Jämför mig inte med andra. Men låt mig för all del jämföra dig med alla jag någonsin mött.

Så känns det emellanåt. Jag gör jämförelser oavsett om jag vill det eller ej, men jag vill inte bli drabbad av andra människors dåliga erfarenheter av människor som på det ena eller andra sättet liknar mig, eller har en relation liknande den jag har gentemot vem det nu är som jämför.

Det är så underligt, saker som min nuvarande partner gör och inte gör påverkar mig utifrån vad tidigare partners gjort och inte gjort. Min fd man var tex en människa som hade stora problem med sanningen. Han var fullständigt uppriktigt i sin intention men kunde aldrig bära det hela vägen hem och när allt väl hade spruckit för honom så målade han över med den ena lögnen efter den andra. Att jag förr eller senare alltid fick veta hur det egentligen förehöll sig stoppade honom inte.
Och tyvärr, jag reagerar mot min nuvarande med samma misstänksamhet som jag hade gentemot mitt ex.

Jag vart sårad, illa gjord och nu träder försvarsmekanismerna in. Samtidigt är det så vansinnigt orättvist att bedöma en människa efter en annan människas brister. Men jag vill inte bli sårad på samma vis igen. Å andra sidan vill inte min nuvarande partner bli behandlad som om han var en opålitlig lögnare.

Nåja, vem har sagt att livet ska vara enkelt? Jag har i alla fall aldrig sett någon sådan instruktion tillsammans med livet.