Faktaruta

Hjärnvågor

”Hjärnvågor” är ett symboliskt namn på de pulserande elektriska spänningar som hjärnan ger upphov till. Dessa spänningar registreras genom elektriska ledningar som man fäster på hjässan. Kurvorna ser ut som ett vågmönster. Denna registrering kallas för EEG, som är en förkortning på ordet ElektroEncephaloGram = elektrisk-hjärn-registrering. En EEG-kurva kan vara sammansatt av flera olika frekvenser samtidigt, alltifrån någon period (vågtopp+vågdal) i sekunden till över 20 perioder i sekunden se figuren nedan (nedladdningen kan ta en liten stund).

Figurtext: Den vänstra figuren visar hur en kurva kan vara sammansatt av två olika frekvenser. Här ser vi en snabb vågrörelse som åker ”berg-och-dalbana” på en långsam vågrörelse. Den högra figuren visar de två frekvenserna var för sig.

Det har visat sig att hjärnvågorna avspeglar hjärnans aktivitet på ett känsligt sätt. EEG-kurvorna ser ut på olika sätt under till exempel koncentrerat tänkande, avslappning, sömn och dröm. Till exempel dominerar långsamma frekvenser, så kallade deltavågor (någon period/sek) under dåsighet och sömn. Thetavågor förekommer under speciella betingelser inklusive rent medvetande (5-7 perioder/sek). Under avspänd klarvakenhet dominerar alfavågor (8-10 perioder/sek). Högre frekvenser, så kallade betavågor är förknippade med intellektuell verksamhet, särskilt i framhjärnan.