Fredag 23/7 - 11:42 vecka 23,2

Så går jag då in i sjunde månaden. Sex fulla månader har jag burit på sprattlet jag har i magen. Det både syns och känns att det inte är som det brukar vara och jag har faktiskt insett att jag nog inte lurar någon när jag påstår att jag är med barn.
Däremot har jag svårt att påstå att jag är med barn. Det låter så... ojag. Å andra sidan, gravid har jag varit en 56:e del av mitt liv. Det kanske hänger ihop en smula?

Lördag 24/7 - 10:14 vecka 23,3

Nu är det verkligen häftigt när barnet sparkar. Jag känner det och alla andra som lägger handen mot magen kan också känna det. Så oerhört mysigt. Att kunna dela det med omvärden, att det har blivit så påtagligt är, för mig, viktigt tror jag. Det blir mer och mer mitt och Ronnys. Inte bara något som händer mig privat.

Söndag 25/7 - 11:38 vecka 23,4

Jag känner mig stor som en mindre husvagn. Det var också ett av det första mamma sa när hon såg magen igår. (Inte att jag såg ut som en husvagn då, men att jag är stor.) Just nu känns också varenda centimeter som lagt sig runt midjan. Magen håller faktiskt på att vara ivägen när jag gör saker. Stod tex vid en diskbänk som är lite för låg i går, genast fick jag ont i ryggen. Och inte var det så där överväldigande lätt att komma ihåg precis vilket midjemått jag har fått heller.
Kroppsuppfattning? Nä, tror inte det...

Måndag 26/7 - 07:24 vecka 23,4

Jag mår bra. Väldigt bra. Fortfarande.
Det glädjer mig varje dag.

Tisdag 27/7 - 10:15 vecka 23,5

Det häftigaste har hänt! Barnet rörde på sig så att jag såg det! Jag satt på balkongen och kände en kraftig spark, tittade ner och såg nästa spark. Det var mäktigt!

Onsdag 28/7 - 07:30 vecka 23,6

Plötsligt så upphör omvärlden att existera för mig. Det är då man kan gissa att det sprattlar av bara tusan i magen på mig. Det är så enormt mysigt! Utom när klockan är halv två på natten och jag känner att jag verkligen vill sova...

Torsdag 29/7 - 06:56 vecka 24,0

"Hur stor tänker du bli egentligen? För du skulle inte ha förrän i November va? Och redan så stor!"

Tack, jag vet, det är jag som bär på det! Det är emellanåt tungt, men att jag har ont av det beror nog mest på hållningen jag inte har. Men det är verkligen mysigt nu. Barnet rör på sig ganska mycket.