Vendor Managed Inventories - VMI

VMI (Vendor Managed Inventories), eller på svenska leverantörsstyrda lager, är en ny företeelse inom logistiken som snabbt fått spridning inom flera stora branscher. VMI går ut på att kunden överlåter till sin leverantör att styra sitt lager av inköpta produkter. Istället för att själv bevaka sin lagernivå och skicka iväg en beställning när saldot når beställningspunkten, låter man leverantören bevaka lagernivån och fylla på vid behov.

Varför VMI?

Det grundläggande motivet för VMI är att det sänker kundens lager (men det finns även många andra positiva effekter, se nedan). Kundens lager av inköpta produkter består oftast av två komponenter: omloppslager och säkerhetslager. Det är ordersärkostnaden respektive ledtiden som till största delen avgör hur stora dessa lager blir, och båda dessa parametrars storlek påverkas huvudsakligen av leverantören. Genom att lägga ansvaret för lagret hos den som kan påverka dess storlek, skapar man förutsättningar för att minska kapitalbindningen i hela flödet.

Hur fungerar det?

Ett första steg kan vara att komma överens om vilka lagernivåer man skall sikta mot. T ex kan man komma överens om en servicenivå och/eller en max/min lagernivå. En annan väg är komma överens om beräkningstekniken för att avgöra när lagret skall fyllas på.

Nästa steg är att göra behövlig data tillgänglig. Från kundens affärssystem plockar man t ex ut artikelnr, lagersaldo, inleveranser, prognos och reservationer. Från leverantörens system tar man ofta artikelnr, lagersaldo, saldo i produktion, beordrat i produktion samt varor på väg. Kombinerat med ovanstående regler för lagerstyrning utgör detta tillräcklig information för att leverantören skall kunna styra lagret.

Informationen måste regelbundet, helst dagligen, plockas ur affärssystemen och sammanställas. I de flesta affärssystem är detta en enkel åtgärd, men sen krävs någon form av system för styrningen. På marknaden finns idag några fristående system som är nischade för detta, men ofta kan man klara sig med Excel. Ur detta styrsystem kommer sen styrsignaler i form av t ex order att plocka ur leverantörens lager eller att starta en produktionsbatch.

Ingen beställning skickas från kund till leverantör, leverantören fakturerar helt enkelt bara det han levererat. Information om vad som finns hos leverantören och vad som är på ingång till lagret finns alltid tillgänglig för kunden i styrsystemet.

För- och nackdelar med VMI

För kunden är den stora fördelen oftast sänkt lager, men han får även en massa andra positiva effekter:

  • Bättre servicenivå i lager
  • Eliminerad lagerstyrning
  • Eliminerad inleveransbevakning
  • Mindre behov av managementinsatser
  • Bättre kontroll av flödet, mindre tidsåtgång för informationssökning

    Den uppenbara nackdelen för kunden är att han på en given artikel är tvungen att låsa sig mot en leverantör. Har kunden behov av att ha kontakt med flera leverantörer får han dela artiklarna inom ett sortiment och låsa dem mot olika leverantörer.

    För leverantören brukar just inlåsningseffekten, att kunden inte kan handla av någon annan, vara det stora lockbetet. Men de leverantörer som nyttjat VMI till sin spets ser oftast andra fördelar som de väsentligaste:

  • Bättre insyn i kundernas förbrukning
  • Bättre framförhållning i produktion
  • Jämnare beläggning i produktion
  • Lägre kapitalbindning
  • Enklare produktionsplanering
  • Nöjdare kunder

    För att leverantören verkligen skall uppleva dessa positiva effekter krävs det att han drar nytta av den nya information han får. Det är när han använder den för att styra sin produktion som resultaten kommer. Att tackla VMI genom att bygga upp ett eget större lager av färdiga produkter från vilket han kan leverera till kunden, ger bara en högre kapitalbindning. Ur leverantörens synvinkel är det därför önskvärt att få så många kunder som möjligt uppkopplade med VMI. Ju fler kunder och ju större volym desto större möjligheter att få en jämn beläggning och hålla nere sin egen kapitalbindning. En enstaka kund ger ganska liten effekt.

    Resultat från ett verkligt fall

    En europeisk tillverkare av bleckplåt bestämde sig för att erbjuda sina nyckelkunder VMI. Flera av kunderna hade stora lager av leverantörens produkter, och som pilotfall valde man en kund med rejäl potential att minska lager. Kunden kontaktades i december och man kom överens om att i januari starta ett gemensamt projekt.

    Redan i mars hade man ett fungerande system igång. Data tankades ur de båda företagens affärssystem till ett Excelark som innehåll styrlogiken. Hos leverantören använde produktionsplanerarna detta ark för att starta produktionsorder och styra buffertar i produktionen. Den vanliga beställningsrutinen från kunden fungerade parallellt i någon månad, men kunde sen tas bort.

    Efter ett halvår hade kunden sänkt sitt lager från 4,5 månaders förbrukning till 1,5. Efter att systemet varit i drift två år har kunden kommit ner till ett lager motsvarande 2 veckors förbrukning, dvs en minskning med c:a 90%!

    Bleckplåtstillverkaren gick snabbt vidare med andra kunder och nådde den kritiska volym där han kunde dra riktig nytta av den nya informationen i sin produktion. Tidigare hade han haft en s.k. ”push” styrd produktion, där kundens order omvandlades till egna materialbeställningar mot tillverkarens egna leverantörer för att sedan tryckas fram genom produktionen. Detta system gav långa ledtider och följaktligen stora lager.

    Istället införde kunden ett ”pull” eller ”kanban” system med några mindre styrda buffertar i produktion. Därigenom lyckades han sänka ledtiden från c:a 8 ve till 2 ve. På köpet fick han en något mindre kapitalbindning men framför allt ett en jämnare beläggning.

    Slutsatser

    I många Supply Chain Management (SCM) projekt har man lagt mycket energi på att fila på befintliga rutiner under gamla gällande förutsättningar. VMI är ett verktyg som radikalt förändrar dessa förutsättningar, både för leverantör och för kund. Med hjälp av VMI kan du nå kraftiga förbättringar genom hela varuflödet, inte bara i kundens lager.