Denna artikel förklarar skillnaden mellan främst Internet och Webben. Det kan i vissa lägen vara rätt viktigt att hålla isär dessa begrepp.
Ett internet (-work), dvs. ett inter-nätverk på "svenska", är ett nätverk av nätverk [Halsall, 1995]. Termen internet är alltså en nätverkstopologi. Två nätverk som kopplas samman bildar således ett internet. Vad är då Internet (med stort i)? Internet är ett namn på ett specifikt internet som grundades i USA och som nu spänner över nästan hela värden. En gammal men ofta refererad definition på termen 'Internet' är den av Federal Networking Council (FNC) framtagna FNC Resolution: Defintion of "Internet" [FNC, 1995]. Definitionen (eller rättare sagt resolutionen) säger att:
"'Internet' refers to the global information system that -
(i)is logically linked together by a globally unique address space based on the Internet Protocol (IP) or its subsequent extensions/follow-ons;
(ii)is able to support communications using the Transmission Control Protocol/Internet Protocol (TCP/IP) suite or its subsequent extensions/follow-ons, and/or other IP-compatible protocols; and
(iii)provides, uses or makes accessible, either publicly or privately, high level services layered on the communications and related infrastructure described herein."
Internet är ett internet, men ett internet behöver inte vara Internet.
Vad är Webben? Faktum är att det inte finns någon allmänt vedertagen formell definition, så i första delen av min magisteruppsats tog jag fram en egen formell definition. Det finns flera mer abstrakta definitioner likt: "en informationsrymd".
webb (med litet 'w') använder jag i flera andra artiklar för att beskriva en struktur av sammanlänkade entiteter. Likt internet/Internet så är webb en generell beskrivning på en struktur (likt topologi) och 'Webb' är en specifik web-struktur.
Bilden nedan är en webb av sammanlänkade dokument.

Generellt så har en web ingen koppling till den underliggande tekniska stommen eftersom web är ett abstrakt begrepp. Det viktiga när det gäller en webb är att det finns sätt att länka dokument till varandra; det måste finnas en mängd unika (inom den specifika webben) namn.
Internet fanns innan Webben skapades. Internet
användes, då som nu, för att kommunicera, fildelning, etc. För att kunna
komma åt resurser som exempelvis en fil på en ftp-server var man tvungen att
använda en ftp-klient och för att använda gopher var man tvungen att använda
en gopher-klient. Om man vidare t.ex. ville skicka ett mail till någon och
referera till en fil på en ftp-server var man tvungen att beskriva vilken
server, ex. ftp.server.com och var, ex.
/docs/benny/doc1, samt eventuella användarnamn och lösenord. Det
var helt enkelt besvärligt att använda Internet. Vad Tim Berners-Lee ansåg var att
det skulle finnas ett globalt "utrymmer" i vilket man skulle kunna hitta all
information som publicerades på Internet. Ett syfte med detta utrymme var att
kunna accessa t.ex. en textfil på en ftp-server på samma sätt som om samma
fil låg på en http-server. För användaren av Internet spelar det ingen roll
om var filen ligger: det viktiga är filen.
Webben skapades för att erbjuda användarna av Internet ett uniformt sätt att adressera resurser
Berners-Lee kom då på konceptet med URI (Uniform Resource Identifyer), URL (Uniform Resource Locator) och URN (Uniform Resource Name).
Mängden av alla URIer skapar en mängd, en namnrymd. Denna rymd är Webben. Dvs:
Webben är en namnrymd
För att förklara detta bättre så är det enklast att göra en liknelse mellan telefonnätverk - telefonnummer och Internet - Webben.
Telefonnätverket liknar väldigt mycket Internet. Små lokala telefonnätverk är sammankopplade, och dessa sammankopplade telefonnätverk är i sin tur sammankopplade till att till slut bilda ett globalt telefonnätverk som förbinder nästa hela värden. Nu kan man ju ställa en ganska dum men viktig fråga: Hur namnger vi telefoner, eller rättare sagt uttagen, i dessa telefonnätverk? Med telefonnummer så klart! Vi kan ringa vilken telefon som helst i värden, under förutsättningen att vi kan telefonnumret. Denna egenskap gör att man kan referera eller "länka samman" två olika uttag (dvs. ringa någon). Utan telefonnummer skulle det bli betydligt svårare att koppla samman två uttag (man skulle helt enkelt vara tvungen att kunna styra telefonväxlarna...). Införandet av telefonnummer har gjort det möjligt att nå en punkt i telefonnätet på samma sätt oavsett om telefonen är t.ex. en mobiltelefon eller en "fast telefon". Dvs: telefonnummer möjliggör ett uniformt sätt att ringa någon oberoende av den underliggande tekniken.
Webben har samma betydelse för Internet.Webben skapades för att användarna av Internet skulle få det enklare. Webben är mängden av alla URIer.

Det är dock viktigt att poängtera: Webben är inte beroende av Internet och Internet är inte beroende av Webben.
En URI är en textsträng som är reglerad av RFC2936 [RFC2936]. Förenklat så används en URI för att på ett uniformt sätt kunna adressera/referera/namnge resurser på Internet. Mer formellt så är en URI ett element (en punkt) i namnrymden Webben som är mängden av alla giltiga textsträngar från RFC2936.
En delmängd av mängden URIer. Varje URL deltar i en relation med en protokollalgoritm. Med URLen och protokollalgoritmen tillsammans kan vanligtvis en dator nå en entitet. Viktigt: Endast en URL räcker inte för att nå entiteten. Om jag säger att DIFFS://nok.43 är en URL kan du då nå den entiteten med URLen? Relationen med protokollalgoritmen måste vara känd och implementerad.
URL: Ett på Webben unikt namn, din dator ibland lista ut på vad.
En delmängd av mängden URIer där mappningen mellan en punkt i rymden och en entitet ofta är abstrakt.
URN: Ett på Webben unikt namn, men på vad får du lista ut själv!

Exempel:
URIer som är av typen file: finns inte på Internet (även
om en fil som finns på dator lokal är publicerad via ex. ftp) men denna
URI finns på Webben som ett abstrakt begrepp på ett relativt objekt.
ftp://server.com/file finns på Webben och Internet
www.server.com är inte en URI.Sunets ftp arkiv finns på Webben och Internet.
ICQ kommunicerar över Internet (vissa funktioner använder dock också
Webben).
Det finns ett URI schema tag: som kan användas
för att skapa egna, unika, namn. Dessa tag-URI:er finns inte på Internet, men
de finns på Webben.
[FNC, 1995] FNC Resolution: Definition of the
Internet, URL: http://fnc.gov/Internet_res.html
[Halsall, 1995] Halsall F, 1995: Data
Communications, Computer Networks and Open Systems, Addison-Wesley
[RFC2936] Berners-Lee T et al., 1998:
Uniform Resource Identifiers (URI): Generic Syntax, Network Working Group,
Request for comments: 2396