Denna korta artikel handlar om fördelarna med att använda teknikerna bakom den Semantiska Webben i olika typer av applikationer. Även om den Semantiska Webben kommer att ta tid att förverkliga kan man redan idag dra nytta av vissa tekniker och grundläggande idéer kring den Semantiska Webben. Generellt så kan alla applikationer som på någon sätt kommunicerar, antingen med andra applikationer eller med användare via Webben, dra nytta av dessa tankar. Artikeln går kort igenom några olika områden.
När en applikation som konsumerar och producerar data skapas finns generellt två tankar: (1) Vilken data behöver applikationen och (2) hur ska vi representera denna data internt? Fokuserar vi på informationen som applikationen ska hantera så är tankarna egentligen: (1) Vad ska den datamängd som applikationen ska hantera betyda (semantik) och hur ska syntaxen se ut? Förenklat har oftast en applikation en fast semantik för sin data, men syntaxen för dessa data kan varieras i all oändlighet. För att två olika applikationer ska kunna kommunicera måste både semantiken och syntaxen av data vara densamma. Även om två applikationer som skickar meddelande och använder samma koncept (t.ex. koncepten mottagare, ämne, och meddelande) är det inte säkert att de kan kommunicera eller utbyta data. Detta beror på huruvida de använder samma syntax. Det är dessa två variabler (semantik och syntax) som gör att applikationsintegration är så krånglig. För att en applikation ska kunna konsumera data måste den kunna extrahera delarna ur data och kunna mappa dessa till de inprogrammerade koncept som applikationen använder sig av.
Generellt så är det nästan alltid störst skillnad i syntaxen/strukturen för två applikationer som skulle kunna kommunicera meningsfullt. Det är inte så ofta själva meningen med data (ex. ett meddelande innehåller en mottagare, ett ämne, och ett meddelande) skiljer mellan applikationer. Detta innebär att det skulle kunna gå att integrera två applikationer enklare om man kunde titta förbi syntax (interna datarepresentationer eller meddelandeformat). Då skulle två applikationer kunna kommunicera om de tolkar data på samma sätt, dvs. de använder samma koncept. Den Semantiska Webben bygger i stort på denna tanke. Genom att använda ett format för data som är lite mer syntaxoberoende (dvs. olika syntaxer mappas ändå till samma modell) kan applikationsintegrationen förenklas betydligt.
Ett av problemen med ex. XML och SGML är att det går att representera data genom att använda några alternativa syntaxkonstruktioner (man kan skapa data genom att använda attribut och taggar eller endast taggar - samma sak kan representeras på flera olika sätt). Dessa olika syntaxstrukturer mappas inte till samma modell. Vad som behövs är ett format där syntaxskillnader (ex. i vilken sekventiell ordning data representeras) inte kan mappas till olika modeller.
Idag finns det ett antal format/språk som klarar detta. RDF (Resource Description Language) är ett exempel. Det är ett språk med XML syntax men som har en enkel och kraftfull datamodell som ligger "ovanför" XML. Det fina med RDF är att olika syntaxkonstruktioner mappas till samma modell om de "beskriver samma sak".
Genom att skapa en applikation där man har lagt ner lite tid på hur andra applikationer ska kunna hantera den producerade informationen kommer framtida integrationer att underlättas betydligt. Följande tänkbara fördelar finns med att använda t.ex. RDF:
Målet för en portal är att flera användare skall använda den om och om igen. För att lyckas med detta måste (1) användarna hitta dit och (2) tycka att de tjänster som erbjuds är "värt mödan". Dessa två krav gäller generellt också övriga informationsproducenter. Kravet om värdefulla tjänster (2) väntar jag med och fokuserar på hur användare ska kunna hitta dit (eftersom detta är en teknikavdelning kommenteras inte reklam och dylikt). Idag hittar jag intressanta platser på Webben främst genom att söka med sökmotorer. Detta fungerar ibland, men oftast gör det inte det (se exempelvis Introduktion till den Semantiska Webben). Teknikerna bakom den Semantiska Webben gör det möjligt att beskriva för sökmotorer, shoppingagenter, etc. vad din sida/portal egentligen innehåller. Istället för att leta efter syntax letar den efter den jag egentligen vill få fram.
Skriva mer här.
Det finns ett par fördelar med användandet av dessa tekniker:
En mobiltelefon har idag blivit mer än en telefon: den är numera en ingångspunkt till den informationsrymd vi kallar Webben. Denna informationsrymd kan användas för en mängd spännande kommunikations- och informationstjänster. Det som generellt behövs för att kunna använda en informationsrymd är fyra saker: (1) en input enhet - exempelvis tangentbord -, (2) en output enhet - exempelvis skärm -, (3) en koppling till informationsrymden, och (4) en applikation som kan processa informationen - exempelvis en Webbläsare. Idag kräver Webbens uppbyggnad väldigt homogena klienter/terminaler. Informationen är idag nästan alltid avsedd för en PC med Microsoft Explorer och en upplösning på minst 1024 x 768 bildpunkter. Detta krav på homogenitet är inte bra. Problemet ligger i det format som informationen är kodad i eftersom den är presentationsfokuserad.
En mobiltelefon som ska försöka använda information på Webben stöter direkt på problem eftersom en mobiltelefon skiljer sig markant från en standard PC när det gäller de fyra punkterna ovan (en mobiltelefon har oftast ett litet tangentbord, en liten skärm, en ganska långsam koppling mot Webben, samt en slimmad applikation för processarbetet). Dessutom skiljer sig olika mobiltelefonmärken och modeller väldigt mycket i förmåga på dessa fyra punkter.
Producenter av informationen på Webben idag kan inte längre anta att dess konsumenter är homogena. Webben ska vara en kommunikationsrymd för heterogena applikationer och klienter. Men att manuellt anpassa all information för alla mängder av olika produkter/modeller/klienter är omöjligt eftersom dess kombinationer går mot oändligheten. Vad vi istället behöver är att beskriva informationen bättre (dvs. inte koda information i form av presentationsregler) men vi behöver också beskriva klienten bättre eftersom anpassningen av informationen till telefonen måste ske enligt vissa regler. Att sedan anpassa information för olika enheter blir ett jobb för datorerna, och det ska ske automatiskt.
Skriv mer här.
Den Semantiska Webben kommer bland annat att erbjuda "teleapplikationer" följande fördelar: