Fredag 1/10 - 08:52 vecka 33,2
Jag tror inte att de har förstått att jag inte är emot BB. Jag kan mycket
väl tänka mig att föda där. Skillnaden på mig och på många andra
kvinnor är att för mig är hemmafödsel ett fullvärdigt alternativ.
Lördag 2/10 - 08:25 vecka 33,3
Är jag höggravid??? Är det så det kallas när man känner sig stor som en lagerbyggnad?
Söndag 3/10 - 10:34 vecka 33,4
Måndag 4/10 - 07:22 vecka 33,5
Tisdag 5/10 - 08:11 vecka 33,6
Vi skulle ha besökt BB igår, men det blev inställt. De hade för mycket att göra.
Vi har fått en tid på torsdag istället. Jag ska kolla upp om det fungerar för min chef.
Onsdag 6/10 - 10:54 vecka 34,0
Var på mödravårdscentralen igår. Jag mår bra. Bara bra värden på
mig vilket innebär att barnet får allt det behöver också.
Pratade igen om att föda hemma och barnmorskan blev inte lycklig
precis. Hon bokade in ett enskilt besök på BB.
Det har de mycket svårt att förstå.
Barnmorskan: Och du är pigg och så?
Jag: Pigg och pigg... Jag är ganska trött av mig, sover rätt mycket.
B: Ojdå... hmm...
J: I helgen som var tex. Jag sov hela natten mot lördag, större delen av
lördagen och sedan hela natten mellan lördag och söndag. Hela helgen
gick åt till att sova.
B: *fundersamt* Vad kan det bero på?
J: Tja... Jag hade inte haft möjlighet att ta igen mig som jag brukar helgerna
innan. Helgen direkt innan var jag på ett styrelsesamanträde hela helgen och
helgen innan det var det kurs hela helgen. Så är det jobbet under veckorna då.
B: Inte så konstigt då! Du är ju trots allt höggravid!!!
Det är
mycket
sammandragningar nu, det barnmorskorna kallar förvärkar. Det i sin tur leder
till att jag får ganska ont i ryggen. Graviditeten är inte fullt så mysig längre.
Jag kan tänka mig att föda barn när som hellst nu.
Jag har börjat så smått med att mentalt förbereda mig för förlossningen och
har kommit på att det egentligen bara är en sak som jag är rädd för.
Att spricka. Eller egentligen inte för sprickandet i sig själv, det säger alla att
det känns inte. (Försvinner förmodligen upp i alla annan smärta) Men när det
läker? Jag kan redan känna hur det kommer att klia. För vem har varit med
om ett sår som läker som inte kliar???
På föräldrautbildningen igår så pratade barnmorskan om att spricka. (Hon pratade
om en hiskelig massa annat också, men det är detta jag kommer ihåg.)
Hon pratade om klippning, om att sy och inget av det lät särdeles behagligt.
Jag gissar att det är som med allt annat. När det väl är gjort så kommer jag
att fundera över varför jag pjåskade så.
"Du blir verkligen större för varje gång jag ser dig"
Vad finns det att svara på det? Ja, jag blir större för varje gång jag ser mig också.
Tror att det är rätt trångt i magen nu. Barnet sparkar och sparkar och sparkar. Men
den sparkar inte i magen som förr, utan försöker att sikta en bit utanför min mage.
Det ser rätt lustigt ut ibland!