Slemmy är en omåttligt begåvad basist och även en inte oäven gitarrist, men i offentliga sammanhang är det den fyrasträngade som gäller. Fem- och sexsträngade basar är naturligtvis bannlysta, missfoster som de ju är.

Sin begåvning har han visat för ett antal år sedan i konstellationer med namn som ingen vid sina sinnes fulla bruk längre minns. Så småningom bildades något som en tid hette Ada Starks kapell, men som snart bytte namn till Repris. En av de främsta milstolparna under denna tid var nog när Repris hade Wilmer X som förband vid en spelning på Terrassen i Helsingborg. Dock var det nog få som då förstod vilken unik händelse detta var. Det hektiska popstjärnelivet förde Slemmy till spelningar på så vitt skilda orter som Svalöv och Höganäs.

Repris blev också uttagna till Rock-SM, vilket endast några få procent av de anmälda banden lyckades med. Sin sista spelning gjorde man på Holger Danske i Helsingör. Naturligtvis blev det en enorm succé, men medlemmarna var omutliga. Nu fick det vara nog. Det var ju varken så mycket tjejer eller sprit som de hade tänkt sig.

Slemmy på affischen som var avsedd att locka massorna till Repris bejublade konserter.

Foto: Oddkodds bror

 

Är Slemmy möjligen spelgalen?

Nya tider, nya band, gamla låtar

På senare tid har Slemmy samlat ihop några av de mer musikaliskt begåvade tjänstemännen i det företag i Kungliga Huvudkommunen som, mot utnyttjande av hans kompetens, finansierar hans fritidsverksamhet. Detta samarbete har resulterat i ett coverband, främst inriktat på blues och därpå baserad musik. Detta band hade först inget officiellt namn. Det fanns ett arbetsnamn, som jag dock inte vill avslöja här, eftersom det innehåller Slemmys alter egos, tjänstemannens, identitet. Andra medlemmar är Bongo, Guransson, Stevie J Slowhand och A-laget; Andy Hat, Annika, Ami och Katarina. Eftersom alla inte kom med samtidigt, viss inlåning har förekommit och vissa pausar ibland medan andra föder barn stup i den så kallade kvarten, så är konstellationerna vid olika spelningar något varierande. RabITs "släktträd" kan studeras närmare här.

Numera kallar sig denna samling muciserande individer för RabIT. Vad det står för kan inte heller avslöjas, eftersom det skulle ge en stark ledtråd till var inom företaget alla medelmmar utom Slemmy arbetar. Man kan endast med uppbådande av sin livligaste fantasi föreställa sig de mängder av brev, telefonsamtal och obokade besök som då skulle bli följden. Det skulle ju inte gå att arbeta under sådana förhållanden.

RabIT är ett uppskattat liveband, åtminstone bland de relativt få, men med tiden allt fler, som haft tillfälle att höra dem. Bland dem som ännu bara hört talas om dem åtnjuter bandet en närmast mytisk status.

Råddare sökes. Intresseanmälan här.

Bilderna nedan fotograferades med finess och ackuratess av Janne Wattéus.