|
EEG-koherensanalys
Analysen görs av en dator som
jämför EEG-kurvorna från två olika punkter på hjärnan. Den tar reda på vilka
olika frekvenser som finns i EEG-vågorna[1].
Den undersöker sedan frekvens för frekvens om vågorna går i takt. Koherens
innebär att vågorna går helt i takt. Detta innebär att toppen på hjärnvågorna
från två olika punkter på hjärnan infaller precis samtidigt, se figuren
nedan.
Figurtext: I
den högra figuren är sammanfaller vågtopparna perfekt, men inte i den
vänstra. Vid hög koherens är det många vågtoppar i rad som sammanfaller. Mätpunkterna kunde vara vitt
åtskilda, till exempel över pannan på ena sidan och över nacken på andra
sidan. Normalt ser man ingen samordning annat än på mycket kort håll. Ökad koherens kan samtidigt
finnas i flera frekvenser. Dataprogrammet som TM-forskarna
använde presenterade analysresultatet på ett åskådligt sätt. Den delade upp
EEG kurvorna i perioder om 5,2 sekunder. För varje period ritade den sedan ut
hur mycket koherens det fanns i hjärnvågorna. Den angav också i vilken
EEG-frekvens som koherensen fanns. Den började längst ner på papperet och
ritade en rak linje om det inte fanns någon koherens alls. Sedan flyttade den
skrivarens penna någon millimeter uppåt och ritade en ny linje som var
parallell med den förra om det inte fanns någon koherens. När det inte var
någon koherens alls blev det alltså ett helt svart diagram av parallella raka
linjer tätt intill varandra. När det fanns koherens ritade datorn en vågtopp,
se figuren nedan.
Figurtext: Ovan
ser vi ett schematiskt koherensdiagram. Varje linje representerar en
tidsperiod om 5,2 sekunder. De nedersta linjerna är raka, vilket innebär att
analysen inte fann någon koherens. Men i översta linjen ser vi en vågtopp
över siffran sju, och en över siffran tio. Detta innebär att det finns
koherens i EEG-frekvensen sju perioder/sek och tio perioder/sek. Datorn ritar
en högre vågtoppen ju högre koherensen är. |
