Machado

Tillbaka

Poesía

Antonio Machado
Dikter med svenska översättningar.

|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||

saeta
Antonio Machado

¡Oh, la saeta al cantar
al Cristo de los gitanos,
siempre con sangre en las manos
siempre por desenclavar!
¡Cantar del pueblo andaluz,
que todas las primaveras
anda buscando escaleras
para subirse a la cruz!
¡Cantar de la tierra mía,
que echa flores
al Jesus de la agonía
que es la fe de mis mayores!
¡Oh, no eres tú mi cantar!
¡No puedo cantar, ni quiero
a ese Jesús del madero,
sino al que anduvo en la mar!

Saeta
Antonio Machado

Oh, saetan när den sjungs
åt zigenarnas Kristusgestalt,
ständigt med blod på händerna
ständigt ska han befrias!
En sång om zigenarfolket
som varje vår
letar efter stegar
för att klättra upp på korset!
En sång om min hemtrakt
som kastar blommor
på den lidande Jesus
han är mina förfäders tro!
Nej, min sång är inte till honom!
Jag varken kan eller vill besjunga
den Jesus som är på korset
utan den som gick på vattnet!

Caminante...
Antonio Machado

Caminante, son tus huellas
el camino, y nada más;
caminante, no hay camino
se hace camino al andar.
Al andar se hace camino,
y al volver la vista atrás
se ve la senda que nunca
se ha de volver a pisar.
Caminante, no hay camino,
sino estelas en la mar.

Vandrare
Antonio Machado

Vandrare, dina fotspår
är vägen, och inget mer;
vandrare, det finns ingen väg
man bryter ny väg när man går.
När man går bryter man ny väg
och när man vänder blicken bakåt
ser man stigen som man aldrig
åter kommer att trampa.
Vandrare, det finns ingen väg
bara kölvattenstrimmor i havet.

Yo voy soñando...
Antonio Machado

Yo voy soñando caminos
de la tarde. ¡Las colinas
doradas, los verdes pinos,
las polvorientas encinas!...
a dónde el camino irá?

Yo voy cantando, viajero
a lo largo del sendero...
la tarde cayendo está -
"En el corazón tenía
la espina de una pasión;
logré arrancármela un día:
ya no siento el corazón."

Y todo el campo un momento
se queda, mudo y sombrío,
meditando. Suena el viento
en los álamos del río.

La tarde más se oscurece;
y el camino que serpea
y débilmente blanquea,
se enturbia y desaparece.

Mi cantar vuelve a plañir:
"Aguda espina dorada,
quién te pudiera sentir
en el corazón clavada."

Jag går och drömmer...
Antonio Machado

Jag går och drömmer vägar
i kvällningen. De guldfärgade
kullarna, de gröna tallarna,
de dammiga ekarna!
Och vägen, vart går den?

Jag går och sjunger, resenär
längs stigen...
nu faller mörkret.
"I mitt hjärta satt det en gång
en lidelsens tagg.
En dag drog jag ut den,
nu känner jag inte hjärtat"

Och hela landskapet blir
plöstligt stumt och dunkelt,
det mediterar. Vinden susar
bland asparna vid floden.

Kvällen blir mörkare
och vägen som slingrar sig
och svagt lyser vit
grumlas och försvinner.

Min sång klagar åter.
"Skarpa, guldgula tagg,
Om man ändå finge känna dig
instucken i hjärtat"

La primavera besaba...
Antonio Machado

La primavera besaba
suavemente la arboleda,
y el verde nuevo brotaba
como una verde humareda.

Las nubes iban pasando
sobre el campo juvenil...
Yo vi en las hojas temblando
las frescas lluvias de abril.

Bajo ese almendro florido,
todo cargado de flor
- recordé - yo he maldecido
mi juventud sin amor.

Hoy en mitad de la vida,
me he parado a meditar...
Juventud nunca vivida,
¡quien te volviera a soñar!

Våren kysste...
Antonio Machado

Våren kysste
mjukt träden,
och det nybildade grönskan strömmade
fram som grönfärgat rök.

Molnen drog förbi
över det ungdomliga landskapet...
Jag såg i de skakande löven
aprils svala regn.

Under det blommande mandelträdet
fullt av blommor
- mindes jag- jag har förbannat
min kärlekslösa ungdom.

Idag, i livets mitt
Har jag stannat upp för tänka...
Du ungdom, som aldrig blivit upplevd,
Om man blott fick drömma dig på nytt!


Luis Soto, agosto de 1998