantisera om sin ljuva fru medan han lekte med sig själv. Efter några minuter, när det var riktigt, riktigt skönt, kände han hur någon drog i hans byxben. - Vad är det?, frågade Arvid utan att öppna ögonen. - Det är trafikpolisen, vad håller ni på med?, svarade en röst. - Det är lugnt, konstapeln, sa Arvid. Jag kollar bakaxeln! - Okej, passa på att kolla bromsarna också, för din pick-up rullade nerför backen för fem minuter sedan. En ung man tog värvning hos fallskärmsjägarna. Han genomgick standardträningen och fick praktisera hopp från allt högre höjder, och slutligen skulle han få hoppa från ett flygplan. Dagen efter ringde han till sin far för att berätta nyheten. - Så, då hoppade Du då?, frågade fadern - Låt mig berätta vad som hände. Vi åkte upp i planet och sergeanten öppnade dörren och frågade efter frivilliga. Cirka 12 man anmälde sig och hoppade på direkten. - Var det nu Du hoppade?, frågade pappan. - Ööööh, inte än. Sen tog sergeanten tag i en efter en och kastade ut dem från planet. - Hoppade Du då?, frågade pappan. - Jag kommer till det. Alla andra hade hoppat och jag var siste man kvar på planet. Jag sa till sergeanten att jag var för rädd för att hoppa. Han sa åt mig att hoppa annars skulle han sparka ut mig. - Så då hoppade Du då? - Inte då. Han försökte knuffa ut mig från planet, men jag tog tag i dörren och vägrade släppa taget. Slutligen kallade han på hopptränaren. Han är en väldigt stor kille, omkring 2 meter lång och väger säkert 140 kilo. Han frågade mig: "Hörru, tänker Du hoppa eller inte?" Jag sa, "Nej... jag vågar inte". Så hopptränaren drog ner gylfen och tog ut sin penis. Jag svär på att den säkert var 25 cm lång och hade en omkrets som ett basebollträ. Han sa, "Gosse, antingen hoppar Du ut genom dörren eller så stoppar jag upp den här lilla saken i Ditt arsle". - Så, hoppade Du då?, frågade pappan. - Bara lite i början. En djurpark hade införskaffat en mycket sällsynt gorilla. Efter några veckor blev gorillan, en hona, mycket grinig och svår att hantera. En veterinär anlitades för undersökning. Gorillan led av sexuell inaktivitet. Vad göra? Det fanns ingen gorillahanne av samma sällsynta ras i närheten. Medan djurparksledningen grunnade på problemet, kom den djurparksanställde Nicke in för att göra rent djurburarna. Nicke var känd i vida kretsar för att kunna tillfredsställa vilken kvinnlig varelse som helst, och han var inte särskilt smart heller. Djurparksledningen trodde de hade hittat lösningen på problemet. Kanske kunde de lura Nicke till att tillfredsställa gorillan. Nicke fick ett förslag: Var han villig att tillfredsställa gorillan för 5000 kronor? Nicke svarade att han var intresserad men att han måste tänka över saken först. Följande dag meddelade Nicke att han accepterade förslaget, men med tre villkor: - För det första, sa han, så vill jag inte kyssa henne. För det andra så vill jag inte ha något att göra med eventuella avkommor. Djurparksledningen gick snabbt med på de två första villkoren men hur löd det tredje villkoret? - Men ni måste ge mig en vecka till för att skaffa fram de 5000 kronorna! En europeisk oljemiljonär var nere i ett arabland för att inspektera sina borrtorn. Efter att ha bott ute i ödemarken, och levt som en beduin ett bra tag, började han känna lusten komma krypande. Så han frågade en av gubbarna vad de själva brukade göra, där fanns ju inga kvinnor. - Jo, du ser det där skjulet därborta, sa araben. Där står en kamel som vi brukar ta om det blir kris! - Nää, fy fan!, sa oljemiljonären, Då får det hellre vara! Men efter flera månader blev han mer och mer desperat, och började snegla mer och mer bort mot skjulet, där kamelen stod. Sent en kväll, när ingen såg honom, smög han sej dit, öppnade dörren, och såg på kamelen som stod där, bred och väldig, och med rumpan mot dörren och med en liten stege nedanför. Så han klättrade upp för stegen, drog ner byxorna och satte igång för fullt, när plötsligt dörren öppnades och en arab tittade in. Araben stirrade som om han inte trodde sina ögon och sa sedan: - Ja... så kan man ju också göra... men vi brukar ju förstås hoppa upp på den och rida in till närmsta bordell. Det hände sig nånstans ute på landet att fru Johansson hade dragit sin sista suck, och prästen var på väg till Johanssons lilla rödmyllade gård för att beklaga sorgen. Eftersom prästen var helt ny i bygden, och alla gårdar därtill såg nästan likadana ut, tog han förstås fel och gick in i granngården som bara kort innan hade haft besök av cykeltjuvar. Karlssons fina Monark modell -57 var borta. - Jag beklagar sorgen, sa prästen. - Oj, SÅ kär var hon nog inte att kyrkan hade behövt komma och blanda sig i. Men visst är det sorgligt. - Jag har förstått att hon tjänade länge i gården. - Visst, alltsen jag skaffade henne på marknaden har hon varit mig trogen här på gården. Och visst märkte man av hennes ålder, när man pumpade henne bak så läckte hon framtill, och när man pumpade henne framtill så läckte hon där bak. Men nog hade hon ändå dugt för sönerna att öva sig på... Det var en gång en bonddräng - Anton - som fått jobb långt ute i Norrlands mörka skogar. Det var långt till närmsta by, och flickor fanns det inte alls på gården. Efter ett par månader på gården började Anton bli lite rastlös... - Inte ett kvinnfolk i sikte, muttrade han deprimerat. Han frågade därför vad de andra drängarna brukade göra när längtan blev för stor. - Vi har ju kossorna i ladugården, svarade de och småflinade lite åt honom. De driver bara med mig, tänkte Anton och gick sin väg. Efter ytterligare två månader började Anton bli smått desperat och frågade bonden om råd. Bonden svarade: - Vi har ju våra damer ute i ladugården... Anton bara suckade och gick därifrån. När Anton varit på gården ett helt år och inte sett till något kvinnfolk alls, så gav han till slut upp, gick in i ladugården och förförde en av korna. När han var klar hörde han fnitter från båset bredvid. Där stod bonden och alla drängarna och vred sig av skratt. Anton blev högröd i ansiktet och frågade: Vad flinar ni åt? Ni sa ju att ni gör samma sak? En av drängarna lyckas samla sig så pass mycket att han kan pressa fram ett svar mellan skratten: - Men... men inte med Maj-Ros... hon som är så FUL! En kille sitter vid sin morfars dödsbädd som enda arvinge: - När jag inte finns mer så ska du få min gamla klenod. Du ska få min Harley Davidson. Men du måste vårda den ömt och alltid smörja in skinnsadeln med vaselin om du ser att det är fuktigt eller regnar ute. Gubben kolade och killen tog ut HD:n på en långtur ut i obygden. Han kommer fram till en enslig liten stuga. Eftersom han har kört vilse så knackar han på, och ut kommer husbonden, frun, dottern och en piga. Han talar om att han kört vilse och undrar hur han skall köra för att ta sig vidare till närmsta bensinmack. - Inte ska du behöva köra vidare nu när det skymmer. Kom in så ska du få dej lite mat. När killen stiger in får han se att det finns drivor med disk över hela köket. - Hur kommer det sig att ni har så mycket disk? Jag menar, ni är ju i alla fall tre fruntimmer i stugan? - Ja, säger husbonden, i den här stugan så har vi den seden att vi är tysta medan vi äter. Den som talar får diska. - Jaha, då vet jag, säger killen och sätter sig till bords. Först så serveras det förrätt och när den är uppäten flyger fan i killen, och han tar med sig dottern in i kammaren och sätter på henne. Inte ett knyst kommer från hennes läppar under hela akten. Inte ett stånk eller stön. Ingenting. Hon bara ligger och småler hela tiden. De går ut i köket igen lagom till varmrätten. När den är uppäten så tar killen med sig pigan in i kammaren. Samma visa där. Inte ett knyst. Inte ett ljud kommer från hennes läppar. Hon ligger bara och flinar tyst. Nu blev det dags för efterrätten och medan de mumsar på den så funderar killen. Han bestämmer sig för att sätta på frun i huset också. Samma scen utspelar sig ännu en gång. Frun säger ingenting, inte det minsta lilla pip. Hon ligger bara och flinar hon också. Efter akten går de ut i köket igen, där det har blivit dags för kaffet. Killen råkar kasta en blick ut genom fönstret, och upptäcker att regnet står som spön i backen. Han river upp vaselinburken ur fickan och öppnar den. Då vrålar husbonden: - Jag diskar, jag diskar! |
![]()
Har du hittat den här sidan via en
sökmotor och saknar ramar? Klicka då HÄR!