Marina satte sig upp ur sängen, sträckte på sig (lika graciöst som en nyvaken katt)  och slängde sedan de långa benen över sängkanten. Sakta reste hon sig upp, gick fram mot spegeln, satte sig ner. Där plockade hon upp borsten, som nu fördes genom det långa, korpsvarta håret. Hon böjde sig närmare spegeln och studerade sitt ansikte. Det var ovalt format med stora, gröna ögon, som hade täta, långa ögonfransar. Läpparna var svagt rosafärgade, ansiktet hade en
porslinslyster... Sucken som kom över hennes läppar var svag, men ändå hörbar.
När hon borstat färdigt håret, gick hon snabbt till köket. Tog fram vinöppnaren
och öppnade sitt röda vin. Det skulle luftas en stund, så hon gled raskt ut i
badrummet.
Där inne tog hon fram rakhyveln och ansade sig omsorgsfullt. Efteråt smorde
hon in sig i en hudkräm, som hon själv tillverkat. Ingredienserna var hennes egna hemlighet, hon log ett snett leende. Parfymvalet blev dock svårare, men
slutligen fastnade Marina för Poison...
När hon slutligen var nöjd, gick hon in i matsalen för att hämta ett vackert
kristallglas. Åter i köket, hällde hon sakta över vin i glaset. Hon studerade den röda vätskan, slickade sig om munnen. En droppe letade sig ner för glaset.
Försiktigt lät hon pekfingret stryka av den, förde sedan fingret mot munnen och
lät den rosa tungan sakta slicka av droppen. Hon skrattade mjukt. Marina gick nu in i badrummet igen, plockade ner nagellacket. Naglar på tår och händer målades omsorgsfullt blodröda.
De glimmade till i ljusskenet. Hon var mycket nöjd över resultatet. Tillbaka i
sovrummet öppnade hon garderoben och plockade ut en svart, flortunn klänning. Ur byrån plockade hon ett vackert men sensuellt svart raffset och ett par långa, svarta, silkiga strumpor med söm bak. Försiktigt rullade hon på sig strumporna, drog på sig trosorna, knäppte på strumpebandshållaren och behån. Snabbt lät hon klänningen glida på plats. Skovalet var det lättaste.

Marina studerade spegeln och skrattade. Förde sakta vinglaset mot munnen och smuttade lätt av vinet. Nu var hon redo för nattens jakt!!!
Sakta vandrade Marina genom den mörka staden. Hon njöt av månskenet, som
speglade sig i vattnet. Väl medveten om alla blickar, gick hon stolt fram med
högburet huvud. Hon log för sig själv.
Efter en stund dränktes nattens tystnad av dunket från alla nattöppna krogar.
Valet blev snabbt den närmaste stranden...
Med målmedvetna steg gled hon in och studerade effekten av sin entré. Mäns
huvud vred sig mot uppenbarelsen i dörren. Kvinnorna morrade av avundsjuka. Marina skrattade lågt för sig själv. Mycket lyckat! Snabbt trippade hon fram till bardisken, beställde in en orgasm.
När bartendern gett henne drinken med orden "huset bjuder", var hon mycket nöjd med sin uppvisning. Sakta lät hon blicken vandra över lokalens myller. Blicken stannade till några gånger vid lämpliga "kandidater"... Men ändå var det något som fattades. Men vad? Marina suckade lågt, men vägrade att ge upp.
Efter en timme i baren, fastnade slutligen blicken på en kvinna på andra sidan.
Marina log ett belåtet leende. Det var ju en perfekt lärjunge! Hon studerade den
änglalika varelsen...
Hennes blonda hår omslöt det barnsliga ansiktet, som ändå hade en kvinnas
mognad. Klarblåa ögon under täta svarta ögonfransar, liten näsa och en alldeles underbar... Marina suckade tungt när hon såg kvinnans gasellika hals! Den var ju helt underbar. Hon kände hungern vakna inom sig. Hon fortsatte studierna av den unga kvinnan. Blondinen verkade vara något kortare än henne själv. Dock en fördel, tänkte Marina snabbt. Det får ju henne att verka ännu mer hjälplösare!
Kvinnan hade på sig en elegant, tajt röd klänning, som framhävde den yppiga
barmen. Ett par eleganta röda stövlar matchade konceptet. Marina nickade
gillande. Det var kvinnan hon ville ha nu! Marina gled genom folkmassan och slog sig ner bredvid blondinen. Med den djupaste blicken fångade hon hennes
intresse. Marina skrattade inom sig. Det funkade alltid! Utan ett ord reste de sig
och gick ut ur baren tillsammans.
Väl utanför smög Marina sin hand i kvinnans. Långa, röda naglar rispade till
lätt... Underbart! tänkte Marina. Kvinnan hade ju stil!!!
De satte sig ner på en bänk vid vattnet. Marina sa nu med hes stämma:
-Du är vacker som en ängel, min lilla docka... Med ett kortare uppehåll fortsatte hon sedan: Mitt namn är Marina. Kvinnan svarade blygt:
-Jag heter Veronica. Hon slog blygt ner blicken.
-Men jag kommer att kalla dig för min Venus... Mer lämpligt tycker jag! svarade
Marina.
Hon böjde sig fram mot kvinnan och kysste försiktigt hennes putande läppar.
Veronica darrade till. Nu lät Marina tungan dela hennes läppar för att sakta
dansa runt med kvinnans tunga. En svag flämtning nådde hennes öron. Kvinnan försökte att säga något, men blev snabbt tystad. Marinas kyss blev nu ännu mer krävande. Hennes händer vandrade med lätta rörelser över kvinnans hals. Lät naglarna försiktigt rispa på hennes hals...
Marina lät nu tungan sakta vandra neråt. Tungan slickade halsen med fjärilslätta
rörelser. Veronica gnydde till. Nu lät Marina händerna kupa sig över hennes
bröst. Genom tyget kände hon hur vårtorna svarade på behandlingen. Hon log
nöjt. Kvinnan var nu helt i hennes händer!
Marina kände  att den vilda hungern nu vaknade på allvar. Ikväll kunde och ville
hon inte vänta! Utan en förvarning borrade hon in sina tänder genom kvinnans mjuka skinn. Veronica flämtade till men satt kvar passivt. Marina drack
omsorgsfullt ur den vackra ängelns hals.
Blodet smakade underbart! Hennes val hade varit mycket excellent. Efter att hon släckt den värsta törsten, lät hon Veronica sjunka ner i hennes famn.
Marina strök bort en blond slinga från det oskyldiga ansiktet. Hon skrattade. Hon var ju helt underbar och perfekt! Vem kan misstänka en sådan änglalik varelse?
Efter en stund drog hon upp kvinnan och förde henne till Marinas egna bostad. Där klädde hon av kvinnan och bäddade ner henne omsorgsfullt mellan de svarta sidenlakanen. Imorgon kommer ditt inträdesprov till vår värld! Hon kysste den sovande kvinnan omsorgsfullt, innan hon själv klädde av sig och gled ner i  sängen.
Nästa kväll satt Marina vid sängkanten och iakttog kvinnan. Hon var en söt
varelse... Marina kände ett litet styng av avundsjuka. Själv hade hon en mer
intensiv och erotisk utstrålning. Inte lika lätt att fånga "bytet", som  kände en
instinktiv känsla av att något var fel...
Kanske hennes förbannelse genom århundradena? Hon suckade lätt, böjde sig
ner och kysste den sovande kvinnan. Små darrningar i ögonlocken avslöjade att hon var på väg att vakna. Den blå blicken som fångade Marinas höll på att kväva henne. Gud vad vacker hon är!
Försiktigt drog hon upp kvinnan och förde henne in till badrummet. Där gjorde
Marina i ordning Veronica lika omsorgsfullt, som om hon skulle träffa deras härskarinna... Men dit var ju steget långt än! Kvinnan måste ju visa sig vara
lämplig först. Och inträdesprovet var bara en början...
När de slutligen var klara, vandrade de ut  natten. Inatt skulle de ut till
kustbandet. Där samlades ju en massa "ögongodis", som flugor kring en
sockerbit.
Efter en timmas körning nådde de slutligen destinationen. De gled in på krogen.
Ett svagt sus hördes från folket därinne. Marina och Veronica var verkligen en
svårslagen kombination. Utan att ha gjort något speciellt flockades karlarna runt dom. Veronica var på väg att nappa med en gång, men Marina drog bryskt undan henne. Hon väste i örat:
-De är ej lämpliga nog. Tids nog får du chans att smaka på dessa med! Veronica suckade men lydde blint. Efter en stunds letande såg hon honom! Han stod ute på balkongen och blickade ut mot havet. Mannen var lång och solbränd. Det
ljusa håret låg busigt, precis som han nyligen hoppat från sänghalmen... Marina
gled snabbt ut med Veronica vid sin sida.
De ställde sig på var sin sida av mannen. Han flämtade till. Helt oförberedd av den intima närvaron. Marina böjde sig fram och kysste mannen hett. Gensvaret kom snabbt! Veronica ställde sig tätt bakom mannen och lät tungan slicka halsen innan hon lätt nafsade i hans öronsnibbar. En dimma av åtrå välde upp i mannens blick.
Kvinnorna tittade på varandra och tog snabbt tag i var sin hand. Med lätta steg
gick de nedför trappan, mot stranden...
Väl vid vattnet drog de mannen tätt till sig. Marina öppnade med vana händer
mannens skjorta och nafsade lätt i hans bröstvårtor. Veronica lät händerna glida  ner mot mannens bak, där hon kramade om stjärten. Mannen stönade till och sjönk ner i sanden.
Försiktigt befriade de mannen från hans klädsel och iakttog honom. I månskenet såg han ut som en grekisk staty...
Veronica lät nu sin tunga tränga in mellan mannens läppar, som villigt särades.
Under tiden lät Marina sina händer smeka mannens hårda kropp. Hon kände
musklerna under huden... Marina fick verkligen kämpa mot den vaknande
hungern!
Hon tittade upp och log av synen...
Veronica hade låtit mannen suga in ena bröstvårtan i sin mun. Samtidigt
masserade hon sin andra...
Marina lät nu tungan spela över mannens underkropp. Med lätta naffsningar på
lårens insida, såg hon hur mannen nu blev stenhård.
Försiktigt lät hon munnen sjunka ner överlemmen och sög försiktigt. Mannen
darrade till.
Med en nästan omärkbar rörelse gav hon Veronica sitt tecken...
Innan mannen hann reagera satte Marinas "Venus" tänderna i mannens hals och drack hungrigt. Marina skrattade lågt och bet till i mannens ena innerlår. Där sög hon själv av den härliga vätskan.
När de slutligen stillat sin hunger, lämnade de mannen liggandes kvar på stranden. Vågorna hade nu nått fram till mannen. Tidvattnet var på väg in... Vattnet slet i mannens livlösa kropp. Veronica och Marina tittade en sista gång på honom.
Med ett leende på läpparna gick de sakta bort från honom...
Inträdesprovet var nu avklarat! Nu såg de fram mot framtida jakter tillsammans...